Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

NYHET

Företag investerar där forskare finns

Var den akademiska forskningen finns har betydelse när företag väljer var de ska göra nyinvesteringar. Närheten underlättar samarbeten och rekrytering. Det menar företagsrepresentanter som Curie har talat med.

Samtidigt som industrin minskar sina investeringar i forskning och utveckling i Sverige ökar de i andra länder. En viktig faktor för investeringsbesluten är den akademiska forskningen som finns i regionen, enligt en rapport från Svenskt näringsliv.

Lastbilstillverkaren Scania gör merparten av sitt utvecklingsarbete i Södertälje. Företaget samarbetar också sedan många år med forskare vid universitet och högskolor i regionen.

Fråga akademin om hjälp

– Ju bättre samarbete, desto starkare är kombinationen av akademi och industri i en region eller land. När vi startar forskningsprojekt är det ett stort värde att vi har kolleger på universiteten och känner deras förmågor. Vi tänker alltid på vad som är relevant att fråga akademin om hjälp med, säger Tom Nyström som är senior ingenjör vid Scania.

Företaget samarbetar till exempel med forskare vid KTH och Linköpings universitet i ett projekt som undersöker helt autonoma transportsystem. Den akademiska forskningen bidrar bland annat inom reglerteknik – för att få fordonen att följa en önskad bana – och inom datorseende – för att bestämma fordonets rörelse och position.

Forskarna arbetar också med fordonsmodellering för att garantera säkerhetsmarginaler i körningen och till exempel undvika att fordonet välter.

– KTH och Linköpings universitet är ledande inom områden som är relevanta för oss och vi har erfarenhet och vana av att arbeta tillsammans med dem, säger Tom Nyström.

Ömsesidig nytta

Bo Wahlberg är professor i reglerteknik vid KTH och leder en grupp som är med i projektet. Han ser det som en fördel för forskarna att få möjligheter att pröva teorier i verklig skala.

– Vi kan testa våra frågeställningar och algoritmer på självkörande lastbilar som vi aldrig skulle kunna investera i till våra labb. De behöver våra mer teoretiska kunskaper inom reglerteknik och autonoma system för att utveckla framtidens transportsystem. Det är en perfekt matchning. Det tar minst tio år av nära samarbete för att hitta den, säger han.

För Scania innebär samarbetet också en bas för rekrytering, av både nyutbildade ingenjörer och forskare.

– Scania har rekryterat fem nydisputerade forskare bara från min avdelning. Det gör det ännu lättare för oss att samarbeta med dem, säger Bo Wahlberg.

Han berättar att hans avdelning på KTH strategiskt väljer att forska inom områden som industrin efterfrågar.

– Men jag tror inte på alltför industrinära forskning. Vi måste ligga minst fem till tio år före industrin i teoriutveckling och det gör vi genom vår grundforskning.

Ökar något i Sverige

Fordonsindustrin är en av de branscher som satsar mest på forskning och utveckling i Sverige.

– Vår produkt har blivit mer och mer avancerad och intelligent. Den har på senare tid även expanderat utanför det fysiska fordonet, upp i informationsmolnet. Exempelvis ger integration med moderna transportsystem möjlighet att i realtid följa enskilda försändelser. Det ökar utvecklingsbehovet och lejonparten av vår forskning och utveckling görs i Södertälje, säger Tom Nyström.

År 2014 hade företaget 3 500 anställda inom FoU, 175 fler än året före. Samtidigt som de har ökat något är Södertäljes andra stora arbetsgivare, Astra Zeneca, ett av de företag som har dragit ner mest på forskningen i Sverige. Drygt 4 000 jobb har förvunnit mellan 2004 och 2015, varav ungefär hälften när forskningsanläggningar i Lund och Södertälje lades ner.

– Inom läkemedelsindustrin beror neddragningar på globala strukturomvandlingar. Bolagen minskar intern forskning för att öka samverkan med externa forskare. Det skapar flexibilitet och möjlighet att investera mer i externa samarbeten, säger Anna Sandström som är ansvarig för externa samarbeten på Astra Zeneca.

Letar efter viss typ av kunskap

Därför har inte forskningen minskat så mycket som det ser ut, enligt Anna Sandström. Astra Zeneca har exempelvis lagt ner intern forskning i Sverige, England och Kanada, men samtidigt ökat de externa forskningssamarbetena. Det senaste i Sverige annonserades i december, med nybildade Wallenberg Centre for Protein Research (WCPR).

– Våra globala FoU-investeringar har aldrig varit mer intensiva än de är just nu. Och vi har aldrig haft så omfattande samarbeten med svensk akademi som idag. Vårt enskilt största samarbete med akademin drivs med Karolinska institutet, forskningscentret Integrated Cardio Metabolic Centre.

Forskningen vid KI-centret (ICMC) rör kardiovaskulära och metabola sjukdomar – ett av Astra Zenecas tre huvudsakliga forskningsområden. Totalt hamnar en fjärdedel av företagets totala FoU-investeringar idag i Sverige, i samarbeten och i anläggningen i Mölndal som är ett av tre forskningscenter. År 2014 anställdes där 200 nya forskare, varav mer än hälften rekryterades internationellt.

Tänker globalt

Även när det handlar om nya forskningssatsningar tänker företaget globalt.

– Vi letar efter viss typ av kunskap. Att det finns forskningsmiljöer som bedriver excellent forskning är viktigt för oss, för kompetensförsörjning och samarbeten. Det stärker förankringen i Sverige om vi hittar samarbeten i regionen, säger Anna Sandström.

En undersökning som Svenskt näringsliv gjort bland de tio mest forskningsintensiva företagen i Sverige bekräftar uttalandet. En av slutsatserna där var att den akademiska forskningen som finns i en region är viktig när företagen fattar beslut om investeringar.

Läs också i Curie: Industrins andel av FoU minskar

Du kanske också vill läsa

Nyhet 21 oktober 2024

Siv Engelmark

Han är doktor i molekylär medicin, uppfinnare och entreprenör. Simon Fredriksson gillar att forskningsidéerna blir till nytta. De produkter och tekniker han utvecklat har använts i...

Krönika 1 oktober 2024

Den som har alltför rigida föreställningar om vad forskningen ska leda till riskerar att planera sönder processen. Att planera ett forskningsprojekt påminner om att plantera vårlök...

Debatt 23 september 2024

Per Gyberg, Linköpings universitet

Tiden räcker inte till i akademin, ändå levererar forskare och lärare. Det är inte hållbart i längden. Per Gyberg menar att ekonomistyrning präglar verksamheten och att basanslaget...