Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Replik: Styrning och resursfördelning måste kopplas tydligare till kvalitet

Istället för att ge exempel på forskning som stödjer en viss fördelning mellan basanslag och externa medel borde diskussionen handla om hur vi kan få en tydligare rollfördelning mellan lärosäten och externa finansiärer och hur vi tillsammans stärker svensk forskningskvalitet, skriver Sven Stafström i en replik i debatten om styr- och resursutredningen.

Man med lugg, tunna glasögon och blå skjorta under en mörk kavaj.

Sven Stafström

Det finns inte någon egentlig motsättning mellan basanslag och extern finansiering. De två finansieringsströmmarna kompletterar varandra och båda behövs. I mitt tidigare inlägg pekade jag istället ut vad jag anser är den viktigaste frågan att diskutera: Hur skapar vi förutsättningar för en bättre och tydligare rollfördelning mellan lärosäten och externa finansiärer? En rollfördelning där lärosätena skapar goda villkor för forskare och lärare och där externa finansiärer gör det möjligt för dessa att bidra till excellens i svensk forskning.

Jag argumenterade inte för minskade basanslag och ökade externa medel. Däremot menar jag att en minskning av Vetenskapsrådets budget till förmån för ökade basanslag, som är alternativet om inte nya medel tillförs, är fel väg att gå. Vi är förvissade om att den sakkunnigbedömning av ansökningar och den konkurrensutsatta finansiering som vi och många andra externa finansiärer använder oss av gynnar utvecklingen av svensk forskning. Den bidrar också till att stärka forskarnas frihet.

En minskning av Vetenskapsrådets budget till förmån för ökade basanslag, som är alternativet om inte nya medel tillförs, är fel väg att gå.

Frågan om balansen mellan basanslag och externfinansiering är komplex. Olika länders universitet och deras system för forskningsfinansiering, rekrytering och karriärvägar skiljer sig åt avsevärt. Liksom vad finansieringen från olika källor används till. Det gör det svårt, rentav missvisande, att dra entydiga slutsatser utifrån jämförelser mellan länder. Än mindre att bestämma en gyllene kvot mellan basanslag och extern finansiering som inte ska underskridas. OECD framhåller också i sin översikt från 2016 [1] att det inte är där skon klämmer.

Går man ner på lärosätesnivå blir frågeställningen kring vad som är en god balans ännu svårare att besvara. Förutsättningarna ser olika ut, vilket också gör att andelen basanslag i förhållande till externa medel skiljer sig kraftigt åt mellan lärosätena. Att tala om andelar blir därför inte fruktbart.

Istället för att ge exempel på forskning som stödjer en viss fördelning mellan basanslag och externa medel borde diskussionen inriktas på vad som behöver åtgärdas för att leva upp till regeringens högt ställda forskningspolitiska målsättning. För att nå dit måste forskning granskas och åtgärder vidtas för ökad kvalitet. Som styrinstrument spelar finansieringen en viktig roll. Här kvarstår fortfarande frågetecken i styr- och resursutredningen kring hur Sverige på bästa sätt främjar en hög kvalitet i all sin forskning.

Sven Stafström
Generaldirektör Vetenskapsrådet

[1] OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden 2016 (Engelska) Länk till annan webbplats.

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Debatt 20 september 2023

Arne Flåøyen, NordForsk

När forskare i Norden samarbetar skapas mervärden. Därför borde de nationella forskningsfinansiärerna samarbeta mer om gemensamma utlysningar, skriver Arne Flåøyen, direktör för No...

Nyhet 30 maj 2023

Siv Engelmark

Sveriges forskande myndigheter lägger årligen miljardbelopp på forskning och utveckling. Riksrevisionens rapport från 2021 avslöjade dock brister i hur de säkrar kvaliteten i sina ...

Debatt 10 maj 2023

Arne Flåøyen, NordForsk

Idag finns ingen samordnad nordisk finansiering av forskning som rör samer och Sápmi. De nordiska forskningsfinansiärerna saknar också strategier och etiska riktlinjer för sådan fo...