Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

När jag knackade på hos världens mest kända biolog

De flesta människor har förebilder. Jag har flera, kvinnliga och manliga, unga och gamla. Högt på listan står Edward O. Wilson, skriver Alexandre Antonelli.

Genom att studera något så oansenligt som myror har han skapat nya vetenskapsfält och vänt upp och ner på vår kunskap om biologisk mångfald. I själva verket var det han som lanserade begreppet biodiversitet. Med över 150 000 citeringar är han den mest citerade forskaren i hela fem discipliner.

Nuförtiden kommer denna 88-årige herre till sitt kontor bara på tisdagseftermiddagar. Det ligger på fjärde våningen på Harvard Museum of Natural History. Resten av veckan jobbar Edward O. Wilson hemifrån. Bara under 2014 kom han till exempel ut med tre böcker. Hans senaste bok (den 34:e) kom ut för några månader sedan, och mellan bokutgivningarna skriver han vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, som till exempel i New York Times för drygt en vecka sedan. Bland hans många meriter finns inte mindre än två Pulitzerpris.

Eftersom jag nu jobbar på samma institution som han kunde jag helt enkelt inte låta bli. Hans assistenter såg lite chockade ut när jag knackade på. Nej, jag hade inte bokat tid. Nej, jag var inte inbjuden. Plötsligt kom dock Wilson ut, på lite ostadiga ben men med ett brett och välkomnande leende i ansiktet. ”Har du ett par minuter?”, frågade jag. ”Ja, men tyvärr inte mer än så, jag har en bil som väntar utanför”.

Efter en kort introduktion ville han först visa mig sin myrsamling, en av världens största. Sedan kom vi in i hans stora förmak där man knappt såg väggarna på grund av alla inramade diplom, troféer och pampiga foton. På golvet stod papplådor fyllda med hans böcker på olika språk. Vi satte oss ner, och då sa han: ”Nu vill jag höra mer om vem du är och vad du gör”.

Jag beskrev vem jag var och berättade om min grupps forskning och vårt nystartade centrum för biologisk mångfald i Göteborg. Jag berättade om en kontroversiell artikel som nyligen publicerats i Washington Post och hur vi lyckades samla in tusentals underskrifter från forskare och allmänheten för att visa vårt motstånd. Jag visade honom utkastet till en ny artikel där vi ville diskutera förhållandet mellan vetenskap och etik, något han blev mycket intresserad av och gav rejäl återkoppling på:

”Jag tror att vi befinner oss vid en vändpunkt, då världen inser att förlusten av biologisk mångfald är ett minst lika stort problem som klimatförändringar. När detta sker, kommer underbara saker att hända.”

Det kan låta fåfängt, men mötet med E. O. Wilson är en av mina höjdpunkter hittills i karriären. Jag vet inte om det beror på hans brinnande optimism och glöden i hans blick (och bara tanken att detta kan vara möjligt vid den ålder), eller det faktum att två tilltänkta minuter blev en halv timme, eller helt enkelt min beundran blandad med avund för hans verk. Förmodligen allt detta och lite till. Visserligen finns det risker med att idealisera människor, men kraften i att kunna spegla oss i förebilder, och lära av deras bedrifter, ska inte underskattas.

The Harvard Gazette: A melding of humanities, sciences (English) Länk till annan webbplats.

Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier Länk till annan webbplats.

Edward O. Wilson Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Alexandre Antonelli

    Professor i biologisk mångfald

    Han skriver om tillvaron som gästprofessor på Harvard och hur utlandsvistelser kan bidra till internationaliseringen av svensk forskning. Alexandre Antonelli är också vetenskaplig intendent på Göteborgs botaniska trädgård och föreståndare för Gothenburg Global Biodiversity Centre.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 1 november 2016

Natalie von der Lehr

Familjekänsla i forskargruppen och långsiktig planering av ansökningar. Det är några förklaringar till framgångarna för Carl-Fredrik Westin och hans grupp. Sedan 20 år forskar han ...

Nyhet 28 november 2017

Teresia Borgman

Det är ovanligt att forskare sitter i öppna kontorslandskap, men trenden verkar gå i den riktningen när svenska lärosäten bygger nytt. Sänkta lokalkostnader och ökad kreativitet är...

Nyhet 22 januari 2019

Eva Annell

Det finns ett stort behov av mer forskning om vad som ger utveckling i låginkomstländer. Farmakologen Eleni Aklillu och fredsforskaren Stein Tönnesson ägnar sig åt utvecklingsforsk...