Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Människor sitter på stolar ring under en workshop

Nordiskt Sommaruniversitet är en ideell förening som består av nio studiecirklar med tematiskt innehåll. Deltagarna kan vara studenter, internationellt erkända forskare, konstutövare och politiker.

NYHET

Sommaruniversitet bjuder in till vetenskapliga samtal

Under mer än 70 år har Nordiskt Sommaruniversitet erbjudit ett forum för vetenskapliga samtal för alla som är intresserade.
– NSU har lyckats bevara det kollegiala styret och har haft stor betydelse för framväxten av nya ämnesområden, säger Johan Söderberg.

Redan som arbetslös konstnär Forskningsmiljöerblev Johan Söderberg involverad i Nordiskt Sommaruniversitet (NSU) när han deltog i en studiecirkel sommaren 2007.

– Alla som kommer till Sommaruniversitetet är med från början och fattar beslut om NSU:s organisation och framtid. Man bär bördan av administrationen tillsammans, och gör det ideellt, säger Johan Söderberg som idag är docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

Forskningsmiljöer är en ideell förening som består av en styrelse och nio studiecirklar med tematiskt innehåll. Deltagarna kan vara studenter, internationellt erkända forskare, konstutövare och politiker. Mötena äger rum i de nordiska länderna och i närbelägna områden som de baltiska staterna. En del av uppdraget har varit att underhålla ett nordiskt-baltiskt forum för intellektuella utbyten.

– Bland annat har vi utvecklat ett långvarigt samarbete med the European Humanities University, ett vitryskt ”exiluniversitet” som är placerat i Vilnius men som tar emot och utbildar ett skikt av dissidenter från Vitryssland.

Kollegialt styre som fungerar

Parallellt med sin akademiska karriär, utvecklades Johan Söderberg inom NSU. Han valdes in i styrelsen, ingick i kommittén för att arrangera ett sommarläger och har varit koordinator för studiecirklar i olika omgångar.

– Det var en ögonöppnare att få så mycket ansvar utan att vara senior forskare. Som koordinator har man ansvar för en liten forskargrupp och det kan ge färdigheter och meriter som ledare redan som doktorand. En sådan roll får man långt senare i den traditionella akademiska miljön, säger Johan Söderberg som även är vice ordförande sedan början av 2022.

Han menar att alla uppdrag och erfarenheter från NSU haft stor betydelse.

– De formade min uppfattning om vad en intellektuell verksamhet ska vara och vad ett universitet bör eftersträva. Jag har också haft glädje av mina erfarenheter i min nuvarande roll som vice prefekt på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

Han menar att NSU har lyckats att bevara det kollegiala styret där alla är med och bidrar. Många nykomlingar får direkt olika ansvarsområden och skolas i representativ demokrati. Samtidigt finns en kärna och kontinuitet genom äldre medlemmar, vissa har varit med sedan 70-talet.

– Det som uppstår är nästan magi, resultatet blir en experimentverkstad som ger många värdefulla erfarenheter.

Folkrörelser blir forskningsfrågor

Även Johanna Sjöstedt, adjunkt och forskningsassistent vid Karlstad universitet, har varit engagerad i NSU sedan hon var student. Hon har bland annat varit styrelseledamot och koordinator för studiecirkeln Feminist Philosophy, Time History and the Transformation of Thought.

I en nyligen publicerad artikel har hon och Valgerður Pálmadóttir undersökt hur NSU bidragit till kvinnorörelsen och kvinnoforskningen. Hon menar att forum som NSU är av stort värde för sökandet efter ny kunskap.

– På 60- och 70-talet fick nya sociala rörelser som gröna vågen, studentupproren och kvinnorörelsen ett forum genom NSU. Alla som var intresserade kunde samlas och utveckla forskningsmässiga frågeställningar.

NSU, som formades efter andra världskriget utifrån ett behov av att sammanfoga forskning och samhälle, expanderade mycket under just 60- och 70-talet då många hundra personer deltog på sommarlägren.

– Det fanns höga intellektuella ambitioner, men också en tydlig koppling till folkrörelsen och revolten mot det man tyckte var stela hierarkier på universiteten. NSU blev ett forum för att plocka in nya teoretiska och vetenskapliga perspektiv, det gäller kvinno- och litteraturforskningen i hög grad.

