Nej, det händer inte plötsligt

Ibland misströstar jag. Jag forskar om hur klimat och klimatförändringar påverkar sjukdomsförekomst, och vad vi kan göra för att stå bättre förberedda inför förändringarna som förestår. Vi forskare har ett stort ansvar, inte minst när det gäller omställningen mot ett hållbart samhälle. Men når vi ut med vår forskning?

Klimatförändringar och ironiskt nog en av dess orsaker – långväga flygresande – orsakar tillsammans infektionsutbrott som sprids av värmelapande myggor. Förändringar i klimatet på kontinenten ökar hela tiden risken för smittspridning av myggburna arbovirus, det vill säga virus som sprids av leddjur. Bara dom senaste åren syns en kraftig ökning i utbredningen av myggan Aedes albopictus (1) som blir mer och mer kompetent att sprida virus från dengue och chikungunya (m.fl virus). Antalet sjukdomsutbrott av dengue och chikungunya i Europa började för ca ett decennium sedan. Idag har vi sett nästan 20 mindre och några få lite större utbrott (1).

Helt plötsligt damp det ner ett brev från Prins Albert II av Monaco och Pasteur-institutets chef, Stewart Cole, där det stod att jag fått ett pris för min forskning om arbovirus och klimatförändringar.

Klimatförhållandena är oerhört viktiga för myggornas livslängd, beteende och förmåga att sprida virus till oss människor (2). Flygresenärer från sub-tropiska och tropiska länder – områden med återkommande smittspridning – introducerar viruset till myggorna i Europa. Ett lokalt utbrott kan uppstå om myggorna sprider viruset vidare till människor, som i sin tur blir bitna av andra myggor, som i sin tur spider viruset till nya människor.

Plötsligt händer det? Nej, det händer egentligen inte plötsligt alls. Vår forskning visar att potentialen för smittspridning ökar konstant för arbovirus, inte bara i Europa utan i stort sett i hela världen (3). Problemet är att det är svårt att säga precis när det kommer att hända. Och det är svårt att peka på en ensam underliggande faktor. Är det resandet, eller är det klimatet?

Med hjälp av klimatscenarier kan vi testa om klimatet tillåter etablering av andra nya myggor som har ännu större förmåga att sprida arbovirus. Då kan vi konstatera att om inte klimatförändringarna begränsas radikalt kan myggan Aedes aegypti, som effektivt sprider bland annat gula febern, etablera sig i södra kontinentala Europa och eventuellt öka kraftigt i antal över hela utbredningsområdet under det här århundradet (4, 5).

I Sverige då? Vibriosis, i folkmun badsårsfeber, ger svåra infektioner i sår, blodförgiftning och ibland öroninfektioner hos barn. När man äter kontaminerade skaldjur ger den magtarminfektioner. Vibrio-bakterier stortrivs i bräckta vatten när ytvattentemperaturen är sommarvarm. Vid ytvattentemperaturer på 16°C och uppåt ökar antalet fall av vibriosis kraftigt för varje extra grad (6). Förra sommaren, när det var så varmt, var antalet fall ungefär tre gånger högre än vad som nånsin tidigare dokumenterats i Sverige.

Plötsligt händer det? Nja, riskerna ökar nog snarare lite hela tiden med uppvärmningen av luft och hav, liksom riskerna för arbovirus., men värmeböljorna förefaller ju komma plötsligt.

Vad kan vi göra åt det då? Vi kan försöka vårt bästa för att få bukt med klimatförändringarna. Med hjälp av väderprognoser och kunskap om sjukdomarna, kan vi utveckla varningssystem som hjälper oss att agera i rätt tid och förhindra utbrott (6). Nya studier visar att geografisk information från sociala media, närmare bestämt Twitter, samt klimatinformation kan användas för att förstå hur spridningsrisken ser ut i nära realtid för arbovirus (7-10). Att begränsa spridningen tidigt är väldigt viktigt för att begränsa konsekvenserna av infektionsutbrott.

