Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Vindkraftverk med molnig himmel i bakgrunden

Behovet av mer energi och förnybar energi är ett exempel på att de nordiska länderna behöver samarbeta för att förstärka sin krisberedskap. Foto: Raychel Sanner/Unsplash

debatt

Norden behöver en fond för beredskapsforskning

De nordiska länderna bör etablera en gemensam forskningsfond för forskning inom säkerhet och beredskap. När kriser uppstår skulle en sådan fond göra det enklare att snabbt få fram forskningsbaserad kunskap inom samhällskritiska områden. Fonden vore också ett naturligt steg i det nordiska samarbetet, skriver Arne Flåøyen, direktör för NordForsk.

porträttbild Arne Flåøyen

Arne Flåøyen. Foto: Kurt Gaasø

Vi lever i en tid som präglas av kriser. Vi har precis tagit oss igenom en pandemi. Tecknen på global uppvärmning blir tydligare och tydligare. Arter utrotas i rekordfart. I Europa är det krig mellan nationer igen, och vi har ett stort behov av mer – och förnybar – energi. Människor befinner sig på flykt från söder till norr, och våra invånare upplever ökad inflation och privatekonomisk press. Tron på demokratin som statsskick är satt under tryck även i tillitsbaserade samhällen som de nordiska. Hur ska vi ta oss an alla dessa kriser?

I de nordiska länderna bygger vi traditionellt sett politik och samhällsutveckling på kunskap, och helst på kunskap som är forskningsbaserad. De nordiska länderna är små och har varken de ekonomiska resurserna eller kompetensen att uppfylla forskningsbehoven var för sig – men tillsammans kan vi uträtta mycket. För att stärka förmågan att bedriva beredskapsforskning bör de nordiska länderna samarbeta för att etablera och finansiera en forskningsfond där medlen går till att finansiera nordiska forskningsprojekt inom säkerhet och beredskap. Fonden bör finansieras med medel från de nationella forskningsfinansiärerna som redan förvaltar offentliga investeringar i forskning och förvaltas av NordForsk. I Sverige skulle det vara Vetenskapsrådet, Formas och Forte. Etableringen av en fond för beredskapsforskning är ett naturligt steg i utvecklingen av det samarbete kring säkerhet och beredskap som redan finns i Norden.

Det officiella samarbetet mellan länderna i Norden regleras i Helsingforsavtalet från 1962. Fram till nu har säkerhets- och försvarspolitik hållits utanför det officiella samarbetet i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, även om samarbetet på det här området redan är omfattande. I och med Rysslands angrepp på Ukraina, och Finlands och Sveriges ansökan om NATO-medlemskap, har diskussionen om nordiskt samarbete inom försvars- och säkerhetspolitik ändrat karaktär. Presidiet i Nordiska rådet beslöt nyligen att utvärdera behovet av att revidera Helsingforsavtalet så att det bättre stämmer överens med verkligheten och de utmaningar som Norden står inför. Det betyder i praktiken att man överväger att inkludera ett försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete i Helsingforsavtalet.

Redan 2009 antog ministrar från de nordiska länderna Hagadeklarationen, som formaliserar det nordiska samarbetet inom säkerhet och krisberedskap. I Haga II-deklarationen från 2013 fördjupades samarbetet ytterligare. Samarbetets vision är ett stabilt Norden utan gränser, och stärkt samarbete för att förebygga, hantera, återhämta sig från och lära sig av olyckor och kriser.

Som en konsekvens av Hagasamarbetet etablerade NordForsk år 2013 ett program för forskning om samhällets säkerhet. I samarbete med de nationella forskningsfinansiärerna i Norden delar NordForsk ut forskningsmedel inom utvalda ämnen som rör säkerhet. Under de 10 år som programmet har existerat har NordForsk delat ut medel 6 gånger och finansierat 21 forskningsprojekt till ett sammanlagt värde av 225 miljoner norska kronor.

Att få finansiärer från alla nordiska länder att enas om vilka projekt som ska få ekonomiskt stöd är en komplex och tidskrävande uppgift. Det har ibland visat sig vara en utmaning att snabbt mobilisera resurser till nordisk beredskapsforskning från de nationella forskningsfinansiärerna.

Etableringen av en fond för beredskapsforskning i Norden gör det enklare att snabbt vidta åtgärder när kriser uppstår och vid andra tillfällen då man snabbt behöver få fram forskningsbaserad kunskap inom samhällskritiska områden, så att beslut kan fattas på så goda grunder som möjligt. När en sådan fond är etablerad kommer det inte att krävas tids- och resurskrävande processer med de nationella forskningsråden för att bedriva betydelsefull beredskapsforskning i Norden. Fonden skulle dessutom bli ett viktigt steg mot att uppfylla statsministrarnas vision från 2019 om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Arne Flåøyen, direktör för NordForsk

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Krönika 10 november 2015

Ett viktigt motiv till att forska är det altruistiska : att man vill bidra till att göra samhället och världen bättre, till exempel genom att avhjälpa lidande. Hur bör den som ha...

Krönika 1 oktober 2015

Hur mycket nytta måste en viss typ av forskning skapa för att det ska vara rimligt att anslå medel till den? Det brukar råda viss förvirring kring den frågan i debatten. I detta in...

Nyhet 1 oktober 2015

Redaktionen

Han skriver om forskningens nytta och syfte och hur forskare kan bidra till en bättre värld. Stefan Schubert är postdoktor i filosofi vid London School of Economics.