Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Fempunktsprogram för en hållbar vetenskap: 3) Nyenkel vetenskap

Passionerad nyfikenhet, engagerat och envist kunskapssökande, en vilja att förändra världen till det bättre – det har varit återkommande ledord i presentationen av några av veckans mest medialt uppmärksammade personer: forskarna som tilldelats Nobelpris, skriver Annika Olsson.

Visst är det en idealbild av forskaren som cirkuleras i dessa representationer av olika slag, men det är faktiskt en idealbild värd att försvara, och som jag gärna vill relatera till vetenskapens demokratiska uppdrag. I en tid fylld av utvärderingar, karriärplanering och styrsystem av olika slag är det viktigt att försöka ta ett steg tillbaka och fundera över vad grunden för vår verksamhet faktiskt är. Vad och vem vi arbetar för.

Under 1960-talet uppstod en poesi som kallades för ”nyenkel” och som drevs av en vilja att skildra vardagliga händelser på ett språk som alla kunde förstå. En inkluderande och demokratiskt inriktad rörelse inom litteraturen, som samtidigt var lekfull och nyskapande, respektlös och respektfull på samma gång, med företrädare som Göran Palm och Sonja Åkesson.

Jag skulle därför vilja lansera begreppet nyenkel vetenskap, som ett sätt att vidga och förnya samtalet om vetenskapen på ett sätt som också bidrar till att skapa hållbarhet. Mer lek och lust, mer fokus på det vardagliga och det demokratiska, mer respektlöshet och respektfullhet på samma gång.

Om vi kan få igång ett ständigt pågående samtal både inom och utom akademin kring vad vi faktiskt håller på med och vad det är bra för så tror jag också att vi kan få syn på vetenskapen på ett nytt sätt. Jag tänker mig att det kan fungera ungefär så här:

Vetenskapen

Jag står framför vetenskapen.

Där är den.

Där är vetenskapen.

Jag tittar på den.

Vetenskap. Jaha.

Det är som på tv.


Fotnot: Vetenskapen är inspirerad av Göran Palms dikt Havet:

Havet

Jag står framför havet.

Där är det.

Där är havet.

Jag tittar på det.

Havet. Jaha.

Det är som på Louvren.

Mer om skribenten

  • Filosofie doktor i litteraturvetenskap

    Hon skriver om forskningens demokratiska uppdrag och sin vardag som prefekt, lärare och forskare. Annika Olsson forskar om demokrati, jämställdhet och jämlikhet.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 7 oktober 2013

Eva Barkeman

22 av totalt 862 Nobelpristagare har en nära familjemedlem som också mottagit det prestigefyllda priset. Det är 2,5 procent.

Nyhet 7 december 2020

Siv Engelmark

Diskussionerna bakom årets val av pristagare är skyddade av sekretess – i 50 år. Det gäller det mesta som rör Nobelpriset. Och det är mycket sällan något läcker ut – trots att mång...

Nyhet 7 maj 2015

Carin Mannberg-Zackari

Kärleken till vetenskap – och varandra – utmärker den franska familjen Curie. Flera generationer av äkta makar har forskat tillsammans. Professor Pierre Joliot-Curie, barnbarn till...