Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Två par mansskor och en kvinnosko fotograferade uppifrån på en stenlagd plan. Målad gul ring i mitten. 

Hanteringen av meriter tycks ha gynnat manliga sökande. I och med att de i snitt hade fler år i karriären bakom sig än kvinnorna hade de också en längre meritlista. Foto: Jon Tyson/Unsplash

NYHET

Ny granskning av varför män oftare får medel

Medan 15 procent av männen fick sin ansökan beviljad gällde det bara 10 procent av kvinnorna – så såg det ut när Vetenskapsrådet delade ut projektbidrag inom utbildningsvetenskap 2022. Nu presenteras en extern analys av orsakerna, och instruktionerna till de sakkunniga som bedömer ansökningarna justeras redan i år.

Vetenskapsrådet ska ”främja jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel”, och måna om att kvinnor och män ska söka bidrag i lika hög grad, sett till könsfördelningen inom respektive ämnesområde. Det framgår av myndighetens egen jämställdhetsstrategi och uppdraget från regeringen.

porträttbild Pernilla Nilsson

Pernilla Nilsson. Foto: Johanna Hanno

Men i praktiken kan det vara utmanande att nå målen. Ett exempel är området utbildningsvetenskap. År 2022 fick 15 procent av de män som sökt projektbidrag sin ansökan beviljad, medan bara 10 procent av de kvinnliga sökande fick det.

Curie är en tidning för dig som jobbar med forskning. Prenumerera här!

– Vi har en tydlig övervikt av kvinnor som söker, bland annat eftersom omkring 70 procent av lektorerna på landets lärarutbildningar är kvinnor. Men någonting händer på vägen, så i slutänden är det ändå fler män som får bidrag, konstaterar Pernilla Nilsson, professor vid Högskolan i Halmstad och Vetenskapsrådets huvudsekreterare för utbildningsvetenskap.

Särskild granskning beställdes

Statistiken gäller endast huvudsökande, och en manlig sökande kan förstås leda en grupp med flera kvinnor som därmed får del av medlen. Men att fördelningen varit ojämn till männens fördel observerades redan förra året, och Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté beslöt därför att beställa en särskild granskning.

Myndigheten i stort följer regelbundet upp sitt jämställdhetsarbete genom observationer av de diskussioner som förs när ansökningar bedöms. I det här fallet beställdes dock en fördjupad analys av just området utbildningsvetenskap. Uppgiften gick till kommittémedlemmen Christian Lundahl, professor i pedagogik som i sin forskning är inriktad på bland annat kunskapsbedömning och bedömarkompetens, och forskningsassistenten Amanda Wallin, båda vid Örebro universitet.

– Amanda Wallin har suttit med under hela processen, vid utbildningen av de sakkunniga forskarna och vid beredningsmötena, och bara haft fokus på jämställdhet. Det har varit ett jätteviktigt initiativ för att förstå processen och på vilket sätt jämställdhetsaspekter beaktas, säger Pernilla Nilsson.

Fler år i karriären ger männen fördel

Alla ansökningar till Vetenskapsrådet går igenom sakkunnigbedömning, det vill säga granskas av aktiva forskare inom fältet. De är uppdelade i olika beredningsgrupper med mellan fem och femton ledamöter, vars gemensamma kompetens ska täcka in alla ansökningarnas forskningsområden. Forskare från utländska lärosäten ingår i nästan alla grupper och vid behov kallas externa experter in.

Bedömningarna utgår från fyra baskriterier: nytänkande och originalitet, vetenskaplig kvalitet, genomförbarhet och sökandes kompetens. Alla ledamöter i beredningsgrupperna utbildas, och det finns en beredningshandbok för varje utlysning.

porträttbild Amanda Wallinporträttbild Amanda Wallin

Amanda Wallin. Foto: privat

Amanda Wallin, som har observerat hela beredningsprocessen inom utbildningsvetenskap, har ett positivt intryck. I de skriftliga bedömningarna av projektansökningarna såg hon ingen större skillnad vare sig mellan yttranden skrivna av män och kvinnor, eller i hur de sakkunniga uttryckte sig om ansökningar inskickade av män respektive kvinnor.

