Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Forskaren Tuija Mohonen sittandes i kontorslandskap

Forskaren Tuija Mohonen har undersökt hur medarbetarna upplevde flytten till kontorslandskap i det nybyggda Niagarahuset vid Malmö högskola. Hon sitter själv i ett öppet kontorslandskap i detta hus.

NYHET

Öppna landskap – inget som gynnar kreativiteten

Det är ovanligt att forskare sitter i öppna kontorslandskap, men trenden verkar gå i den riktningen när svenska lärosäten bygger nytt. Sänkta lokalkostnader och ökad kreativitet är vanliga argument. Men enligt psykologiforskarna Eva Hoff och Tuija Muhonen kan det bli precis tvärtom.

Exakt hur vanligt det är med kontorslandskap vid svenska lärosäten är inte känt, men flera studier och tidningsartiklar i ämnet pekar på att det här är ett fenomen som blivit allt vanligare. Under 2015 gjorde tidningen Universitetsläraren en enkätundersökning bland lärosätena. Då var det fortfarande ovanligt att forskare satt i kontorslandskap, men det verkade bli allt vanligare.

Även i en färsk studie av forskare vid Malmö högskola och Mälardalens högskola skriver artikelförfattarna att trenden verkar gå i den riktningen. Mot så kallade aktivitetsbaserade kontor, till exempel flexkontor, som till stora delar består av öppna kontorslandskap.

Aktivitetsbaserade kontor och flexkontor innebär att de anställda inte har en fast arbetsplats utan växlar miljö beroende på vilken uppgift de arbetar med. Flera lärosäten är på väg att införa den här typen av arbetsplatser och diskussioner pågår vid bland annat Mälardalens högskola, Lunds universitet, Chalmers och Stockholms universitet.

Sämre efter flytt till kontorslandskap

En av forskarna bakom studien är Tuija Muhonen, professor vid institutionen för urbana studier vid Malmö högskola. Hon har undersökt hur medarbetarna upplevde flytten till kontorslandskap i det nybyggda Niagarahuset.

Resultaten visade ett tydligt mönster där flera aspekter, både i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön, upplevdes som betydligt sämre efter flytten än innan. De flesta skulle föredra ett eget rum, medan en fjärdedel tycker att den nuvarande lösningen är bra.

Det var inte någon som lyfte fram att kreativiteten hade ökat.

– Det är inte lätt att ha spontana samtal eftersom man är rädd att störa andra i den öppna miljön. Man undviker telefonsamtal och istället ökar korrespondensen via e-post.

Många arbetar hemifrån

I praktiken har det medfört att många väljer att arbeta hemifrån, berättar Tuija Muhonen som själv sitter i ett öppet kontorslandskap i Niagarahuset. Hon beskriver arbetsmiljön som trång med störande ljud från kopieringsrummet och människor som pratar.

– Många upplever att de blir trötta eftersom de inte kan värja sig från alla intryck från människor som kommer och går. Många jobbar åtminstone några dagar hemifrån på grund av det.

Hon berättar att det också är svårt att arbeta med konfidentiellt arbetsmaterial och förvara referenslitteratur och papper i den öppna miljön eller att ha enskilda samtal med studenter. Studien har bidragit till att ledningen nu beslutat att göra ett omtag för att se över lokalerna.

Behov av enskildhet

Eva Hoff är universitetslektor vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet. Hon har studerat hur kontorslandskapen påverkar kreativiteten hos en annan yrkeskategori, spelutvecklare och filmanimatörer.

– Även de som jobbade i team tyckte att det fungerade dåligt med stora öppna landskap utan möjlighet att dra sig tillbaka.

Hon tror att forskare har ännu större behov av enskildhet än spelutvecklarna och animatörerna.

Ett fåtal studier visar positiva effekter av kontorslandskap på kreativiteten. Små kontorslandskap har en tendens att vara förknippade med mindre problem än stora, enligt en avhandling av Aram Seddigh vid institutionen för psykologi vid Stockholms universitet.

Nackdelarna överväger

I de flesta studier överväger dock nackdelarna med kontorslandskapen, enligt Eva Hoff.

– Problemen med landskapen är att människor förlorar känslan av kontroll över sitt arbete på grund av ljud som de inte kan styra över. Människor går förbi och distraherar eller kommer på spontanbesök när någon försöker fokusera.

Den andra aspekten av landskapen är att de kan bidra till kommunikation, social interaktion och informationsutbyte, poängterar Eva Hoff.

– Problemet är att vi inte har kontroll över vilken kommunikation och information som kommer in. Det blir många störningsmoment och fel sorts kommunikation. Därför blir det negativt. Vi har behov av ett litet territorium där vi själva bestämmer när det ska vara socialt. I ett kontorslandskap går det ju aldrig att utvisa någon när man behöver fokusera inför en deadline.

Ökad risk för sjukfrånvaro

Christina Bodin Danielsson är docent vid Arkitekturskolan vid KTH, affilierad till Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet samt praktiserande arkitekt. Hon forskar om kontorsmiljöer, bland annat med data ifrånvid Stressforskningsinstitutet studien The Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH) (English) Länk till annan webbplats..

