Ny satsning på excellens ska fånga upp fler områden

Regeringen avsatte särskilda medel till så kallade excellenscentra i sin forsknings- och innovationsproposition 2020. Det har lett fram till en ny utlysning hos Vetenskapsrådet.

– Alla ämnesområden som annars kan få finansiering från oss kan söka, alltifrån konstnärlig forskning och humaniora till medicin, naturvetenskap och ingenjörsvetenskap, eller ett tvärsnitt av flera områden, säger Mattias Marklund.

Han är vetenskapligt ansvarig för utlysningen och huvudsekreterare inom naturvetenskap och teknikvetenskap.

Det som framför allt skiljer detta från tidigare excellens-utlysningar från Vetenskapsrådet är två saker: de vida ämnesramarna, och att formen på centret bedöms i ett första steg, medan det vetenskapliga innehållet granskas i nästa steg.

– Det är ovanligt, och vi har fått rätt mycket frågor om varför vi har valt att göra så. Skälet är att om den organisatoriska delen faller, så hjälper det inte om enskilda komponenter håller hög vetenskaplig kvalitet, säger Mattias Marklund.

Den organisatoriska strukturen och visionen kring temat, hur man ska få det att hålla samman, kommer alltså först. Bedömningen i andra steget gäller i vilken mån projektet kommer driva forskningsfältet framåt, och vilka förutsättningarna verkar vara för att skapa något nytt som stärker svensk forskning.

Framför allt en satsning på organisation

Den panel som gör den första bedömningen ska representera en bredd av ämnen, men kommer också att utses utifrån sin erfarenhet av tvärvetenskapliga centra, exempelvis Institutes for advanced studies och de så kallade Kavli-instituten runtom i världen.

Sådana organisationer har inspirerat Mattias Marklund och hans kollegor på Vetenskapsrådet när de utformade utlysningen. Han beskriver dem som centra som driver en stark programverksamhet där externa forskare kan arbeta under en begränsad tid, med bredare och mer varierad kompetens än man normalt möter i en workshop eller vid en konferens.

– Det är viktigt att det finns tid för att diskutera forskningen och för enskilda medarbetare att finna varandra och prata om framtida projekt. Det här är alltså framför allt en organisatorisk satsning som ska stärka svensk forskning. Vi ville hålla ramarna ganska lösa, eftersom olika typer av forskning har olika behov.

De sökande ska vara enskilda forskare som bjuder in mellan två och fyra andra forskare för att arbeta kring en tematisk frågeställning som de själva definierar. Kring den ska en programverksamhet byggas som knyter an till lärosätets utbildning, och där man har frihet att arbeta med olika forskningsfrågor under olika perioder.

Bidraget delas ut under fem år, och ytterligare fem år kan bli aktuellt längre fram. Som mest går det att söka sex miljoner kronor om året.

Försöker skapa bredare syn på excellens

Forskare vid Lunds universitet har inom forskningsprogrammet Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning studerat tidigare excellenssatsningar. I en artikel i Curie var de kritiska till begreppet excellens, och beskrev det som problematiskt att excellenssatsningar blivit så populära bland beslutsfattare på senare år.

Bland annat menade de att excellens ofta har definierats med utgångspunkt i naturvetenskap och medicin, vilket gjort att andra typer av fält fått svårt att hävda sig. De efterlyste en bredare syn på vad excellens är, något som Mattias Marklund har förståelse för.

– Jag tror att den här utlysningen har tagit höjd för det. Alla områden inom Vetenskapsrådet har varit inblandade, för att vi verkligen ville försöka formulera förslaget tillräckligt öppet.

Men visst finns fortfarande en risk för att vissa typer av områden enklare sätter ihop en sådan här ansökan, medger han.

– Med hjälp av bedömningspanelen ska vi försöka hitta ett bra sätt att hålla det under uppsikt. Att några möjligen har ett försteg ska inte betyda att de får stå i vägen för nya spännande fält som växer fram.

Forskningsmedel behövs i flera former

Mattias Marklund påpekar att en sådan obalans kan finns även inom närliggande ämnesområden. Själv är han professor i fysik, och konstaterar att exempelvis ren matematisk forskning har helt andra förutsättningar och behov än experimentell partikelfysik; andra tidsperspektiv, annan storlek på forskargrupperna, annan utrustning...

– Vår ansats med den här utlysningen har varit att skapa en tillräcklig bredd för att fånga upp alla typer av områden. Är vi för snäva missar vi kanske något och det vore väldigt ledsamt.

Att just han är ansvarig för utlysningen beror främst på att han engagerat sig i frågan under lång tid.

– Nydanande satsningar som går lite utanför de normala ramarna var ett huvudintresse för mig redan när jag började på Vetenskapsrådet, säger Mattias Marklund.

Han betonar också att excellenssatsningen bara är, och ska vara, en del i en stor bredd av forskningssatsningar i Sverige.

– Det kan säkert finnas de som inte känner sig hemma i den här typen av format. Just därför ska det finnas medel för alltifrån fria så kallade bottom up­-projekt som startas av enskilda individer eller grupper, till riktade satsningar på en bestämd frågeställning. Det är en växelverkan. De utesluter inte varandra, utan är viktiga komplement.

Utlysningen Bidrag till excellenscenter på Vetenskapsrådets webbplats Länk till annan webbplats.

Läs mer i Curie: ”Se mer pluralistiskt på excellens”