Mycket pengar kvar för HS-forskare inom Horisont 2020

Många projekt som finansieras av EU är enligt kommissionen så komplexa att det krävs att flera vetenskapliga discipliner samarbetar för att nå resultat. En del utlysningar är så kallat HS-flaggade. Flaggningen innebär att projekt som finansieras inom dessa utlysningar bör ha med en part från området humaniora och samhällsvetenskap.

– Humsam-forskning inkluderas horisontellt över hela Horisont 2020, eftersom forskningen är viktig för att öka vår förståelse för komplexa samhälleliga frågor och utmaningar. Men integreringen av HS-forskning skulle kunna stärkas ytterligare, säger Gustav Hansson som är analytiker vid Vetenskapsrådet.

Han berättar att det pågår ett arbete med att stärka integreringen i nästa ramprogram.

– Österrike, som är ordförandeland från 1 juli, ordnar en konferens på temat i november.

Mycket pengar kvar

Horisont 2020 har (som Curie skrivit om tidigare) kritiserats just för att HS-forskningen ofta får en biroll. Få utlysningar utgår från en frågeställning inom humaniora eller samhällsvetenskap. Tydligast inriktning mot HS-områdena har den del inom samhällsutmaningarna som heter ”Europa i en föränderlig värld”.

Gustav Hansson, som är nationell expert för samhällsutmaningen, påpekar att HS-forskare kan söka pengar också inom andra delar av Horisont 2020. Och det finns fortfarande mycket pengar kvar, trots att vi närmar oss slutet på programmet.

– Bara i utmaning sex finns närmare 400 miljoner euro kvar, varav 199 miljoner 2019 och 196 miljoner år 2020. Men det finns pengar att söka för HS-forskare också inom andra delar av ramprogrammet. På Horisont 2020:s webbplats finns en portal där man hittar alla utlysningar.

Förhandlingar om nästa program

Nu pågår också arbetet med att ta fram nästa ramprogram. I juni kom EU-kommissionen med ett första förslag till hur det ska utformas. De 27 medlemsländernas forsknings- och näringsministrar förhandlar nu om detta i konkurrenskraftrådet.

Så småningom ska det bli det trepartsförhandlingar mellan konkurrenskraftrådet, som representerar medlemsländerna, EU-parlamentet, som representerar partigrupperna, och kommissionen.

– Österrike försöker skynda på förhandlingsprocessen. Det är val till EU-parlamentet i maj och målet är att komma igång med trepartsförhandlingar före det, säger Pontus Holm, som leder den grupp vid Vetenskapsrådet som arbetar med kommande ramprogram.

Horisont Europa

Namnet på nästa forskningsprogram är Horisont Europa. Det har ett upplägg som liknar det nuvarande programmet, med tre inriktningar (pelare) med ungefär samma innehåll som idag.

– Vi har massor av kommentarer men tycker att förslaget i det stora hela är bra, säger Pontus Holm.

Förslaget innehåller några nyheter. Inom inriktningen som stödjer excellens (Open Science) försvinner ”Framtida och nya tekniker”, som är den del som bland annat innehåller jättesatsningarna på så kallade flaggskepp.

Inriktningen mot globala utmaningar delas in i fem kluster på liknande sätt som de sex samhällsutmaningarna i nuvarande forskningsprogram. Där ingår också så kallade ”missions”. Det handlar om att nå breda mål som till exempel ”plastfria hav” eller ”plastskräpfritt Europa”.

Nya uppdrag

Exakt vilka målen för ”missions” ska vara bestäms av medlemsstaterna via konkurrenskraftsrådet, efter förslag från EU-kommissionen.

– Ingen vet än hur missions ska fungera. De har ingen egen budget utan ska komma in via utlysningar i vanliga programmet. En ansvarig ska hålla ihop varje ”mission” och se till att alla delar som behövs finns med. Det är luddigt hur det ska gå till, men det kan tolkas som att det inte bara är excellens som är kriteriet för att ett projekt ska få anslag, utan även att projektet behövs i en ”mission” för att den ska bli komplett. Och Vetenskapsrådet tycker att excellens ska vara avgörande, säger Pontus Holm.

Ytterligare en nyhet finns i inriktningen mot industri. Det är European Innovation Council (EIC) som ska finansiera innovationer i olika stadier. Förslagen på vilka projekt som ska få stöd ska komma underifrån, från forskare och företag.

Horisont Europa får enligt förslaget en budget på närmare 100 miljarder euro, varav inriktningen mot excellent forskning (Open Science) får 25,8 miljarder, globala utmaningar 52,7 miljarder och inriktningen på innovation 13,5 miljarder euro.

Hur stor forskningsbudgeten till slut blir beror naturligtvis på storleken på den samlade EU-budgeten, konstaterar Pontus Holm. I maj kom kommissionen med ett förslag på hela budgeten. Målet är att den ska vara färdigförhandlad till maj nästa år.

Läs mer: EU:s rapport om integration av HS-forskning i Horisont 2020 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie: Mer strategiskt jobb med EU-ansökningar ger återbäring