Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Fasad på byggnad som är vit med många fönster

Susanna Toivanen forskar om framtidens kontorsplatser. Hennes eget lärosäte, Mälardalens högskola, håller på att flytta till ett nytt campus med flexkontor i Eskilstuna. Foto: Jonas Bilberg

NYHET

Forskare trivs bäst i egen vrå

Pandemin fick oss att ställa om till distansarbete och bli digitala på allvar, men på vilka sätt kommer forskare att arbeta och samarbeta i framtiden? Hybrid, flexkontor och coworking är några modeller som provas inom akademin. Men bland forskarna själva värderas ofta en egen ostörd vrå allra högst.

Susanna Toivanen är professor vid Mälardalens högskola (MDH) och har sedan 2010 forskat om framtidens kontorsarbetsplatser. Hon konstaterar att pandemin tillsammans med ambitiösa globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 kommer att förändra våra arbetsplatser för all framtid.

– Pandemin har inneburit en stor förändring i våra arbetssätt och tvingat oss att bli digitala på allvar. De flesta inom akademien har jobbat hemma och fixat till en arbetsplats som funkar för oss. Jag tror faktiskt inte att det finns någon återvändo till det som var tidigare, utan det kommer att bli en hybrid, säger Susanna Toivanen.

Med hybrid menar hon en modell där distansarbete hemma varvas med arbete på kontoret och där möten sker med vissa deltagare på plats medan andra deltar på distans. Även undervisningen blir en mix, där studenter kan delta både fysiskt och på distans. Nu kommer också VR-teknik som gör det möjligt att kliva in i gemensamma virtuella miljöer från valfri plats.

– Morgondagens digitala arbetsliv kommer att ställa ännu större krav på trygghet och teknikkunskaper, då blir återhämtning och variation avgörande frågor. Det hybrida arbetssättet är en del av lösningen eftersom den både bidrar till vår valfrihet och till hållbarhetsmålen genom minskat pendlande. Och vi kan dela på de ytor som finns istället för att alla har ett eget rum.

Studerar flytt till nytt campus

Susanna Toivanens eget lärosäte, MDH, håller på att flytta till ett nytt campus med flexkontor i Eskilstuna. En flytt som Susanna Toivanen och hennes forskargrupp studerar i ett pågående FoU-projekt.

– Forskare generellt vill ha en egen vrå för sina papper där de kan jobba ostört. Om de tvingas jobba i miljöer med visuella störningar och ljud presterar de inte sitt bästa. Ett flexkontor ställer nya krav eftersom det är som en scen där man är synlig hela tiden. Tillgång till tysta rum är särskilt viktiga inom akademin.

Hon tycker dock att motståndet mot flexkontoren är lite problematiskt eftersom det är ett sätt att använda de byggnader vi har nu när distansarbetet ökar och färre är på plats samtidigt.

– Jag har suttit på många lokalmöten på olika campus och i allmänhet finns ett starkt motstånd mot förändring, men det skiljer sig åt hur traditionsbundna olika discipliner är. Men vi måste hantera de byggnader som vi har, istället för att riva eller bygga nytt. Det är mer hållbart och bidrar till målen i Agenda 2030.

Hon är också en pionjär för utomhuskontor och ser det som ett sätt att främja både hälsan och kreativiteten. En utveckling som pandemin har hjälpt till att snabbspola framåt.

– Många har fått positiva erfarenheter av att jobba eller att mötas utomhus. Att känna solen, få en vindpust i ansiktet och höra fågelkvitter ger både variation och återhämtning. Om det är något vi har lärt oss under pandemin är det att hjärnan inte orkar med hur många digitala möten som helst, säger Susanna Toivanen.

Får panik i blicken

Lena Lid Falkman är forskare i ledarskap och kommunikation på Handelshögskolan i Stockholm och mycket av hennes forskning fokuserar på det moderna arbetslivet. Hon konstaterar att många forskarkolleger får panik i blicken när man nämner aktivitetsbaserade kontor.

