Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Närbild på Meike Wagner med fyllda bokhyllor i bakgrunden

Meike Wagner är professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet och fick ERC Advanced Grant under 2020. Foto: Sören Andersson

NYHET

Teaterprofessor vill att fler humanister söker ERC-medel

Teater har alltid varit Meike Wagners passion. Nu leder hon ett projekt om hur 1800-talets amatörteater bidrog till att sprida idéer om demokratiskt medborgarskap. Forskningen blev möjlig tack vare ett av EU:s finaste forskarstöd, ERC Advanced Grant, som hon anser att fler humanister borde söka.

Meike Wagners föräldrar började tidigt ta med henne på teater hemma i Mannheim. Men det var under gymnasieåren som intresset väcktes på allvar, tack vare en hängiven lärare i tyska.

– Han hade ett öppet sinne och gav utrymme till diskussioner. Vi experimenterade med att sätta upp scener för att förstå dramats innehåll. Det var spännande och jag älskade det.

Meike Wagner är sedan 2014 professor i teatervetenskap vid institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet.

2020 fick hon EU:s forskningsbidrag ERC Advanced Grant för att studera amatörteatersällskap mellan 1780-1850 och hur de bidrog till att sprida upplysningstidens frihetstankar.

Formidabel skatt

Idén fick hon efter att ha hittat en formidabel skatt för en forskare: ett arkiv om ett amatörteatersällskap i Berlin från starten 1792 tills det lades ner 1944. Där, i 38 kartonger, fanns protokoll från sällskapets veckomöten under hela denna period. Ett material som ingen hade intresserat sig för tidigare.

Meike Wagner läste allt, vecka för vecka. Det var mödosamt, på gammaltyska och med olika handstilar men hon hade tidigare lärt sig att läsa sådan text.

– Jag började få en idé om dynamik, processer och utveckling inom teatersällskapet. Hur de förändrades och vad de kände för sin teater. Små detaljer fogades samman och gav en rik bild av vad de gjorde i sin förening.

Hon fann också sällskapets första konstitution som verkar ha kopierats efter den franska Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter från 1789.

– Jag insåg att sällskapet tog upp de politiska idéerna av sin tid, det var mycket mer än bara underhållning. De byggde en medborgaridentitet genom teatern och utbildade sig själva.

I ERC-projektet ska hon nu undersöka liknande amatörteatersällskap i Storbritannien, Frankrike, Sverige och Schweiz.

Uppmuntrad att studera

Meike Wagner växte upp i industristaden Mannheim i ett hem utan akademiska traditioner. Pappa var hantverkare med egen firma och mamma hemmafru. Båda var barn under andra världskriget och ville fortsätta studera, men omständigheterna vid den tiden tillät inte det.

– Jag tror att båda har planterat i mig ett sökande efter kunskap. Särskilt min mamma uppmuntrade mig att studera, det var en viktig aspekt av min uppfostran.

Hon började läsa teatervetenskap vid Ludwig-Maximilian-universitetet i München och visste att hon ville arbeta med något inom teater – men inte vad.

– Under mina studier drogs jag mellan att bli dramaturg, kritiker eller forskare. Det var alltid korta deadlines och jag drömde om att få mer tid. Att dyka djupt ner i en forskarfråga och söka i arkiv, jag verkligen älskar det.

Hon prövade sig fram som assistent inom teater och det var samma sak där. Så fort något började bli intressant sa regissören ”nästa vecka har vi premiär, så vi måste börja runda av”.

Kom till Paris som utbytesstudent

Undervisningen i München var traditionell, men när hon efter något år kom till Paris som utbytesstudent upplevde hon något helt annat.

– Det var en uppenbarelse, där fanns ett helt landskap av avantgardeteater. Därför uppmuntrar jag alltid mina studenter att åka iväg, det är en nyckel till att förstå vad du studerar.

I Paris var studenterna tvungna att genomföra en egen föreställning. Meike kände sig inte bekväm på scenen och valde därför dockteater.

– Jag tänkte att jag kunde gömma mig bakom dockorna. Jag måste medge att det inte fungerade för du kan inte gömma dig, men i slutändan blev det helt rätt. Sedan dess har jag varit kär i dockor.

De blev också ämnet för hennes avhandling vid universitetet i Mainz 2003 där hon undersökte postmodernism och kroppsdiskurser i samtida dockteater.

I Tyskland kan man inte söka en professur på sitt eget universitet, för att inte riskera nepotism. Meike Wagner sökte sig därför så småningom till Stockholms universitet där Willmar Sauter var professor.

