Utredare vill ge politiker makt över forskningsinfrastruktur

Forskare är beroende av gemensamma infrastrukturer, som biobanker, forskningsbibliotek, databaser och partikelacceleratorer. I takt med att forskningen blir allt mer komplex och mångfasetterad blir också infrastrukturerna det.

– Vi har många aktörer, många olika finansieringsformer och många olika strukturer, säger regeringens särskilde utredare Tobias Krantz, tillika tidigare forskningsminister.

Hans utredning har nyligen presenteras och uppdraget har varit att utreda organisation, styrning och finansiering av svensk nationell forskningsinfrastruktur. Länk till annan webbplats.

Tobias Krantz konstaterar att det finns fördelar med detta komplexa system, det kan svara mot många olika behov. Men det finns även risker: det är svåröverskådligt, kan bli ineffektivt, beslut kan fattas av fel aktör och det kan vara svårt att utkräva ansvar, menar han.

– Vi behöver genomföra reformer och förändringar, men på ett sådant sätt att mångfaldens positiva sidor tas tillvara.

Utveckla den politiska styrningen

Tobias Krantz vill bland annat att den politiska styrningen ska utvecklas. Han föreslår att politiker blir en del av forskningsberedningen – en grupp som är regeringens rådgivare i forskningspolitiska frågor. Idag är det experter från främst akademi och näringsliv som sitter med där. I forskningsberedningens arbete bör ingå att förslå en långsiktig strategi för infrastrukturerna.

Tobias Krantz tänker sig att det skulle kunna fungera ungefär som med försvarsberedningen, där partier av olika schatteringar i en permanent konstellation samråder om försvarspolitiken för att få uppgörelser som håller över tid.

– Många aktörer vill ha långsiktighet och tydliga spelregler. Om den politiska makten förändras ska det naturligtvis kunna avspeglas även på forskningsområdet. Men det är samtidigt viktigt att förutsättningarna inte ändras för ofta.

Tveksam till politiker i forskningsberedningen

Björn Halleröd är professor i sociologi vid Göteborgs universitet och huvudsekreterare på Vetenskapsrådet med ansvar för forskningens infrastrukturer. Han är tveksam till förslaget om att politiker ska ingå i forskningsberedningen.

– Det är bra om man kan ena sig om långsiktiga hållpunkter, särskilt för de riktigt stora infrastrukturerna. Men det finns en risk för ökad politisering av forskningen och att regionalpolitiska hänsyn kommer att vägas in vid lokalisering av infrastruktur.

Björn Halleröd tar forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i Lund som exempel. Han menar att om det suttit politiker i forskningsberedningen när beslutet om dem fattades, hade det funnits en risk att man hamnat i en regionalpolitisk dragkamp – istället för att anläggningarna placerats där det var lämpligt utifrån vetenskapliga krav.

Vill förändra organisationen

Utredaren Tobias Krantz vill förändra organisation och styrning av infrastrukturerna. På lång sikt anser han att lärosätenas ansvar för nationell forskningsinfrastruktur ska öka och att Vetenskapsrådets roll renodlas till att handla om grundforskning.

Han vill också på längre sikt inrätta en ny myndighet som ska finansiera forskningsinfrastrukturer ”av särskilt nationellt intresse”.

Det kan handla om särskilt kostsamma infrastrukturer, sådana som det krävs särskild kompetens att styra över eller som svarar emot särskilda politiska behov. Men utredningen nämner inte vilka dessa skulle vara.

Kritisk till förslaget

Björn Halleröd är kritisk även till det förslaget.

– Eftersom organisering och styrning av infrastruktur i grunden föreslås vara oförändrad har jag svårt att se varför det behövs en ny myndighet.

Björn Halleröd är också undrande över hur lärosätenas ansvar över infrastrukturer ska öka, samtidigt som de ska samordnas nationellt.

– Hur den ekvationen ska lösas är väldigt oklart. Universiteten är bra på många saker – men det är inte så enkelt att ta beslut som är bra för andra men inte optimala för det egna universitetet.

Ny myndighet för digitala infrastrukturer

Den nya myndigheten, alternativt en separat myndighet, föreslås också ansvara för digitala infrastrukturer så att de hamnar under gemensam hatt. De är komplexa och påverkas av lagstiftning, som till exempel rör personlig integritet.

Björn Halleröd tycker att det är bra att utredningen föreslår en ny organisation för digitala infrastrukturer. Det stämmer väl med vad Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF föreslagit i sitt Inriktningsförslag för organisering av svensk e-infrastruktur Länk till annan webbplats. som lades fram 2020.

– En viktig anledning till att skapa en ny myndighet för digitala infrastrukturer är att garantera att persondata hanteras på ett rättssäkert sätt, och detta behöver utredas. Men det har inte gjorts i utredningen och låg inte heller i dess uppdrag.

Tar inte upp internationella infrastrukturer

Björn Halleröd saknar också att utredningen inte tar upp de internationella infrastrukturer som Sverige är involverad i – något som inte heller tydligt finns med i direktiven. Detta är ofta kostsamma åtaganden där Sverige inte alltid kan styra över kostnaderna, bland annat beroende på valutaförändringar.

– Utifrån ett forskningsperspektiv är nationell och internationell infrastruktur en integrerad helhet. Det betyder att i princip alla förslag i utredningen har konsekvenser för Sveriges engagemang i internationella samarbeten. Men det beaktas nästan inte alls, konstaterar han.

Tobias Krantz vill att det ska ställas högre krav på att infrastrukturer ska bidra till samhällelig nytta, och att ansvaret för det läggs på Vetenskapsrådet. Han föreslår att Vetenskapsrådets råd för forskningens infrastrukturer, RFI, den enhet inom myndigheten som beslutar om finansiering, breddas med deltagare från både vårdsektorn och det privata näringslivet.

Det välkomnar Björn Halleröd.

– Vi har själva identifierat att RFI måste bli bättre på att samla in information om till exempel socioekonomiska faktorer och då behöver vi en bredare sammansättning. Det tror jag skulle kunna bli bra.

Offentlig utredning: Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (Regeringens webbplats). Länk till annan webbplats.

Rapport: Inriktningsförslag för organisering av svensk e-infrastruktur (Vetenskapsrådets webbplats) Länk till annan webbplats.