debatt
Sverige får inte missa tåget när EU satsar på öppen vetenskap
European Open Science Cloud, EOSC, kommer att få stor betydelse för forskningen i Europa. Därför är det viktigt att Sverige är med och bygger framtidens digitala forskningssystem – annars kommer mycket av inflytandet att hamna utanför det svenska forskarsamhället, skriver representanter för EOSC.
Under tio år ska EU-kommissionen inom ramprogrammet Horisont Europa satsa 490 miljoner euro på att bygga och utveckla European Open Science Cloud (EOSC). Här ska såväl forskare som företag och allmänhet få tillgång till data och digitala verktyg. Medlemsstaterna förväntas satsa lika mycket genom att bidra med personal och andra resurser.
Satsningen på EOSC är ett led i omställningen till ett öppet forskningssystem som gör det möjligt att dela och återanvända data och kod och andra digitala forskningsobjekt. Ett ytterligare mål är att stödja innovation och kommersialisering av dataresurser.
Ska tillhandahålla digital infrastruktur
EU-kommissionen avser att EOSC ska tillhandahålla en integrerad digital infrastruktur för forskning. Planerna går i samma riktning som föreslagits av SUHF och Vetenskapsrådet och som stödjs i Tobias Krantz utredning (SoU 2021:65). Utbildning och kompetenshöjning i datahantering och öppen vetenskap ingår också i satsningarna inom EOSC. Man strävar också efter att göra öppen vetenskap, och inte minst tillgängliggörande av forskningsdata av hög kvalitet, till faktorer som värderas vid bedömning av forskares meriter.
Det är viktigt att Sverige är med och bygger framtidens digitala forskningssystem. Om vi inte bidrar kommer mycket av inflytandet och genomförandet att hamna utanför det svenska forskarsamhället. Därför behöver svenska forskningsinfrastrukturer och lärosäten medverka i konkurrenskraftiga konsortier som kan delta i EOSC-projekt finansierade genom Horisont Europa. Leverantörer av e-tjänster i Sverige, både inom och utom akademin, bör överväga att registrera sig som tjänsteleverantörer till EOSC.
Kunskapen om EOSC måste höjas. Frågan behöver lyftas till en strategisk ledningsnivå vid såväl lärosäten och forskningsinfrastrukturer som hos forskningsfinansiärer.
Krävs mål för svensk medverkan i EOSC
Redan nu är en rad svenska lärosäten och forskningsfinansiärer medlemmar i EOSC-föreningen. I dess arbetsgrupper finns flera ordförande och medlemmar från Sverige. Men de svenska medlemmarna behöver bli fler. De lärosäten som ännu inte gått med i föreningen bör överväga att göra det. Lärosätena behöver stödja sina forskare så att de får möjlighet att genomföra sin forskning med högsta möjliga kvalitet och genomslag i det öppna vetenskapssystem som nu tar form. Inom den nationella samordningen bör det tas fram konkreta mål för svenskt medverkande i EOSC, kopplat till den nationella strategin för deltagande i Horisont Europa.
Så kan forskare i Sverige få bästa möjligheter att delta i framtidens digitala forskningssystem.
Wilhelm Widmark, överbibliotekarie och rektorsråd, Stockholms universitet, ledamot av styrelsen för EOSC-föreningen
Sabina Anderberg, verksamhetsutvecklare, Stockholms universitet, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Upskilling Countries to Engage in EOSC
Sverker Holmgren, professor, Chalmers tekniska högskola, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Researcher Engagement and Adoption
Jessica Lindvall, docent, SciLifeLab, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Upskilling Countries to Engage in EOSC
Gustav Nilsonne, docent, Karolinska Institutet, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Researcher careers, recognition, and credit
European Open Science Cloud (EOSC) (Engelska)
Länk till annan webbplats..
Svenska medlemmar i EOCS-föreningen
EOSC-föreningen är en sammanslutning av lärosäten, infrastrukturer, finansiärer och andra aktörer, som tillsammans ingått partnerskap med EU-kommissionen för att bygga EOSC. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) är genom sin värdorganisation Stockholms universitet medlem i EOSC-föreningen.
De digitala infrastrukturerna Svensk Nationell Datatjänst (SND) och Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) är medlemmar genom Göteborgs universitet och Uppsala universitet. Även ESS, Chalmers, Linnéuniversitetet, Karolinska Institutet, Umeå universitet och forskningsrådet Formas är medlemmar, tillsammans med Vetenskapsrådet, som är sk uppdragsorganisation för Sverige och har en samordnande roll.
Föreningen har tillsatt 13 arbetsgrupper för att ge synpunkter på kommande arbetsprogram, och flera svenskar finns bland arbetsgruppernas ordförande och medlemmar.
Rapport från SUHF: Färdplan för öppen vetenskap Länk till annan webbplats.
Skriv ett inlägg
Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor! Maila till: debatt@tidningencurie.se
Läs hela debattråden
Relaterat innehåll
Krönika 16 maj 2023
Öppen vetenskap är också en fråga för studenter och utbildningsinstitutioner. Kunskapen om öppna lärresurser är dock fortfarande låg, skriver Erik Stattin.
Debatt 15 maj 2023
När kulturarvet digitaliseras måste forskare vare medskapare och medkonstruktörer. Bara då kan digitaliseringen få de positiva effekter på forskning, utbildning och allmänhet som m...
Debatt 12 april 2023
Att digitalisera vårt kulturarv har stort värde för både forskning och demokrati. Men medan andra länder gör kraftfulla satsningar står Sverige och stampar. Nu är det dags för rege...