– Han är internationellt erkänd, jag kände till hans forskning och hade stor respekt för hans arbete.

Skillnader mellan Sverige och Tyskland
Meike Wagner ser skillnader mellan svensk och tysk akademi. Teatervetenskap finns bara vid en institution i Sverige, den i Stockholm. Det gör att forskarna där är tvungna att söka sig utåt.

– Du måste skapa nätverk med andra forskare och det innebär att du i Stockholm opererar på en internationell nivå, medan man i Tyskland mest håller sig inom landet.

En annan skillnad är årsrytmen. I Tyskland undervisar forskarna under sju månader och har sedan en vårpaus på drygt två månader då de kan ägna sig helt åt egen forskning.

– Då kunde jag dra ner på kontakten med folk och gå till min kammare. Jag blev väldigt utmattad på våren under mina första år i Sverige eftersom jag hade förväntningar på att få börja skriva.

Akademisk och konstnärlig research

Som nytillträdd professor blev Meike Wagner ledare för projektet Performing premodernity Länk till annan webbplats., en undersökning av teatrarna vid Drottningholm, Confidencen i Ulriksdal och Castle Theatre i Ceský Krumlov nära Prag.

– Vi kombinerade akademisk och konstnärlig research för att utforska de historiska förutsättningarna under sent 1700-tal.

Forskarna genomförde med hjälp av unga operaelever experimentella workshops kring ljud och ljus, rörelse och kostym. De undersökte hur barockscenografin och träkonstruktionen påverkade interaktionen på scenen. Hur kostymer uppsydda efter dåtida skärningar påverkade dansarnas rörelser, och vilken effekt stearinljus gav.

– Det var väldigt roligt! Jag tror att alla på scenen verkligen upplevde att detta var nödvändigt för att förstå antik teater. Det går inte att helt och fullt hämta det från böcker.

Prata med andra forskare

Nu är Meike Wagner i full gång med att organisera sitt ERC-projekt. Hon är den enda svenska forskare inom humaniora som fick ERC Advanced Grant 2020 och många har hört av sig till henne med frågor.

Hon rekommenderar att prata med andra forskare som fått ERC Advanced Grant och gärna inom det egna fältet. Det hjälper en att mejsla ut vad som verkligen är ”scoopet” och göra idén mer specifik. Det är också nyttigt att prata med forskare inom andra discipliner, de har ett annat perspektiv och kan ställa konstiga frågor.

– Det hjälper dig att formulera ditt projekt så att en icke insatt person förstår vad du pratar om.

Hon konstaterar att språket i ERC-formulären i mångt och mycket är strukturerat efter naturvetenskap. Ord som ”impact factors” eller ”high risk” används sällan inom humaniora. Som humanist måste man göra om det språket till sin eget, menar hon.

Uppmanar humanister att söka

Meike Wagner uppmanar verkligen humanister att söka ERC Advanced Grant, det understryker hur viktig humanioraforskning är. Hon tar pandemin som exempel.

– Det är inte bara viktigt att utveckla covid19-vaccin, vi måste också hitta sätt att handskas med de sociala konsekvenserna av pandemin. Det är där humaniora kommer in.

Hon har också ett mer personligt skäl att uppmana humanister att söka:

– Jag känner mig som en ensam satellit inom humaniora. Så kolleger, kom in med fler projekt!

Om ERC Advanced Grants 2020 Länk till annan webbplats.

Forskningsprojektet Performing premodernity Länk till annan webbplats.

IFTR, internationell organisation för teaterforskare där Meike Wagner är generalsekreterare Länk till annan webbplats.

Vetenskapsrådets rapport: Söktryck och framgång vid Europeiska forskningsrådet Länk till annan webbplats.

Artikelserie: Vägen till akademin

Varför blev de forskare? Hur såg vägen dit ut? Vilka forskningsfrågor brinner de för?
Möt forskare från olika delar av forskarvärlden och läs om deras erfarenheter av akademin, i serien Vägen till akademin.

Läs alla artiklar i Curies serie Vägen till akademin

Relaterat innehåll

Debatt 6 mars 2024

Katarina Bjelke, Vetenskapsrådet

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...

Nyhet 5 mars 2024

Anders Nilsson

Hur lyckas man med sin Marie Curie-ansökan? Det vet Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick 100 av 100 poäng och nu är anställda som postdoktorer i Sverige.

Nyhet 28 februari 2024

Keiko Snarberg

Att söka medel för forskning tar tid och kräver planering. Curie har bett tre erfarna forskare om tips på hur man skriver sin första ansökan för att öka chanserna att få den bevilj...