Plötsligt händer det! Jo, faktiskt. Helt plötsligt damp det ner ett brev från Prins Albert II av Monaco och Pasteur institutets chef, Stewart Cole, där det stod att jag fått ett pris för min forskning om arbovirus och klimatförändringar. Att få världens ögon riktade mot forskargruppen i Sverige känns givetvis väldigt roligt – en bekräftelse på att det vi gör är viktigt och av god kvalité. Priset har delats ut två gånger förut, till forskare vid Yale och Harvard.

Så nu har Prins Albert II av Monaco och Stewart Cole sagt sitt och tycker att det här är viktig och bra forskning, men vad tycker allmänheten? Når vi ut med ny kunskap? Dagstidningarna rapporterar om klimatstrejk och vägskälet vi står vid just nu, medan vissa partier och Facebook-grupper fortfarande avfärdar det helt, och några av världens supermakter inte står bakom det.

Min känsla är att det ändå går framåt, att klimatförändringarna och konsekvenserna av dem blir mer och mer allmänkunskap. Att medvetenheten ökar lite hela tiden, och ibland också plötsligt. Som efter värmeböljan i Sverige 2018.

Vi forskare har ett stort ansvar, inte minst när det gäller omställningen mot ett hållbart samhälle, enligt målen i agenda 2030. Mål som i allra högsta grad berör hela mänskligheten. Vi bör nog hela tiden fråga oss hur vi kan bidra mer till omställningen vi står inför.

Referenser:

1. Lillepold K, Rocklov J, Liu-Helmersson J, Sewe M, Semenza JC. More arboviral disease outbreaks in continental Europe due to the warming climate? J Travel Med. 2019. Länk till annan webbplats.
2. Rocklöv JT, Y; . Climate change and the rising infectiousness of dengue. Emerging Topics in Life Science. 2019;ETLS20180123 Länk till annan webbplats..
3. Watts N, Amann M, Arnell N, Ayeb-Karlsson S, Belesova K, Berry H, et al. The 2018 report of the Lancet Countdown on health and climate change: shaping the health of nations for centuries to come. Lancet. 2018;392(10163):2479-514.
4. Liu-Helmersson J, Rocklöv, J., Sewe, M., Brännström, Å. . Climate change may enable Aedes aegypti infestation in major European cities by 2100. Environmental Research. 2019;172:7.
5. Liu-Helmersson J, Brännström, Å., Sewe, M., Semenza, J., Rocklöv, J. Estimating past, present and future trends in the global distribution and abundance of the arbovirus vector Aedes aegypti under climate change scenarios. Frontiers in Public Health. 2019. In press.
6. Semenza JC, Trinanes J, Lohr W, Sudre B, Lofdahl M, Martinez-Urtaza J, et al. Environmental Suitability of Vibrio Infections in a Warming Climate: An Early Warning System. Environ Health Perspect. 2017;125(10):107004.
7. Liyanage P, Tissera H, Sewe M, Quam M, Amarasinghe A, Palihawadana P, et al. A Spatial Hierarchical Analysis of the Temporal Influences of the El Nino-Southern Oscillation and Weather on Dengue in Kalutara District, Sri Lanka. Int J Environ Res Public Health. 2016;13(11).
8. Ramadona AL, Tozan, Y., Lazuardi, L., Rocklöv, J. . A combination of incidence data and mobility proxies from social media predicts the intra-urban spread of dengue in Yogyakarta, Indonesia. PLoS Negl Trop Dis. 2019. Länk till annan webbplats.
9. Ramadona AL, Lazuardi L, Hii YL, Holmner A, Kusnanto H, Rocklov J. Prediction of Dengue Outbreaks Based on Disease Surveillance and Meteorological Data. PLoS One. 2016;11(3):e0152688.
10. Rocklöv J, Tozan, Y., Ramadona, A; , Sewe MS, B; Garrido, J; Bellegarde de Saint Lary, C; Lohr, W; Semenza, S;. Using Big Data to Monitor the Introduction and Spread of Chikungunya, Europe, 2017. Emerg Infect Dis. 2019.