Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Två helikoptrar mot grå himmel

Uppdraget att bygga ett totalförsvar, med behovet av forskning och innovation, gör att MSB inte passar in i förslaget om ny finansieringsstruktur, menar myndigheten. Foto: MSB

NYHET

Myndigheter kritiska till Fofin-utredningen

Förslaget till ny struktur för forskningsfinansieringen möter kritik från flera av de finansiärer som Curie pratat med. Avsaknad av helhetsperspektiv, för skarp skillnad mellan grund- och behovsmotiverad forskning, och ett ökat avstånd mellan forskare och sakexperter är några av invändningarna.

I oktober lämnade den utredning som har tittat på hur den statliga forskningsfinansieringen ska organiseras i framtiden sitt förslag till regeringen. Närmare 200 remissinstanser har fått tycka till. Nu har svaren kommit in. Och de kritiska synpunkterna är många.

– Det finns förbättringspotential i den nuvarande organisationen. Vi ser en del överlapp och håller delvis med om några av de utmaningar man nämner i utredningen. Men för att lösa detta behövs inte en stor myndighetsreform, säger Katarina Bjelke, som är generaldirektör vid Vetenskapsrådet.

Utredningens föreslag är att de statliga forskningsfinansiärerna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova läggs ner. Energimyndighetens externa forskningsfinansiering ska också upphöra, liksom utlysningar av forskningsmedel från andra myndigheter, med undantag för Rymdstyrelsen.

För att få hög kvalitet på forskningen kan man inte bara titta på den statliga finansieringen.

I stället föreslår utredningen tre nya myndigheter, med olika ansvarsområden. En ska ansvara för satsningar på mer grundläggande, excellent och banbrytande forskning, en för satsningar på mer behovsmotiverad forskning inom områden särskilt viktiga för samhälle och ytterligare en för att underlätta nyttiggörande av forskningen.

För snävt perspektiv

Det finns också ett alternativt förslag om att bara ha två myndigheter, där de senare två av de tre uppdragen slås ihop till ett.

– Vi avstyrker förslagen om tre eller två myndigheter. Vi tycker att man har ett alltför snävt avgränsat systemperspektiv. Man tittar på en väldigt liten del av FoU-systemet, säger Katarina Bjelke.

Missa inget om forskningens villkor. Prenumerera på Curie du också!

Utredningen pekar på flera problem för ett nytt finansieringssystem att lösa. Bland annat har inte kvaliteten i svensk forskning ökat, trots att den tillförs mer resurser, och forskningen svarar inte tillräckligt väl mot samhällets behov. Administrationen kring finansieringen är dessutom komplicerad och tung.

– De presenterar inte hur förslaget ska leda till bättre kvalitet. För att få hög kvalitet på forskningen kan man inte bara titta på den statliga finansieringen. Man måste också titta på övriga forskningsfinansiärer, samt på utförarnas, lärosätenas, ansvar för kvaliteten.

Vetenskapsrådet är också kritiska till att forskarnas inflytande minskar. De får enligt förslaget bara inflytande i den myndighet som ska få ansvar för mer grundläggande forskning. Dessutom tycker Vetenskapsrådet att utredningen gör en för skarp åtskillnaden mellan grund- och behovsmotiverad forskning.

– Den skillnaden finns inte i verkligheten, säger Katarina Bjelke.

Två myndigheter bättre än tre

Även Vinnova saknar ett helhetsgrepp. Myndigheten tycker dock att det alternativa förslaget om två myndigheter är intressant.

– Vi förordar det förslaget. Det svarar klart bättre mot utredningens motiv och kriterier och skulle kunna ha potential givet att man överlåter åt den ledning som man tillsätter att forma verksamheten, säger Göran Marklund som är chef för strategisk omvärldsanalys vid Vinnova.

En omorganisation skulle ta tid och resurser och bromsa finansieringssystemets förmåga att vara offensivt

De kriterier utredningen satt upp handlar bland annat om att finansieringen ska värna den fria forskningen, stimulera internationellt konkurrenskraftig och banbrytande forskning, ge innovationsförmåga för att lösa samhällets utmaningar och bidra till näringslivets konkurrenskraft.

– En organisation med färre och starkare myndigheter kan ta större grepp. Med dagens system är det svårt att få till övergripande och gemensamma prioriteringar. Det skulle behövas bättre synergier mellan olika satsningar för att snabbt adressera olika utmaningar och vara med i internationell konkurrens, säger han.

Omorganisation skulle bromsa finansieringssystemet

Göran Marklund var med förra gången systemet för forskningsfinansiering gjordes om, år 2000, när Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova ersatte en rad tidigare finansiärer. Omorganisationen var stor, tog tid och var svår att genomföra. Den förändring som den aktuella utredningen nu föreslår är dock betydligt större.