Diskuterats tidigare inom studiecirklar

Många av de frågor och ämnen som gjorde sitt intåg i universitetsvärlden på 80- och 90-talet hade tidigare ventilerats på NSU. Inom litteraturvetenskapen blir franska teoretiker, psykoanalysen och dekonstruktionen viktiga för ämnets framväxt – allt detta hade långt tidigare diskuterats inom olika studiecirklar.

Även många kända personer har studerat vid NSU, Horace Engdahl är en av dem, poeten Rut Hillarp en annan. Och inom genusforskningen har forskare som varit viktiga för fältets framväxt, som danska Bente Rosenbeck, norska Merete Lie och Anita Göransson, deltagit i sommaruniversitetets verksamhet.

Under 1990-talet blev NSU ett forum för den kritiska mansforskningen. Då deltog Ulf Mellström, som är nu professor i genusvetenskap. NSU har också varit av betydelse för uppkomsten av Kvinnovetenskaplig tidskrift (nu Tidskrift för genusvetenskap), en av de främsta genusvetenskapliga tidskrifterna i Norden.

– Jag känner inte till någon annan organisation som har kanaliserat mötet mellan nyckelpersoner som NSU har gjort, påpekar Johanna Sjöstedt.

Organisationsformen är nyckeln

Både hon och Johan Söderberg menar att organisationsformen är viktigt. NSU:s organisation utgår ifrån gräsrötterna och är fristående från akademiska normer och hierarkier, därför finns det en möjlighet att organisera sökandet efter kunskap på ett annat sätt. Johanna Sjöstedt hoppas kunna utforska relationen mellan forskningen, politiken och folkrörelsen i ett kommande projekt.

– Folk som vill lära sig någonting kan träffas och formulera en fråga, skriva, läsa och prata. Det är väldigt viktigt. Inte minst i tider där man pratar om upproret mot institutioner och kunskap som kan resultera i en anti-vetenskaplig position.

Hon menar att samhället måste ge plats för kunskapssökande som inte är begränsat till dem som finns inom universitetsvärlden.

– NSU är separerat från institutionaliserandet av kunskap och fristående från normer och hierarkier som upprätthålls av universiteten.

Johan Söderberg tänker i liknande banor.

– Det nordiska arvet av folkhögskolan och folkbildningen spelar en stor roll. Även om många kända forskare har deltagit i NSU är det en icke-elitisk verksamhet. Avsätter man en vecka på sommaren för att diskutera en fråga, och dessutom engagerar sig ideellt, då gör man det av intresse och inte för att öka sina möjligheter till forskningsfinansiering.

Väl investerade pengar

Johan Söderberg påpekar också att NSU inte varit en del av det finansieringssystem som han menar bidragit till att strömlinjeforma universiteten. Han tror att det spelat en stor roll för att man lyckats behålla den kollegiala verksamheten och öppenheten.

NSU finansierades länge av Nordiska Ministerrådet, 2015 hotades dock verksamheten av indragen finansiering. Johan Söderberg och Johanna Sjöstedt kämpade båda för NSU:s överlevnad och lyckades till sist.

Men 2020 beslutade Nordiska Ministerrådet att dra in finansieringen för NSU och flera andra nordiska organisationer. Verksamheten vid Nordiskt Sommaruniversitet kan dock fortsätta tack vare ekonomiskt stöd ifrån Svenska Akademien och Vitterhetsakademien.

– Det är väl investerade pengar att stödja en självständig organisation som NSU och låta den styra sig själv i den ideella föreningens form. Vanliga universitet är underställda en mängd regler och den forskning som bedrivs är hårt kontrollerad, vilket är helt legitimt. Men NSU kan ta fram ny kunskap på ett annat sätt, poängterar Johanna Sjöstedt.

Nordiskt Sommaruniversitets webbplats Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 28 november 2017

Teresia Borgman

Det är ovanligt att forskare sitter i öppna kontorslandskap, men trenden verkar gå i den riktningen när svenska lärosäten bygger nytt. Sänkta lokalkostnader och ökad kreativitet är...

Nyhet 2 maj 2019

Sara Nilsson

Små forskargrupper producerar banbrytande forskning i högre grad. Stora grupper tenderar att utveckla existerande idéer. Det visar en studie publicerad i Nature av amerikanska fors...

Nyhet 22 januari 2019

Eva Annell

Det finns ett stort behov av mer forskning om vad som ger utveckling i låginkomstländer. Farmakologen Eleni Aklillu och fredsforskaren Stein Tönnesson ägnar sig åt utvecklingsforsk...