De bästa lärosätena står upp för jämlikhet

Den 8 mars är det den internationella kvinnodagen, en dag då vi särskilt påminns om att också kvinnor behövs. Det kan tyckas lite märkligt att vi 2024 behöver en särskild dag för det. Å andra sidan finns ju också kanelbullens dag, världsmusikdagen, alla systrars dag, noshörningens dag − och även en internationell mansdag.

Samtidigt är det viktigt att påminna om dem som varje dag uppmärksammar kvinnors betydelse, och framförallt frågan om jämlikhet i arbetslivet. Och som på olika sätt försöker förändra såväl strukturer och kulturer på ett sätt som öppnar upp för mer mångfald. Personer som förstår att gamla förställningar om vad som är mansdominerade, eller för den delen kvinnodominerade, yrken inte måste reproduceras utan är fullt möjliga att förändra. Personer som går före och banar vägen för andra, som bidrar till debatten och även uppmärksammas i media.

I 15 dagar, fram till den 8 mars, har Dagens Industri publicerat en reportageserie med näringslivets mäktigaste kvinnor och synliggjort deras arbete. Ett arv från den nerlagda tidningen Veckans Affärer som började med listan för 25 år sedan. Det är intressant läsning om såväl behovet av fler kvinnliga förebilder, som reaktioner på debatten om varför inte fler kvinnor har rollen som VD eller finns representerade i bolagsstyrelser. Det är ett initiativ som akademin skulle behöva låta sig inspireras av, men också påminnas om.

...olika perspektiv är en nödvändighet för att kunna tänka nytt...

I företagsekonomi och särskilt organisationsteori, men också i andra ämnen och discipliner, undervisar och lär vi våra studenter att jämlikhet och mångfald är bra. Vi talar om att olika perspektiv är en nödvändighet för att kunna tänka nytt, och om ledarskapets betydelse för att bidra till förändring och förbättring. Och även om kunskapen vi kommunicerar inte alltid omedelbart låter sig implementeras eller nyttiggöras utanför akademin, efter utbildningen, så ser vi en förändring och ökad medvetenhet. Det har trots allt blivit lite bättre inom flera branscher.

Men om vi gräver där vi står, hur ser det ut inom akademin och vad görs för att leva som vi lär?

Den 7 november 2023 firades att det var 150 år sedan Sveriges riksdag fattade beslutet att ”släppa in kvinnorna på landets universitet” (Universitetsläraren 2023). Vid ett seminarium i Lund diskuterades om akademin fortfarande är mansdominerad eller, tvärtom, drabbad av för mycket feminisering (Lunds Universitet 2023). Det är två exempel på att frågan om kvinnors betydelse både uppmärksammas och att arbetet som rör en jämlik akademi problematiseras. Men frågan är om och hur dessa initiativ avspeglas i det dagliga arbetet, vid tillsättning av tjänster, tilldelning av uppdrag och framförallt hur de påverkar synen på vad som är en attraktiv arbetsplats.

Frågan om en attraktiv, och inkluderande, akademi har också tagits upp av bland andra Rebecka Göransdotter i Curie (2023) i en krönika om vad vi kan lära av de första kvinnorna inom akademin, och av Sanna Wolk i Universitetsläraren (2022) i en ledare om vad som händer med kvinnor efter disputationen. Så vad gör vi för att gå från ord till handling, och verka för en mer jämlik akademi?

De bästa söker sig till de bästa, som förstår innebörden av att män och kvinnor har samma rättigheter och att olikheter är en nödvändighet för att utvecklas...

Min spaning, och förhoppning, är att de lärosäten som står upp för jämlikhet och mångfald, och samtidigt håller hårt i de vetenskapliga principerna och värnar meritokratins betydelse, är de som kommer att vara attraktiva och få en tillströmning av både kollegor och studenter.

Krönika i Curie: Vad vi kan lära oss av de första kvinnorna i akademin

De bästa söker sig till de bästa, som förstår innebörden av att män och kvinnor har samma rättigheter och att olikheter är en nödvändighet för att utvecklas och vara relevanta. Genom att välja, eller välja bort, en arbetsplats kan vi bidra till förändring.

Samhället förändras, och lika mycket som akademin är med och bidrar till förändring behöver också akademin förändras. Det är hög tid att fler lärosäten lever som vi lär och lär av dem (också utanför akademin) som attraherar de bästa, som går från ord till handling och banar vägen för andra. Det är viktigt inte bara för att säkerställa samhällets, utan också akademins långsiktiga kunskapsförsörjning. Skomakarens barn behöver också nya skor.

Läs mer:

Dagens Industri: Näringslivets mäktigaste kvinnor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Universitetsläraren: 150-årsjubileum för kvinnor i akademin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kvinnodagen: 150 år med kvinnor i akademin – föregångare, förebilder, utmaningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Universitetsläraren: Efter disputationen blir akademin ojämställd Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.