– En omorganisation skulle ta tid och resurser och bromsa finansieringssystemets förmåga att vara offensivt. Vi betonar därför att den måste kombineras med väsentligt ökade anslag och långsiktighet. Det kommer att vara oerhört viktigt vilka styrsignaler regeringen ger, säger han.

Risk att nya systemet blir svårare att navigera i

Förslaget berör inte bara de myndigheter som idag har forskningsfinansiering som kärnverksamhet, utan även alla de expertmyndigheter som finansierar forskning. Hit hör bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Trafikverket. Utredningen har dock bara tittat på den del av myndigheternas finansiering som rör utlysningar. Många av expertmyndigheterna bedriver också egen forskning eller beställer forskning av externa utförare, men vad som ska hända med denna verksamhet tas inte upp.

Avståndet mellan forskare och sakexperter ökar med ett system som det föreslagna.

Ett problem är att det inte alltid är specificerat vad som ska utlysas och inte. MSB – som finansierar forskning för omkring 100 miljoner kronor varje år – bestämmer exempelvis varje år vilka projekt som ska utlysas och vilka som ska beställas av utförare på lärosäten och forskningsinstitut.

Enligt Jim Kronhamn, som är tillförordnad chef för enheten för forskning vid verksamheten för styrning av civil beredskap vid MSB, är det därför svårt att bedöma vad förslaget egentligen innebär. Den stora risken han ser är att det nya systemet kan bli svårare än dagens system för forskare att navigera i.

– Avståndet mellan forskare och sakexperter ökar med ett system som det föreslagna. Det blir ytterligare ett steg mellan dem eftersom forskaren har relation med den finansierande myndigheten i stället för med sakmyndigheten, säger han.

MSB vill undantas helt från förslaget, utifrån sitt uppdrag att bygga ett totalförsvar och det specifika behovet av forskning och innovation kopplat till det.

– Det finns ett behov av innovation inom det svenska systemet för beredskap. Det behövs mandat och medel för innovation med fokus på samhällsskydd och försörjningsberedskap. Det är svårt att malla in det i strukturen som föreslås, säger Jim Kronhamn.

Långt från expertmyndigheternas kunskaper

Liknande kritik kommer från Trafikverket där Agneta Wargsjö är strateg. Trafikverket har i dag en budget till forskning och innovation på 640 miljoner kronor.

Forskningen måste vara relevant och hur prövar man det i en så centraliserad struktur

Agneta Wargsjö är tveksam till utredningens förslag.

– Man kommer långt ifrån domänkunskapen inom expertmyndigheterna. Forskningen måste vara relevant och hur prövar man det i en så centraliserad struktur, säger hon.

Hon pekar på riskerna med att centralisera besluten.

– Det innebär många stora risker. Det är en utmaning att hitta kompetens för att kunna bevaka och täcka ett så brett område.

Forskningsfinansieringsutredningens förslag ska nu beredas i Regeringskansliet.

Läs också i Curie:

Debatt: Fofin-förslaget stärker inte excellensen (Curie)

Utredning: Effektivare finansiering med tre myndigheter (Curie)

Så ska FoU-myndigheterna åtgärda sina brister (Curie)

Så vill utredningen finansiera forskning och innovation

Alternativ 1. Tre nya myndigheter:

Vetenskapsmyndigheten ska ansvara för satsningar på excellent och banbrytande forskning.

Myndigheten för strategisk forskning ska ansvara för forskning inom områden som bedöms ha stor betydelse för samhälle och näringsliv.

Innovationsmyndigheten får i uppdrag att underlätta nyttiggörandet och implementeringen av forskningen.

Alternativ 2. Två nya myndigheter:

Vetenskapsmyndigheten ska ansvara för satsningar på excellent och banbrytande forskning.

Myndigheten för strategisk forskning och innovation ska ansvara för forskning inom områden som bedöms ha stor betydelse för samhälle och näringsliv och får även i uppdrag att underlätta nyttiggörandet och implementeringen av forskningen. Även Rymdstyrelsen ingår här.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 12 juni 2024

Charlie Olofsson

Det har gått ett år sedan regeringen drog in det riktade anslaget till utvecklingsforskningen. Många forskare upplever att det har blivit svårare att få finansiering på grund av de...

Debatt 10 juni 2024

Sveriges unga akademi

EU minskar budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. I förhandlingarna inför nästa ramprogram måste våra nyvalda EU-parlamentariker verka...

Debatt 22 maj 2024

Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...