Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

NYHET

Nobelpriset går i släkten

22 av totalt 862 Nobelpristagare har en nära familjemedlem som också mottagit det prestigefyllda priset. Det är 2,5 procent.

Marie Curie och hennes dotter Irène på radiuminstitutet i Paris 1921.

Marie Curie (till höger) och hennes dotter Irène på radiuminstitutet i Paris 1921. (Foto: Association Curie Joliot-Curie).

Familjen Curie har fått totalt fem Nobelpris. Paret Marie och Pierre Curie delade Nobelpriset i fysik 1903 tillsammans med Henri Bequerel, efter sina studier av radioaktivitet. (Det var Marie Curie som benämnde det strålande fenomenet just radioaktivitet.)

1911 fick Marie Curie Nobelpriset ytterligare en gång, då i kemi för upptäckten av grundämnena polonium, döpt efter hennes hemland Polen, och radium, döpt efter sin starka radioaktivitet.

Marie och Pierre Curie hade två döttrar, Irène och Ève, där den äldsta blev forskare (Ève blev författare). Tillsammans med sin man Frédéric Joliot, fick Irène Joliot-Curie Nobelpris i kemi 1935 för upptäckten av konstgjord radioaktivitet.

Både far och son har prisats

Sex Nobelpristagande pappor har också söner som erhållit Nobelpris – oftast senare, men i ett fall delade far och son priset. (Australiensarna Lawrence Bragg och William Bragg som upptäckte röntgenkristallografi och delade fysikpriset 1915. Lawrence Bragg blev därmed den yngste Nobelpristagaren någonsin, 25 år gammal.)

Två bröder har fått var sitt Nobelpris. Dessutom har två par makar fått Nobelpriset. Se hela listan till höger.

2,5 procent av Nobelpristagarna har alltså en familjemedlem som också fått Nobelpris.

Är det mycket eller lite?

– Det är förstås mer än hos befolkningen i stort, men jag tror det är ett utfall av en allmän trend att barn till akademiker oftast också studerar vid universitet. Det illustrerar att familj och tradition spelar roll för yrkesvalet, säger Gustav Källstrand vid Nobelmuséet i Stockholm.

Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, och tidningen Du & Jobbet, går var tionde svensk i föräldrarnas yrkesfotspår i snitt. Vanligast är det bland fiskare och jägare (37,1 procent) och minst vanligt bland specialister inom jord- och skogsbruk och biologi, samt bland kemister, fysiker och biomedicinska analytiker (mindre än 1 procent) – just den yrkeskategori som kommer i fråga bland många av Nobelprisen.

Kreativ miljö är viktigt

Ofta lyfts kreativitet fram som en viktig faktor för en framgångsrik forskare och Nobelpristagare.

– Det skulle vara intressant att studera hur många av nobelpristagarnas föräldrar som haft något kreativt yrke, till exempel konstnär.

Gustav Källstrand lyfter också fram sambandet mellan doktorand och handledare, som ju båda befinner sig i samma kreativa miljö. Ett berömt exempel är Cavendish-laboratoriet i Cambridge där James Watson och Francis Crick knäckte DNA-koden (nobelpris i medicin 1962). Inte mindre än 29 Nobelpristagare har gjort sin forskning där.

Senast förra året delade Robert J. Lefkowitz nobelpriset i kemi med sin tidigare student Brian K. Kobilka.

– Som ung forskare gäller det att pricka rätt handledare, välja någon som senare kommer att få Nobelpris, säger Gustav Källstrand.

Fotnot: Marie Curie, som inspirerat till denna tidnings namn, var den första kvinna som fick Nobelpriset, den enda kvinna som fått det två gånger, och dessutom den enda person som fått priset i två olika vetenskapliga kategorier.

Läs mer på Nobelprisets officiella webbplats Länk till annan webbplats.

Nobelpristagare med nobelpris i familjen

Familjen:

  • Makarna Marie och Pierre Curie i fysik 1903 (Marie Curie ytterligare en gång i kemi 1911). Deras dotter, Irène Juliot-Curie och svärson Frédéric Juliot i kemi 1935.

Makarna:

  • Alva Myrdal fredspris 1982, Gunnar Myrdal i ekonomi 1974.
  • Gerty och Carl Cori delade medicinpriset 1947.

Far och son:

  • Aage Bohr i fysik 1975, son till Niels Bohr i fysik 1922 (Danmark).
  • Kai Siegbahn i fysik 1981, son till Manne Siegbahn i fysik 1924 (Sverige).
  • Lawrence Bragg, son till Willam Bragg, delade fysikpriset 1915 (Australien).
  • Roger Kornberg i kemi 2006, son till Arthur Kornberg i medicin 1959 (USA).
  • Ulf von Euler i medicin 1970, son till Hans von Euler-Chelpin i kemi 1929 (Sverige).
  • George Paget Thomson i fysik 1937, son till J.J. Thomson i fysik 1906 (Storbritannien).

Bröderna:

  • Niko Tinbergen i medicin 1973, lillebror till Jan Tinbergen i ekonomi 1969 (Nederländerna).

Dubbla Nobelpristagare

Fyra personer och två organisationer har fått nobelpriset flera gånger.

  • John Bardeen i fysik 1956 och fysik 1972.
  • Marie Curie i fysik 1903 och kemi 1911.
  • Linus Pauling i kemi 1954 och fred 1962.
  • Frederick Sanger i kemi 1958 och kemi 1980.
  • Röda korset i fred 1917, 1944 och 1963. (Dessutom fick dess grundare Henri Dunant fredspriset 1901.)
  • UNHCR, FN:s flyktingorgan i fred 1954 och 1981.

Du kanske också vill läsa

Krönika 12 december 2014

Passionerad nyfikenhet, engagerat och envist kunskapssökande, en vilja att förändra världen till det bättre – det har varit återkommande ledord i presentationen av några av veckans...

Krönika 5 oktober 2016

Nu när årets Nobelpristagare avslöjas passar denna rubrik bra på detta, troligtvis provocerande, inlägg, skriver Pernilla Wittung-Stafshede.

Krönika 5 oktober 2015

Krönika av Gustav Källstrand, 1:e intendent vid Nobelmuséet, om varifrån Nobelpristagarna kommer och varför.