– Jag har sett i mina observationer att behandlingen av ansökningarna är en väldigt medveten process. De som bedömer är sakliga och rättvisa utifrån sina givna delkriterier, och engagerade i jämställdhetsprinciperna. Men även om en jämn fördelning mellan könen uppfattades som viktigt, så ansåg ledamöterna själva att deras allra viktigaste uppgift var att bedöma vetenskaplig kvalitet – och då skulle kön vara ovidkommande, säger Amanda Wallin.

Det som har verkat till männens fördel tycks framför allt vara hanteringen av meriter. Den huvudsökandes meriter ska vägas in, eftersom forskarens tidigare erfarenhet anses säga något om hur genomförbart projektet är. Men det ger männen en automatisk fördel eftersom manliga sökande i snitt har fler år i karriären bakom sig, och därmed en längre meritlista. Forskarna från Örebro studerade statistik från de senaste åtta åren och såg att sökande kvinnor i snitt har en karriärålder på mindre än åtta år, medan männens karriärålder är över tolv år.

– Vi såg också indikationer på att män skriver fram sina meriter något tydligare. De skrev lite längre, och medan kvinnorna oftare framhäver sina framstående akademiska sammanhang är männen mer benägna att betona individen, forskarjaget, säger Amanda Wallin.

Nya instruktioner ska öka jämställdheten

Huvudsekreterare Pernilla Nilsson tycker att det är begripligt att ledamöterna lägger stor vikt vid meriter, men konstaterar att Vetenskapsrådet vill ha såväl en jämnare könsfördelning vid beviljandet av bidrag, som mindre hänsyn till karriärålder.

– Nu har jag i uppgift att arbeta om instruktionerna för bedömning och informationen till våra beredningshandböcker, så att det blir tydligare vad man ska lägga vikt vid. Vid bedömningarna av utbildningsvetenskap är meriter förvisso viktiga, men kriterierna vetenskaplig kvalitet, nytänkande och originalitet i projektet ska värderas tyngre och det kan betonas ytterligare, säger Pernilla Nilsson.

Det finns också möjlighet för de sakkunniga forskarna att tillämpa ett så kallat randvillkor, vilket betyder att sökande av det underrepresenterade könet ska prioriteras vid rangordning av ansökningar av likvärdig kvalitet. Men det är ingen okomplicerad fråga, konstaterar Pernilla Nilsson. Amanda Wallin har också märkt en tveksamhet i beredningsgrupperna.

– Ledamöterna var obekväma med att ta beslut om randvillkor. De ville hellre att det hanterades på en högre nivå i organisationen, säger Amanda Wallin.

Val av forskningsmetod kan spela roll

En annan aktör inom utbildningsvetenskap är Ifous, ett ideellt, fristående forskningsinstitut ägt av Sveriges kommuner och regioner, Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund. Ifous samordnar och finansierar praktiknära forskning som utgår från skolornas behov. Det är forskarna som bjuds in att studera frågor som skolvärden valt ut, och mycket av arbetet drivs i stora samverkansprojekt.

Porträttbild Anette Jahnke. Foto: Johan Marklund

Anette Jahnke

Institutets projektledare Anette Jahnke, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, funderar på om snedfördelningen också kan bero på forskningsmetod.

– Den typ av forskning som får mest medel just nu är så kallad designbaserad forskning, lite mer instrumentella projekt där man ofta testar en metod. Men man kan också arbeta med det som kallas aktionsforskning, en mer jämbördig process där forskare och praktiker i större utsträckning ringar in forskningsfrågan gemensamt. Mitt intryck är att fler kvinnliga forskare gör den typen av forskning, men att de ansökningarna sällan beviljas, säger Anette Jahnke.

