Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Replik: Nej, en större andel basanslag skulle gynna forskningen

Det vore önskvärt om Vetenskapsrådet öppet kunde redovisa de oberoende studier som visar att mer externa medel är vägen till högre forskningskvalitet. Det skriver Björn Hammarfelt i en replik till generaldirektören Sven Stafström.

Tunnhårig man med kort brunt skägg och mustasch

Björn Hammarfelt

Enträget fortsätter Vetenskapsrådet hävda att en hög andel extern finansiering är vägen till banbrytande forskning, (Externa medel behövs för frihet och kvalitet, Curie). Framgångsrikt har myndigheten ignorerat en rad studier som jämför och studerar effektiviteten i nationella system för finansiering av forskning. Redan i Öquist och Benners rapport, Fostering breakthrough research (2012, s. 15) är slutsatsen klar: ”Regeringen måste därför vara beredd att ge riktade, ekonomiska stöd för förändringsarbetet med målet att kvoten egenfinansiering/extern finansiering inte underskrider 60/40.” Vidare betonar de, liksom flera andra studier, att svensk forskning i exceptionellt hög grad förlitar sig på externa medel. I en senare studie, där Aagaard och Schneider (2015) söker orsaker till det danska forskningsundret, dras liknande slutsatser: En god balans mellan basanslag och externfinansiering är viktigt för att skapa stabila och effektiva system. Nyligen konstaterade även Sandström och van den Besselaar i en bred jämförelse av nationella system (2018) att höga basanslag är en viktig parameter i effektiva modeller. De finner också att framgångsrika länder lyckas värna enskilda forskares frihet gentemot lärosätena. Den motsats som Stafström målar upp mellan ökade basanslag och den enskilda forskarens autonomi är därmed inte på något sätt given.

Oberoende forskning är således enig i att en god balans mellan basanslag och externa medel gynnar kvaliteten. En sådan balans finns inte i det nuvarande svenska forskningssystemet.

Oberoende forskning är således enig i att en god balans mellan basanslag och externa medel gynnar kvaliteten. En sådan balans finns inte i det nuvarande svenska forskningssystemet. Dessutom finns det en rad andra faktorer som talar för att en större andel basanslag skulle gynna sektorn i stort. Exempelvis så tenderar en hög andel externa medel att leda till osäkra anställningar och ökad kortsiktighet (projektifiering) i forskningen. Ett stort beroende av externa medel riskerar dessutom att än mer separera forskning från andra akademiska kärnuppgifter som undervisning och samverkan. Till detta bör läggas de omfattande resurser som författande och granskning av forskningsansökningar tar i anspråk.

Bland tyngre forskningspolitiska aktörer står nu Vetenskapsrådet i stort sett ensamma kvar i sin tro på att mer externa medel är vägen till högre forskningskvalitet. Det vore önskvärt om Vetenskapsrådet öppet kunde redovisa de oberoende studier och de analyser som understödjer deras ställningstagande i frågan. Skulle då en del kunskapsluckor uppdagas så finns det en god möjlighet att fylla dessa redan nu i november i samband med The 23rd Nordic Workshop on Bibliometrics and Research Policy vid Högskolan i Borås. Stafström med kollegor är varmt välkomna!

Björn Hammarfelt
Docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås

Björn Hammarfelts blogg bibliometri.net om utvärdering och bibliometri utifrån ett forskningspolitiskt perspektiv Länk till annan webbplats.

The 23rd Nordic Workshop on Bibliometrics and Research Policy (pdf) (engelska) Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 6 mars 2024

Katarina Bjelke, Vetenskapsrådet

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...

Nyhet 5 mars 2024

Anders Nilsson

Hur lyckas man med sin Marie Curie-ansökan? Det vet Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick 100 av 100 poäng och nu är anställda som postdoktorer i Sverige.

Nyhet 28 februari 2024

Keiko Snarberg

Att söka medel för forskning tar tid och kräver planering. Curie har bett tre erfarna forskare om tips på hur man skriver sin första ansökan för att öka chanserna att få den bevilj...