Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
någon stoppar valsedlar i valkuvert

Foto: Fialotta Bratt

debatt

Grön omställning kräver mer forskning

Viktiga forskningspolitiska frågor som påverkar framtiden är märkligt osynliga i valupptakten. Det är oroväckande. Politiken får inte bli en bromskloss för en hållbar samhällsutveckling, skriver Per Klingbjer, förbundsdirektör för Naturvetarna i Curies debattserie om de viktigaste frågorna inför valet i höst.

Sverige har hög svansföring i forsknings- och innovationspolitiken. Men för att de högt ställda ambitionerna om att vara världsledande ska förverkligas behöver alla nyckelaktörer jobba tillsammans.

Historiskt har Sverige trots sin ringa storlek varit ett framgångsrikt land med naturvetenskaplig forskning och innovationer som byggt upp vår välfärd och etablerat oss som en kunskapsnation att räkna med globalt. Men vi kan inte leva på gamla meriter. Nya tider kräver nya kompetenser.

Medan investeringarna i forskning och utveckling ökar rekordsnabbt i tillväxtländer utanför Europa har Sveriges forskningsinvesteringar minskat i relation till BNP. Vi tillhör fortfarande toppskiktet i EU men har inte råd att luta oss tillbaka och riskera att halka efter.

Regeringens Agenda 2030-samordnare uppmanar Sverige att öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle för att vi ska ha en chans att nå de globala målen för hållbar utveckling. På samma linje är Klimatpolitiska rådet när de efterlyser investeringar som bidrar till att klimatmålen nås och ett kompetenslyft för klimatomställningen.

Kunskap är en viktig konkurrensfaktor för att skapa tillväxt och välstånd. Den gröna omställningen ökar efterfrågan på naturvetenskaplig forskning, och det behövs fler utbildade inom områden som AI och kemi. Samtidigt som näringslivet skriker efter kompetens kämpar många naturvetenskapliga universitetsutbildningar för att fylla sina platser.

Naturvetarnas 34 000 medlemmar har de kunskaper som krävs för att hitta lösningar på vår tids utmaningar och ta fram morgondagens innovationer. Genom grundforskning på landets universitet, utveckling av nya läkemedel, biobränslen, mer miljövänliga produkter och klimatsmarta städer hjälper de till att skapa världens framtid.

Under våren har vi mött representanter för forskningsintensiva företag, lärosäten och samtliga riksdagspartier för att ta del av deras bild av vad som krävs för att Sverige ska vara ledande inom naturvetenskaplig forskning. Vi konstaterar att det verkar finnas stor samstämmighet både när det gäller vikten av naturvetenskaplig forskning för en hållbar samhällsutveckling och vilka åtgärder som behövs för att vi ska fortsätta vara en innovationsnation att räkna med.

Framgångsrik forskning bygger på stabilitet och kontinuitet. Nu vill vi se en riktigt innovativ forskningspolitik som bidrar till en naturvetenskaplig forskning i världsklass och största möjliga samhällsnytta. Detta är avgörande:

  • Mer medel till naturvetenskaplig forskning i form av höjda basanslag, riktade medel till prioriterade områden och tillgång till fria forskningsmedel. Våra politiker måste skapa långsiktiga ekonomiska förutsättningar och spelregler så resten av samhället kan leverera utifrån sina uppdrag.
  • Svenska lärosäten måste satsa på spjutspetsutbildningar som rustar naturvetarstudenter för deras yrkeskarriär samt säkerställa tillgången till nödvändig forskningsinfrastruktur så fler kan bedriva naturvetenskaplig forskning i världsklass.
  • Fler vägar till forskning genom mer samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor, industridoktorander och förenade anställningar. Vi välkomnar den utredning som regeringen har tillsatt för att stimulera ökad rörlighet mellan branscher.
  • Det måste bli lönsamt att satsa på en forskarkarriär. Otrygga arbetsförhållanden tvingar forskarna att lägga mycket arbetstid på att söka medel för att dra in sin egen lön – tid som borde ägnas åt att bedriva forskning.
  • Vi måste undanröja de hinder som försvårar för utländska forskare som vill etablera sig i Sverige för att bidra med sin expertis.

Per Klingbjer, Förbundsdirektör Naturvetarna

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 17 augusti 2022

Göran Arrius, Saco

Hungriga vargar jagar inte bäst. Forskare behöver goda arbetsvillkor för att producera forskning av hög kvalitet. Höjda basanslag, bättre anställningsvillkor och ändringar i utlänn...

Nyhet 8 maj 2018

Eva Barkeman

Vad vill våra politiska partier med svensk forskning? Curie har ställt fem frågor till de åtta riksdagspartierna. Först ut är vilken som är den allra viktigaste forskningspolitiska...

Debatt 23 augusti 2022

Sveriges unga akademi

Inför valet 2022 beskriver Sveriges unga akademi sina visioner för svensk forskning och högre utbildning. Centrala beståndsdelar är fria projektmedel fördelade i öppen konkurrens, ...