Han kortade vårdköerna – genom mer forskning

Som barn fick Roger Olofsson Bagge veta att den som läser för mycket kan bli närsynt. Ingen av föräldrarna var akademiker och de uppmanade sonen att göra något roligare än att sitta med näsan i en bok.

Trots, eller kanske tack vare det, tyckte Roger om att plugga.

– Jag fick göra vad jag ville och hade ingen press, utan har drivits av lust och inte gjort saker för att mamma eller pappa ville.

Om lusten drev honom in i akademin var det slumpen som tog honom till Göteborg. En kompis storebror hade börjat på Chalmers och när vännerna var på besök fastnade Roger Olofsson Bagge för staden med spårvagnarna och havet. Intresset för läkaryrket väcktes under militärtjänsten där han utbildades till medicinsk tekniker.

Väl på plats i Göteborg, som student på läkarlinjen, hamnade han på en föreläsning med Staffan Edén, idag professor emeritus, och blev tillräckligt inspirerad för att våga ta kontakt.

– Det var den första professorn som jag pratade med. Jag hade hört talas om att det fanns något som hette sommarforskning, och han sa ”vad kul, vi hittar på något”. Sedan höll jag på med forskning hela utbildningstiden.

Roger Olofsson Bagge tog examen 2004. Åtta år senare var han specialist i kirurgi och arbetade med sin avhandling. Samtidigt blev han erbjuden tjänsten som chef på Sahlgrenska universitetssjukhusets bröstcancer- och melanomenhet. Han gick parallellt med den gamla chefen ett par år och tillträdde officiellt 2015.

Svårt att rekrytera till bröst- och melanomkirurgi

Enheten var då produktionsinriktad med fokus på att operera bröstcancer och melanom och hade länge kämpat med att korta köerna till behandling, ett arbete som skedde i motvind då det var svårt att rekrytera den personal som behövdes. Trots flera års kamp hade läget inte förändrats.

– Bröst- och melanomkirurgi, som enheten sysslade med, är väl inte det som de flesta kirurger tänker sig, det betraktas som mindre häftigt. Och en enhet som mest består av pensionärer har svårt att motivera andra att se en framtid i det. Då måste man hitta personerna som kan forska och vill dra igång projekt, de som vill höja blicken från skalpellen till frågan hur vi botar cancer.

Förändringen blev inte smärtfri. Roger Olofsson Bagge beskriver det som att gasa sig ur uppförsbacken. Köerna med patienter var en tung ryggsäck att bära på, och att samtidigt säga till personalen att de ska disputera kan knäcka även den mest motiverade.

Min tanke var att alla får börja forska och sedan ser man vilka som trivs med det.

– Det blev ett år som var väldigt tufft, vi jobbade mycket och en del slutade för att det inte var deras grej. Att vi lyckades handlade mycket om att få dit nyckelspelare som kan få andra att hänga med.

Tanken var att alla skulle börja forska

– Min tanke var att alla får börja forska och sedan ser man vilka som trivs med det. Jag tror att jag lyckades skapa ett lag av yngre som tog den här bollen och förstod att de också skulle leverera forskning.

Idag har enheten tolv anställda och hör till en av de mest forskningsaktiva sektionerna på sjukhuset – och köerna har kortats.

– Köerna kortades genom att förbättra koordinering, sätta högre mål för hur många patienter per sal som skulle opereras per dag och genom att skapa ett mer multidisciplinärt team. Bröst- och melanomkirurgin har ett mycket tätare samarbete med exempelvis kontaktsjuksköterskor och operationssjuksköterskor, vilket skapat flera synergier, säger Roger Olofsson Bagge.

Att rekryteringen efter hand blev lättare förklarar Roger Olofsson Bagge med att det är enklare att locka folk till ställen där det händer någonting. Där idéer och diskussioner uppmuntras, där det finns projekt att bli ansvarig för och karriärmöjligheter.

Alla bröstpatienter får ingå i en forskningsstudie

Ett kvalitetskrav som Roger Olofsson Bagge tidigt satte upp var att alla patienter ska erbjudas att ingå i något slags studie.

– När vi startade Bröstcentrum var det här en av patienternas viktigaste frågor. Vid kliniska studier ställs patienter inför svåra val, men alla vill läsa informationen och alla tackar ja till blodprovsinsamlingen. De förstår att det är små pusselbitar som de bidrar med, men att de aggregeras. På så sätt blir deras bidrag en del av den egna behandlingen.

Vid kliniska studier ställs patienter inför svåra val, men alla vill läsa informationen och tackar ja till blodprovsinsamlingen.

Samtliga specialistläkare på enheten är numera antingen disputerade eller doktorander; tidigare var ingen det. Fokuset på forskning gäller inte bara läkare utan även sjuksköterskor. När Roger Olofsson Bagge tog över fanns en fjärdedels tjänst som forskningssjuksköterska; nu finns 3,5 tjänster.

En av sjuksköterskorna är idag disputerad inom endokrin behandling vid bröstcancer och ska bli lektor. En annan är nu är doktorand inom området livskvalitet vid malignt melanom.

För att täcka kostnader för konferenser och avgifter för doktoranderna använde Roger Olofsson forskningsbidrag som han hade fått för att bygga sin egen karriär.

– Jag använde de här pengarna till allt möjligt och såg det som pengar in i laget.

Förutom pengar som gjorde det möjligt att tänka lite mer långsiktigt fanns också ett tydligt stöd från ledningen, hela vägen från närmaste chef till sjukhusdirektören.

Förändring kräver långsiktigt arbete

– Alla såg att här behövdes göras någonting och jag hade mandat att göra lite som jag ville. Om man ska skapa en förändring måste man arbeta på lite längre sikt.

Bröstcentrum, som skapades 2019 för att stärka patienter med bröstcancer, blev 2021 det första bröstcentrum i Norden med en ackreditering från den europeiska bröstcancerföreningen EUSOMA.

Idag bedrivs ett tjugotal kliniska studier och lika många prekliniska. Enheten har gjort sig känd för bland annat translationell forskning där idéer från den kliniska vardagen kan generera idéer som testas i laboratorium och sedan kan återvändas i form av kliniska studier.

I våras blev han utnämnd till professor i cancerkirurgi vid Sahlgrenska akademin. Då var frågan om generationsskifte i den enhet han byggt redan löst. När Roger Olofsson Bagge infekterades av coronaviruset och blev svårt sjuk fick andra träda in.

– Det som gladde mig då var att jag inte var oumbärlig. Det där överlämnandet som forcerades fram gick jättebra.

Jag tycker att jag har världens bästa kombination nu där jag får operera, vara lite visionär och forska.

Som professor kommer han att fokusera mer på det visionära än det praktiska. Mycket av det rutinmässiga arbetet på enheten försvinner för honom.

– Förra veckan opererade jag fyra dagar så jag har inte lagt ner helt. Jag tycker att jag har världens bästa kombination nu där jag får operera, vara lite visionär och forska.