SLOSH är en långtidsundersökning där man vartannat år mäter faktorer som arbetsmiljö och hälsa på svensk arbetsmarknad. Även personer som arbetar vid lärosäten ingår i undersökningen.

– De vanligaste kontorstyperna på arbetsmarknaden generellt sett är cellkontor, det vill säga eget rum, och mellanstort kontorslandskap med 10-24 personer per arbetslokal, säger Christina Bodin Danielsson.

Hon har undersökt förekomsten av konflikter och upplevelsen av ledarskap i olika kontorsmiljöer och kunde se vissa fördelar med att sitta i kontorslandskap.

– Men rent generellt kan man säga att traditionella kontorslandskap är sämre än aktivitetsbaserade kontorstyper eller eget rum.

Huvudargumentet för de öppna kontorslandskapen är sänkta lokalkostnader. En studie som Christina Bodin Danielsson gjort visar dock att de öppna kontorslandskapen gav en ökad risk för sjukfrånvaro.

– Vi kunde se en signifikant förhöjd risk för sjukfrånvaro i traditionella kontorslandskap för gruppen där vi studerade både kvinnor och män tillsammans. Även för kvinnor var det sämre med kontorslandskap. För män däremot var det sämre att sitta i flexkontor med tanke på sjukfrånvaro, säger hon.

Manar till försiktighet

Tuija Muhonen manar till försiktighet och ser risker med att personalen kanske inte trivs på arbetsplatsen eller kan koncentrera sig.

– Frågan är om det verkligen blir mer ekonomiskt om det står tomt.

Hon föreslår arbetsplatser som tar hänsyn till att människor har olika behov.

– Vissa behöver eget rum och andra tycker bättre om öppna kontorslandskap.

Inspireras av varandra

Eva Hoff har ett eget arbetsrum i en gammal sjukhusbyggnad med långa korridorer och flera våningsplan. Hon och kollegerna vid institutionen för psykologi är dessutom utspridda i tre olika byggnader. Det är inte heller optimalt, anser Eva Hoff.

– Personligen är jag väldigt attraherad av idén att bygga hus som är anpassade för just undervisning och forskning. Jag tror starkt på personliga arbetsrum som kan öppnas upp mot gemensamma sociala ytor, både formella och informella.

– Vi behöver gå nya stigar och få kreativ inspiration lite utanför vår trygghetszon, säger hon. Det finns en anledning till att vi sitter tillsammans i ett hus och jag tycker att vi ska inspireras mer av varandra.

Så mår personalen vid Malmö högskola i öppet landskap

Efter att personalen flyttat till Niagarahuset vid Malmö högskola:

– arbetar medarbetarna i större utsträckning hemifrån.
– upplevs den sociala gemenskapen i arbetet och det sociala stödet ha minskat.
– överväger deltagarna oftare att söka nytt jobb.
– har arbetstillfredsställelsen sjunkit.
– upplever 51 procent att sammanhållningen är ganska eller mycket dålig, en ökning från 35 procent innan flytten.
– upplever 36 procent att det finns utrymme för humor och skratt i mycket liten eller delvis liten grad, jämfört med 27 procent året innan flytten.
– har 61 procent sällan eller aldrig gemensam fika, jämfört med 36 procent innan flytten.

Källa: Artikel i Arbetsmarknad och arbetsliv 23 (3).

Källor:

Vetenskaplig artikel: Vad händer med arbetsmiljön när man inför aktivitetsbaserade kontor inom akademin? Artikel av Hanne Berthelsen, Tuija Muhonen & Susanna Toivanen i Arbetsmarknad och arbetsliv 23 (3). Länk till annan webbplats.

Vetenskaplig artikel: The role of the physical work environment for creative employees – a case study of digital artists av Eva V. Hoff och Natalie K. Öberg (English). Länk till annan webbplats.

Vetenskaplig artikel: Office design’s impact on sick leave rates av Christina Bodin Danielsson, Holendro Singh Chungkham, Cornelia Wulff och Hugo Westerlund, Ergonomics, 2014. Länk till annan webbplats.

Office type, performance and well-being: A study of how personality and work tasks interact with contemporary office environments and ways of working, doktorsavhandling av Seddigh Aram vid Stockholms universitet Länk till annan webbplats.

Kontorslandskap fortfarande ovanligt inom högskolan, artikel i tidningen Universitetsläraren av Björn Forsberg, 12 oktober 2015. Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Nyhet 11 mars 2024

Natalie von der Lehr

Hur handleder man doktorander och hur påverkar deras studieplan det fria kunskapssökandet? Curie har pratat med några forskare som fördjupat sig i handledarrollen och de utmaningar...

Debatt 26 februari 2024

Johan Elf, Uppsala universitet

När det administrativa stödet centraliseras får forskare och universitetslärare mindre tid till forskning och utbildning. Universitetsverksamhet som inte utgår från kärnverksamhete...

Krönika 6 december 2023

Tänk om forskning kunde vara mer som ett maratonlopp. Det borde gå att bryta och komma igen, och även misslyckanden borde kunna få ett erkännande, skriver Natalie von der Lehr.