Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Två personer hanterar provtagningsutrustning som ska släppas i sjön.

Forskarna Carina Bunse och Milad Pourdanandeh tar ombord CTD-instrumentet på forskningsfartyget Skagerak. Foto: Katarina Abrahamsson

NYHET

De studerar följderna av att Nord Stream sprängdes

Redan fem dagar efter sprängningen av gasledningarna Nord Stream var marina forskare från Göteborgs universitet på plats i havet för att studera hur utsläppen av metan påverkar ekosystemet. Till en början tvekade de att ge sig ut så nära inpå explosionen, men mätningarna skedde utanför den säkerhetszon som Sjöfartsverket utfärdat.

Den 26 september sprängde någon gasledningarna Nord Stream 1 och 2, och metan började strömma ut i havet nära Bornholm. Bara fem dagar därefter gick forskningsfartyget R/V Skagerak ut från sin hemmahamn i Göteborg.

– Vi hade sån tur att Skagerak var ledig denna vecka och vi fick utrustningen klar på bara några dygn, berättar expeditionsledaren Katarina Abrahamsson som är professor vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Forskargruppen ville gärna ta chansen att få göra unika undersökningar med både vattenprover och havsglidare, av hur metangas tas upp och sprids efter ett utsläpp i havet.

Minor och bomber

Men Katarina Abrahamsson berättar att det först fanns vissa tveksamheter till om de skulle ge sig ut så nära inpå explosionen. Bland annat med tanke på att det ligger minor, bomber och vapen på Östersjöns botten, som kan ha påverkats av sprängningen.

– Det var en obehagskänsla, man kan ju aldrig veta vad som kan ha rörts upp ur sedimenten.

Hon har själv varit med om många polarexpeditioner, bland annat den internationella Mosaic till Arktis 2019-2020 där forskarna fick säkerhetsutbildning kring risker som att bli attackerad av isbjörn eller att ramla i iskallt vatten i extrem kyla.

Det var en obehagskänsla, man kan ju aldrig veta vad som kan ha rörts upp ur sedimenten.

När forskarna insåg att Sjöfartsverket utfärdat en säkerhetszon om sju nautiska mil runt Nord Stream släppte oron, de skulle inte kunna komma så nära att det blev riskabelt. De fick också okej från fartygets säkerhetsansvariga att ge sig iväg.

Unik händelse

För att ta vattenprover inom svenskt territorium behövde de inget tillstånd, men däremot för havsglidarna. De ansökte även om att få gå in på danskt vatten men hann inte få något tillstånd på grund av den korta förberedelsetiden.

– Detta är en unik händelse, det största metangasutsläpp som någonsin registrerats. Så vi var ivriga att gå ut och observera vad som händer och hur miljön reagerar, säger oceanografen Bastien Queste.

Han var ansvarig för hantering av havsglidarna som sjösattes under expeditionen, små självgående undervattensfarkoster som går upp och ner i djupen och samlar in data. De kommer att vara ute i flera månader och kan mäta bland annat salthalt, syrehalt, temperatur och strömningshastighet.

Dessutom fick forskarna tillgång till specialinstrument som mäter halten av metangas och olja.

Detta är en unik händelse, det största metangasutsläpp som någonsin registrerats.

Forskarna vid institutionen för marina vetenskaper i Göteborg har gjort observationer nära Bornholm sedan flera år tillbaka, så de har mycket att jämföra med. Dessa mätningar kan bidra till att ge svar på bland annat hur algblomning och torskpopulationen påverkas.

– Vi har en otrolig mängd data. Vi vill förstå påverkan på ekosystemet, på en fysisk, kemisk och biologisk nivå. Nu kommer vi att kunna se rester av metangas i vattnet, hur länge den stannar och om den exempelvis blir kvar längre i djupt syrefattigt vatten än i syrerikt ytvatten. Vi vill också se om bakterier reagerar på metanet.

Ovanligt sätt att forska på

Bastien Queste konstaterar att denna expedition är ett mycket ovanligt sätt att genomföra forskning på.

– Vanligtvis funderar vi under något år, lägger förslag och söker finansiering. Vi planerar noggrant och vet vad som ska hända. Här är processen helt annorlunda, vi fortsätter så länge vi ser intressanta saker.

Problemet är pengar men det har hittills gått att lösa med intern finansiering. De har även stöd av stiftelsen Voto, Voice of the Ocean, som äger några av havsglidarna samt av den franska tillverkaren Alseamar.

– Vi arbetar hårt för att ha goda kontakter med svenska marinen, Kustbevakningen och Sjöfartsverket så att vi är transparenta och alla vet var våra instrument är. Det finns alltid en risk när du sätter ut ett instrument i vattnet att det inte kommer tillbaka. En glidare är liten och kan lätt bli överkörd av ett skepp.

Ingen större risk att förlora data

Så länge havsglidaren fungerar är det ingen större risk att förlora data eller att data ska manipuleras, påpekar Bastien Queste. Varje gång den kommer upp till ytan skickas data via satellittelefon.

– Vi kan se hur den rullar, var den pekar, hur snabbt den dyker eller om en fågel sitter på den. Den mäter inte några känsliga data som exempelvis akustik, som militären ägnar sig åt.

Vad Bastien Queste vet så är han och hans kolleger den enda forskargrupp som arbetat i svenska vatten nära Nord Stream. Danska forskare har varit i danska vatten och polska forskare vid sin kust.

– Om några andra forskare varit i närheten har de hållit tyst.

Forskargruppen planerar nu en ny expedition i januari och kommer därefter att skriva en artikel som bygger på data från både vattenprover och havsglidare.

Läs också i Curie:
Forskare får för lite utbildning i säkerhet (Curie)
Havsglidare i forskningens tjänst (Curie)


Du kanske också vill läsa

Krönika 10 oktober 2022

Ibland sägs det att vi behöver fler förebilder inom akademin, för att uppmuntra underrepresenterade grupper att välja en akademisk karriär. Men vilken typ av förebild är det egentl...

Nyhet 1 november 2016

Natalie von der Lehr

Familjekänsla i forskargruppen och långsiktig planering av ansökningar. Det är några förklaringar till framgångarna för Carl-Fredrik Westin och hans grupp. Sedan 20 år forskar han ...

Nyhet 2 maj 2019

Sara Nilsson

Små forskargrupper producerar banbrytande forskning i högre grad. Stora grupper tenderar att utveckla existerande idéer. Det visar en studie publicerad i Nature av amerikanska fors...