Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Tre kraftnätstorn i siluett mot kvällshimmel.

En av de över 20 myndigheter som idag finansierar forskning är Energimyndigheten. Enligt utredningen ska ansvaret för alla strategiska satsningar ligga hos en och samma myndighet. Foto: Fibonacci/Deposith.

NYHET

Utredning: Effektivare finansiering med tre myndigheter

Mer än 20 statliga forskningsfinansiärer kokas ner till tre. Det är förslaget i betänkandet från Forskningsfinansieringsutredningen (Fofin), som nu lämnats till regeringen.

Utredningens förslag innebär att de nuvarande statliga forskningsfinansiärerna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova läggs ner. Även Energimyndighetens forsknings- och innovationsfinansiering föreslås upphöra, liksom finansieringen av forskning vid andra myndigheter som Trafikverket och Naturvårdsverket.

Utredaren föreslår istället att regeringen inrättar tre nya myndigheter.

− Det blir en enklare och mer heltäckande struktur. Idag finns både glapp och överlappningar mellan finansiärerna, säger utredare Ingrid Petersson.

Som exempel nämner hon att forskning om hållbart samhällsbyggande i dagsläget finansieras av både Vinnova och Formas, och flera myndigheter.

Forskarledd myndighet för excellens

Istället för dagens system, där forskningsråden delvis har tematiska inriktningar, föreslår Fofin att de tre nya myndigheterna ska arbeta utifrån olika logiker.

Vetenskapsmyndigheten ska vara forskarledd och ansvara för satsningar på excellent och banbrytande forskning.

Myndigheten för strategisk forskning ska ansvara för forskning inom områden som bedöms ha stor betydelse för samhälle och näringsliv.

− Här kan politiker ta initiativ till program om till exempel klimatanpassning, utvecklingen av kvantdatorer eller brottsbekämpning. Program kan också initieras av olika samhällsaktörer eller forskare, säger Ingrid Petersson.

Den tredje myndigheten, Innovationsmyndigheten, föreslås få i uppdrag att underlätta nyttiggörandet och implementeringen av forskningen. I dagens system är detta något som alla forskningsfinansiärer arbetar med på varsitt håll.

Lättare för forskare att söka medel

Ingrid Pettersson tror att strukturen som de föreslår skulle effektivisera ansökningsprocesserna för forskarna. Med den nya strukturen skulle forskare inte längre söka medel via olika system utan alla ansökningar är tänkta att hanteras via ett system som administreras av Myndigheten för strategisk forskning. I och med att finansiärerna inte längre är lika många ser hon också en öppning för att fördela färre men större forskningsbidrag jämfört med idag.

− Vi har haft ungefär 800 utlysningar under en fyraårsperiod och bidragen är ofta små. Det blir väldigt många ansökningar för forskarna.

− Enligt våra beräkningar innebär vårt förslag att nästan 300 årsarbetskrafter inom lärosätena kan frigöras så att den tiden kan ägnas åt forskning istället för till att söka medel och rapportera.

Hon berättar att det i arbetet med Fofin har varit viktigt att presentera en struktur som underlättar ansvarsutkrävande. Där har man sett att det finns brister i det nuvarande systemet.

− Vem ska regeringen vända sig till om forskningen inte är excellent eller inte kommer med de lösningar som samhället behöver? I det nuvarande systemet är det svårt att veta vem som bär ansvaret när forskningsfinansieringen inte fungerar eftersom de olika organisationerna överlappar varandra. I strukturen som vi föreslår tror vi att det kommer bli lättare, säger Ingrid Petersson.

Regeringen vill ha input inför forskningspropositionen

Det var den förra regeringen som initierade Fofin med målet att se över hur forskningsfinansieringen kan effektiviseras. Trots att staten har tredubblat det ekonomiska stödet till forskning de senaste 20 åren har svensk forskning tappat internationellt. Svenska forskare ligger till exempel inte lika högt när det gäller publiceringar jämfört med tidigare.

Nu är det upp till regeringen att besluta hur man går vidare med förslagen i Fofin. Oftast går utredningar på remiss, så att alla berörda får lämna synpunkter.

Regeringen har redan, frikopplat från Fofin, bett forskningsråden och övriga myndigheter som finansierar forskning att inkomma med analyser och rekommendationer som underlag till regeringens forsknings- och innovationspolitik. Dessa synpunkter ska lämnas senast 31 oktober.

Om regeringen bestämmer sig för att gå vidare med förslagen i Fofin görs det via en proposition som lämnas till riksdagen. Ingrid Petersson kan inte svara på hur tidsplanen ser ut men utesluter inte att ett förslag till omorganisation kan ingå i den kommande forskningspropositionen, som läggs fram nästa år.

Utredning: Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (regeringens webbplats) Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 12 juni 2024

Charlie Olofsson

Det har gått ett år sedan regeringen drog in det riktade anslaget till utvecklingsforskningen. Många forskare upplever att det har blivit svårare att få finansiering på grund av de...

Debatt 10 juni 2024

Sveriges unga akademi

EU minskar budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. I förhandlingarna inför nästa ramprogram måste våra nyvalda EU-parlamentariker verka...

Debatt 22 maj 2024

Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...