Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

1892 tog Edinburgh universitet emot de första kvinnliga studenterna. Idag finns en hög andel kvinnor på fakulteterna. Inom kemi är siffran 20-30 procent. Ur filmen A Chemical Imbalance.

NYHET

Film fångar ojämställd forskarvärld

Filmen skulle ta upp framstående kvinnliga kemister. Men kom att handla om jämställdhet.
- Filmen fick mer eller mindre ett eget liv och vi insåg ganska snabbt att det var en feministisk film vi behövde göra, säger Marie Lidén, en av filmmakarna till A Chemical Imbalance.

Allt började med att Polly Arnold, professor i synteskemi vid Edinburghs universitet, fick The Royal Society Rosalind Franklin Award för att göra en film som hyllar kvinnor inom vetenskapen, framförallt inom kemi. Hon tog hjälp av den svenska dokumentärfilmaren Marie Lidén och den skotska regissören Siri Rødnes.

Och visst fanns det många spännande, framgångsrika kvinnliga forskare att intervjua, men filmmakarna mötte många frågeställningar och såg efter hand såg ett mönster.

– Vi såg till exempel svårigheterna som kommer med att vara framgångsrik kvinna inom sina respektive vetenskapliga ämnen och samtidigt vilja ha barn, speciellt i Storbritannien där pappaledighet fortfarande är ovanligt och dagis ofta är för dyrt för många föräldrar, säger Marie Lidén.

Samtidigt ansåg kvinnorna sig inte uppleva den diskriminering som statistiken fortfarande visar på deras arbetsplatser.

Oroande omedvetenhet

– Men när vi grävde djupare hade de flesta exempel på diskriminering. Det fanns alltså en omedvetenhet också hos kvinnor, vilket vi som feminister ansåg oroande. Därför fick filmen mer eller mindre eget liv och vi insåg ganska snabbt att det var en feministisk film vi behövde göra.

I filmen intervjuas en rad brittiska forskare och politiker, varvat med kalla fakta. I Storbritannien är 33 procent av studenterna inom naturvetenskap och teknik kvinnor, medan bara 9 procent utgörs av kvinnor på professorsnivå.

En förklaring är att karriären går långsammare för kvinnor eftersom de ofta förväntas ta ett större ansvar för hem och barn.

– När barnen var små och jag arbetade deltid tyckte jag att jag var lyckligt lottad som fick bevittna deras små framsteg och milstolpar, men det betydde att min karriär utvecklades mycket långsammare än den skulle gjort annars, säger Carole Morrison, lektor i strukturkemi vid Edinburghs universitet.

Män värderas högre

Men familjebildningen är inte hela förklaringen. I filmen konstaterar man att sannolikheten att få fast anställning är 23 procent lägre för kvinnor utan barn, än för män med barn

En förklaring är att män omedvetet värderas högre än kvinnor. Steve Chapman, rektor vid Heriot-Watt-universitetet i Edinburgh, refererar i filmen till en amerikansk studie, publicerad i PNAS 2012. Där fick personer vid forskningsstarka universitet inom naturvetenskap ranka ett antal ansökningar till en laboratoriechefstjänst. Exakt samma cv:n, med slumpade kvinnliga respektive manliga namn bedömdes.

Överlag rankades de ”manliga” sökanden som mer kompetenta, rekommenderades högre lön samt erbjöds mer mentorskap, än de ”kvinnliga.” (Testet gjordes som en dubbelblind studie, det vill säga varken granskarna eller försöksledarna visste vilket kön de sökande tillhörde vid genomgången.)

– Jag tror inte dessa personer aktivt ville diskriminera kvinnor, men gjorde det ändå, omedvetet. Skulle jag själv göra annorlunda? funderar han.

Ett annat exempel på omedvetenheten ger professor Polly Arnold själv, när hon som ung forskare skickades på en kurs som skulle hjälpa framstående kvinnliga forskare att göra karriär.

– Universitetsledningen hade nämligen uppmärksammat att många kvinnliga forskare fick fina utmärkelser och nådde internationell framgång – men inte blev befordrade internt… Än i dag kan jag inte förstå att ledningen inte insåg att det var de som behövde gå kursen.

Vill inte kalla sig feminister

Ändå är det få av de intervjuade personerna i filmen som vill kalla sig feminister.

– Ordet är ofta förknippat med bibetydelser som inte alltid är så positiva, säger till exempel Alison Hume, lektor i organisk kemi vid Edinburghs universitet, i filmen.

Trots oviljan att förknippas med begreppet feminism, ser dock Marie Lidén och hennes kollegor att solidaritet och kamp för jämlikhet är otroligt relevant för de flesta.

– Filmen är ett försök att skapa en dialog på en vetenskaplig och politisk nivå om hur vi kan gå vidare och framåt på ett sätt som involverar alla. Män och kvinnor.

Fler kvinnor idag

Idag har den kemiska fakulteten vid Edinburghs universitet en relativt hög andel kvinnliga forskare, 20-30 procent. Och det märks.

– Jag kan inte sätta fingret på vad det är, med det är en annan atmosfär med så många kvinnor. Inte så att kvinnor är mindre konfrontativa eller egoistiska, men någonting är det, säger Eleanor Campbell professor i fysikalisk kemi och tidigare professor i atomfysik vid Göteborgs universitet.

Fotnot: Filmen A Chemical Imbalance är finansierad av the Royal Society, Storbritanniens motsvarighet till Kungliga vetenskapsakademien.

Filmen A Chemical Imbalance Länk till annan webbplats.
Boken A Chemical Imbalance Länk till annan webbplats.
Projektet A Chemical Imbalance Länk till annan webbplats.
PNAS: Science faculty’s subtle gender biases favor male students (2012) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:
Vart tar kvinnorna vägen? (Curie)
Varannan ny professor ska vara kvinna (Curie)

KTH synar sin jämställdhet (Curie)

Finns även som bok

I samband med filmen A Chemical Imbalance, gjordes även en bok, författad av Cameron Conant. Boken berättar hur de kvinnliga forskarna vid Edinburghs universitet kämpat för jämställdhet sedan upproret 1870 som ledde till att kvinnor fick börja studera vid universitetet 1892.

Du kanske också vill läsa

Krönika 22 april 2024

Forskarutbildningen är inte ett enmansprojekt. De flesta forskare hjälper gärna andra och detta är en god grund för långvariga relationer inom akademin, skriver Jonatan Nästesjö.

Debatt 16 april 2024

Pernilla Wittung-Stafshede

Sexuella trakasserier och mobbning är vanligt på universitet och högskolor i Sverige. Mest utsatta är kvinnliga studenter och doktorander. Webbaserade anmälningssystem ser bra ut p...

Nyhet 11 mars 2024

Natalie von der Lehr

Hur handleder man doktorander och hur påverkar deras studieplan det fria kunskapssökandet? Curie har pratat med några forskare som fördjupat sig i handledarrollen och de utmaningar...