Hon har studerat statistiken från statliga Skolforskningsinstitutet och sett liknande tendenser som hos Vetenskapsrådet: beviljandegraden för projekt drivna av kvinnor är hälften av den för män, och även om aktionsforskning är en utbredd forskningsmetod så beviljas den typen av ansökningar ofta inte.

Porträttbild Karin Hermansson.. Foto: Johan Marklund

Karin Hermansson

Karin Hermansson, VD för Ifous, pekar också ut samverkansprojekt som något som verkar locka fler kvinnor, samtidigt som det ofta värderas lågt i den akademiska världen.

– För många år sedan när jag arbetade vid Uppsala universitet sågs samverkan som något man kunde syssla med lite på sin fritid. Det där tror jag kan hänga kvar på olika sätt. Hos Ifous driver vi ofta samverkansprojekt och hit kommer många kvinnliga forskare som säger att det varit svårt att få medel för deras typ av forskning, säger Karin Hermansson.

En utmaning för flera vetenskapsområden

Hos Vetenskapsrådet är utbildningsvetenskap inte det enda området som kämpar med jämställdhetsambitionen. Områdena naturvetenskap och teknikvetenskap, medicin och hälsa respektive humaniora och samhällsvetenskap har alla hanterat flera hundra projektansökningar 2022. Beviljandegraden var i stort sett jämn på de två första områdena, medan humaniora och samhällsvetenskap hade en tydligt högre beviljandegrad för männen – när det gällde projektbidrag var den 13 procent för män jämfört med 8 procent för kvinnor. Ännu större var skillnaden inom konstnärlig forskning, ett område som hanterat några tiotal ansökningar. Där fick 23 procent av männen (5 personer) sin ansökan beviljad och 9 procent av kvinnorna (3 personer).

porträttbild Maria Hellström Reimer

Maria Hellström Reimer. Foto: Johanna Hanno

Maria Hellström Reimer, professor i design vid Malmö universitet och Vetenskapsrådets vetenskapliga rådgivare inom konstnärlig forskning, visar dock att om man ser till de senaste åtta åren har beviljandegraden varit ganska lik för män och kvinnor, med viss övervikt mot kvinnorna.

– Givetvis är årets obalans betydande, men i ett längre perspektiv är den alltså utjämnande, säger Maria Hellström Reimer.

Pernilla Nilsson ser nu fram emot att arbeta mer proaktivt. Alla Vetenskapsrådets ämnesråd – för medicin och hälsa, naturvetenskap och teknikvetenskap, och humaniora och samhällsvetenskap – fick ta del av resultaten vid ett internt seminarium i januari och studien från Örebro universitet bidrog till intressanta diskussioner.

– Frågan om karriärålder tror jag till exempel att vi behöver diskutera mer. Men generellt måsta jag säga att det har varit väldigt roligt för mig, som bara varit huvudsekreterare det senaste året men arbetat i akademin i många år, att se att Vetenskapsrådet verkligen tar jämställdhetsfrågor på stort allvar. Många myndigheter säger att de arbetar med saken, men så gör de egentligen inte så mycket. På Vetenskapsrådet tar man verkligen jämställdhetsfrågorna på allvar, säger Pernilla Nilsson.

Rapport från Vetenskapsrådet: Könsbias i forskningsfinansieringens bedömningsprocesser – en studie av Vetenskapsrådets bedömning av ansökningar inom utbildningsvetenskap Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 12 juni 2024

Charlie Olofsson

Det har gått ett år sedan regeringen drog in det riktade anslaget till utvecklingsforskningen. Många forskare upplever att det har blivit svårare att få finansiering på grund av de...

Debatt 10 juni 2024

Sveriges unga akademi

EU minskar budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. I förhandlingarna inför nästa ramprogram måste våra nyvalda EU-parlamentariker verka...

Debatt 22 maj 2024

Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...