Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
I förgrunden en stor byggnad under rivning. I bakgrunden tre nya höga hus.

Sveriges unga akademi ifrågasätter om en genomgripande omorganisation av svensk forskningsfinansiering skulle ge forskarna mer tid till forskning. Foto: Joshua Kettle/Unsplash

debatt

Fofin-förslaget stärker inte excellensen

Svag forskarrepresentation och en olycklig åtskillnad mellan forskning av hög kvalitet och forskning som tar sig an samhällets behov. Sveriges unga akademi är kritisk till huvudförslaget i Fofin-utredningen och ifrågasätter om den genomgripande omorganisationen verkligen leder till större effektivitet.

Nu har Sveriges unga akademi lämnat sitt remissvar på utredningen Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). Sveriges unga akademi är kritisk till utredningens huvudförslag och avstyrker att det genomförs.

Med förslaget skulle all statlig extern forskningsfinansiering flyttas till tre nya myndigheter: Vetenskapsmyndigheten, Innovationsmyndigheten och Myndigheten för strategisk forskning. De nuvarande forskningsråden skulle läggas ner. I vårt remissvar pekar vi på tre avgörande brister med utredningen.

För det första skulle forskarrepresentationen i de nya myndigheterna vara för svag. Flera av de myndigheter som i dag fördelar forskningsmedel har en stark representation av forskare i sina styrande organ. Med utredningens förslag skulle styrelsens ledamöter i två av tre forskningsfinansierande myndigheter utses av regeringen, och därmed stå under direkt politisk kontroll.

Så uppnås inte forskningskvalitet.

Det politiska inflytandet över svensk forskning är redan idag förvånansvärt stort. Som statliga myndigheter är lärosätena direkt underställda regeringen, som också utser en majoritet av lärosätenas styrelseledamöter. Utredningens förslag innebär att regeringen stärker greppet också om forskningsfinansieringen och att den akademiska friheten i Sverige undergrävs. Det vore mycket olyckligt.

Forskarsamfundet måste ha ett reellt och betydande inflytande i de styrande organ där strategiska beslut kring svensk forskning fattas. Utan makt att påverka sådana beslut blir svensk forskning alltför sårbar för politiska intressen och tillfälliga trender. Den föreslagna förskjutningen av ansvar till politiker och tjänstemän innebär en reell risk att forskningen, tvärt emot utredningens intentioner, blir mer kortsiktig och mindre samhällsrelevant.

För det andra saknar utredningen fokus på forskningskvalitet. Genomgående görs en olycklig distinktion mellan å ena sidan forskning som håller hög kvalitet och å andra sidan forskning som tar sig an samhällets och näringslivets behov – som om de två vore åtskilda.

En för stark styrning mot vad som för stunden uppfattas som strategiskt riskerar att leda till kortsiktighet i forskningen.

I utredningens förslag betonas ökad strategisk förmåga och utmanings- och missionsdriven forskning. Tjänstemän och behovsägare föreslås formulera så kallade portföljer, inom vilka sådan forskning ska bedrivas.

Så uppnås inte forskningskvalitet. Sveriges unga akademi menar att fria utlysningar i öppen konkurrens, där forskare själva bestämmer forskningsfrågor, är en förutsättning för excellent forskning – detta oavsett om det gäller nyfikenhetsbaserad grundforskning eller direkt tillämpbar forskning. En för stark styrning mot vad som för stunden uppfattas som strategiskt riskerar att leda till kortsiktighet i forskningen. Därmed blir det på sikt svårare för samhället att lösa framtidens problem.

För det tredje är det tveksamt att en omorganisation av svensk forskningsfinansiering skulle ge de effektivitetsvinster som utredningen kommer fram till. Enligt utredningens beräkningar skulle forskares tid kunna användas mer effektivt när antalet myndigheter minskar. Med förslaget skulle tid för forskning frigöras, då mindre tid skulle behöva läggas på att förbereda ansökningar.

De osäkra effektiviseringsvinsterna motiverar inte en så genomgripande omorganisation som utredningen föreslår.

Sveriges unga akademi ställer sig frågande till de antaganden som ligger till grund för beräkningarna. Utredningens uppskattning av potentiellt sparad tid bygger på en överskattning av hur mycket tid forskare lägger på att hitta utlysningar och mata in uppgifter i olika ansökningssystem. Vi menar att det avgörande problemet för hur mycket tid forskare lägger på att söka finansiering är en följd av den i dag alltför låga beviljandegraden och anslagens otillräckliga storlek.

Utredningen gör dock en del viktiga poänger om tidseffektivisering, som Sveriges unga akademi tillstyrker. Det vore till exempel välkommet med ett gemensamt ansökningssystem för forskningsfinansiering. Ett sådant skulle emellertid kunna utvecklas och implementeras inom den i dag rådande organisatoriska strukturen.

De osäkra effektiviseringsvinsterna motiverar inte en så genomgripande omorganisation som utredningen föreslår. Den tidskrävande delen för forskaren är att utveckla forskningsfrågor, formulera projektidéer och utveckla samarbeten. Detta är kärnan i det som gör extern forskningsfinansiering kvalitetsdrivande.

För att uppnå träffsäkerhet i finansiering av forskning är det avgörande att forskare har en central roll på strategisk nivå.

I hela Europa råder en trend i riktning mot missionsdriven forskning och tematiska satsningar. Det vore därför inte oväntat om Sverige i framtiden går i samma riktning. Men om vi gör det borde systemet inte organiseras på det sätt som beskrivs i utredningen.

För att uppnå träffsäkerhet i finansiering av forskning är det avgörande att forskare har en central roll på strategisk nivå. För att säkerställa kvalitet bör forskare vara starkt representerade i alla delar av förfarandet – från utformning och utvärdering av forskningsprogram till sakkunniggranskning av ansökningar. På så sätt garanteras finansiering av projekt av hög kvalitet och relevans. Så bygger vi ett forskningsfinansieringssystem som på allvar kan bidra till att lösa framtidens utmaningar.

För Sveriges unga akademi:
Ronnie Berntsson, ordförande
Gabriele Messori, forskningspolitisk talesperson
Shervin Bagheri, forskningspolitisk talesperson
Ann-Kristin Kölln, ledamot
Andreas Nord, ledamot
Cecilia Engdahl, ledamot
David Karlander, ledamot

Remissvaret på Sveriges unga akademis webbplats Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:

Myndigheter kritiska till Fofin-utredningen (Curie)

Utredning: Effektivare finansiering med tre myndigheter (Curie)

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 12 juni 2024

Charlie Olofsson

Det har gått ett år sedan regeringen drog in det riktade anslaget till utvecklingsforskningen. Många forskare upplever att det har blivit svårare att få finansiering på grund av de...

Debatt 10 juni 2024

Sveriges unga akademi

EU minskar budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. I förhandlingarna inför nästa ramprogram måste våra nyvalda EU-parlamentariker verka...

Debatt 22 maj 2024

Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...