Replik: Nej, en större andel basanslag skulle gynna forskningen

Enträget fortsätter Vetenskapsrådet hävda att en hög andel extern finansiering är vägen till banbrytande forskning, (Externa medel behövs för frihet och kvalitet, Curie). Framgångsrikt har myndigheten ignorerat en rad studier som jämför och studerar effektiviteten i nationella system för finansiering av forskning. Redan i Öquist och Benners rapport, Fostering breakthrough research (2012, s. 15) är slutsatsen klar: ”Regeringen måste därför vara beredd att ge riktade, ekonomiska stöd för förändringsarbetet med målet att kvoten egenfinansiering/extern finansiering inte underskrider 60/40.” Vidare betonar de, liksom flera andra studier, att svensk forskning i exceptionellt hög grad förlitar sig på externa medel. I en senare studie, där Aagaard och Schneider (2015) söker orsaker till det danska forskningsundret, dras liknande slutsatser: En god balans mellan basanslag och externfinansiering är viktigt för att skapa stabila och effektiva system. Nyligen konstaterade även Sandström och van den Besselaar i en bred jämförelse av nationella system (2018) att höga basanslag är en viktig parameter i effektiva modeller. De finner också att framgångsrika länder lyckas värna enskilda forskares frihet gentemot lärosätena. Den motsats som Stafström målar upp mellan ökade basanslag och den enskilda forskarens autonomi är därmed inte på något sätt given.

Oberoende forskning är således enig i att en god balans mellan basanslag och externa medel gynnar kvaliteten. En sådan balans finns inte i det nuvarande svenska forskningssystemet.

Oberoende forskning är således enig i att en god balans mellan basanslag och externa medel gynnar kvaliteten. En sådan balans finns inte i det nuvarande svenska forskningssystemet. Dessutom finns det en rad andra faktorer som talar för att en större andel basanslag skulle gynna sektorn i stort. Exempelvis så tenderar en hög andel externa medel att leda till osäkra anställningar och ökad kortsiktighet (projektifiering) i forskningen. Ett stort beroende av externa medel riskerar dessutom att än mer separera forskning från andra akademiska kärnuppgifter som undervisning och samverkan. Till detta bör läggas de omfattande resurser som författande och granskning av forskningsansökningar tar i anspråk.

Bland tyngre forskningspolitiska aktörer står nu Vetenskapsrådet i stort sett ensamma kvar i sin tro på att mer externa medel är vägen till högre forskningskvalitet. Det vore önskvärt om Vetenskapsrådet öppet kunde redovisa de oberoende studier och de analyser som understödjer deras ställningstagande i frågan. Skulle då en del kunskapsluckor uppdagas så finns det en god möjlighet att fylla dessa redan nu i november i samband med The 23rd Nordic Workshop on Bibliometrics and Research Policy vid Högskolan i Borås. Stafström med kollegor är varmt välkomna!

Björn Hammarfelt
Docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås

Björn Hammarfelts blogg bibliometri.net om utvärdering och bibliometri utifrån ett forskningspolitiskt perspektiv Länk till annan webbplats.

The 23rd Nordic Workshop on Bibliometrics and Research Policy (Engelska) Länk till annan webbplats.