– Det hänger ihop med den akademiska självbilden att vi vill ha ett rum för våra papper och böcker. Rummet fyller ett behov som en identitetsmarkör och visar att jag är en tänkande och skrivande person. Samtidigt har pandemin förändrat väldigt mycket, till exempel har vi upptäckt att det går alldeles utmärkt att jobba hemifrån, säger Lena Lid Falkman.

Hon konstaterar också att det inte är ekonomiskt eller miljömässigt hållbart att ha rum som står och väntar på att en forskare ska komma – eller inte.

– Jag tror tiden är mogen för att prova nya saker. Chalmers tekniska högskola testar till exempel ett akademiskt anpassat aktivitetsbaserat kontor med fokusrum och bokskåp. Personligen tänker jag att en arbetsgivare, säg ett universitet, skulle kunna låta sina medarbetare välja om de vill ha ett eget rum eller inte. Kanske det skulle leda till att vi fick loss fler rum och såg nya lösningar, säger Lena Lid Falkman.

Projekt om framtida arbetssätt

På Mittuniversitetet pågår flera olika projekt med sikte på framtidens arbetssätt och samverkansformer, berättar Ludde Edgren som är chef för forsknings- och utbildningsstöd och biträdande förvaltningschef.

Universitetet kommer dels att delta i Samverket som är en ny coworking-hubb (kontorskollektiv) med gemensamma lokaler för den offentliga sektorn som ska stärka innovation och lärande för det offentliga, dels driver man ett eget projekt om framtidens universitet.

– Framtidens universitet handlar framförallt om att titta på arbetssätt, campus och utbildningar i framtiden. Att delta i Samverket är ett sätt att testa nya lösningar och arbetssätt i praktiken så mycket som det bara går.

Det blir också intressant att se vad som händer i mötet mellan universitetet och myndigheter i gemensamma lokaler när man skaver på varandra under en längre tid, menar Ludde Edgren.

– En av forskningens uppgifter är ju att lösa samhällsproblem och det här kan ge upphov till både ny forskning och till nya samarbeten. Om du forskar om cancer har det kanske ingen större betydelse för resultaten var du bedriver din forskning. Men för forskare inom arbetsliv, hälsa och psykologi har vårt förändrade arbetssätt definitivt en betydelse.

Han tror också att det ökade distansarbetet och uppluckringen av platsens betydelse kan gynna nya universitet som ligger utanför storstadsområdena.

–Vi kan dra nytta av trenden att många söker en annan livsstil när man inte längre måste bo i närheten av sin arbetsplats. Jag tror både att vi måste slipa på våra distansutbildningar och tänka till vad gäller utformningen av vårt campus. Kanske kan man doktorera vid ett annat universitet och nyttja våra lokaler, eller tvärtom. Möjligheterna är oändliga bara man vågar tänka nytt.

Olika typer av kontor

Flexkontor bygger på ett aktivitetsbaserat arbetssätt som är digitaliserat och där kontoret delas upp i zoner: arbetsstationer med skrivbord, tysta arbetsrum, chattboxar för telefonsamtal, mötesrum och kök.

Utomhuskontor är en möblerad arbetsplats utomhus med wifi och elnät dit man kan förlägga vissa moment under arbetsdagen.

Coworking-hubbar eller kontorskollektiv handlar om att skapa en miljö som främjar samarbete mellan företag som är oberoende av varandra, men som kan dra nytta av de synergieffekter som uppstår när människor arbetar sida vid sida.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 8 mars 2022

Natalie von der Lehr

Under mer än 70 år har Nordiskt Sommaruniversitet erbjudit ett forum för vetenskapliga samtal för alla som är intresserade. – NSU har lyckats bevara det kollegiala styret och har ...

Nyhet 1 februari 2022

Lisa Kirsebom

Swedish Collegium for Advanced Study grundades för nästan 40 år sedan. Idag kommer forskare från hela världen till Uppsala för en tid av eget fokus och livlig gemensam diskussion.

Nyhet 2 maj 2019

Sara Nilsson

Små forskargrupper producerar banbrytande forskning i högre grad. Stora grupper tenderar att utveckla existerande idéer. Det visar en studie publicerad i Nature av amerikanska fors...