Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Bilkö på stadsgata, bilden tagen framifrån

Nordforsk stöder bland att nordisk forskning om hur buller i vardagsmiljöer påverkar människors hälsa. Foto: Nabeel Syed/Unsplash

debatt

”Vi bör ha fler nordiska forskningssamarbeten”

När forskare i Norden samarbetar skapas mervärden. Därför borde de nationella forskningsfinansiärerna samarbeta mer om gemensamma utlysningar, skriver Arne Flåøyen, direktör för NordForsk.

porträttbild Arne Flåøyen

porträttbild Arne Flåøyen. Foto: Kurt Gaasø

Stärkt vetenskaplig kvalitet, ökad regional rörlighet, större nätverk samt förbättrade chanser att lyckas inom EU-forskning är några av de positiva effekter som uppstår vid nordiskt forskningssamarbete. Det visar återkopplingen från forskare som deltar i projekt som NordForsk finansierar.

I den nyligen publicerade NordForsk Impact Report 2023 presenteras resultat och data från 142 forskningsprojekt som vi har finansierat. Uppgifterna i rapporten baseras på projektens rapportering i portalen Researchfish.

NordForsks stadgar kräver att forskare från minst tre nordiska länder ska samarbeta i forskningsprojekten, och att de ska skapa nordiskt mervärde. NordForsk ber därför projektledarna att rapportera om hur deras forskning skapar nordiskt mervärde, och i Researchfish finns ett antal alternativ som gör det enkelt för forskarna att bedöma projektens påverkan.

72 procent rapporterade att det nordiska samarbetet förbättrar den vetenskapliga kvaliteten på forskningen.

I NordForsks projekt rapporteras nordiskt mervärde längs två dimensioner: effekter på akademin och effekter på samhället i stort. De rapporterade effekterna på akademin har varit fler än på samhället i stort.

Av totalt 113 projektledare svarade 108 (96 procent) att nordiskt mervärde har skapats eftersom forskningen bygger på de nordiska forskarnas särskilda styrkor. 72 procent rapporterade att det nordiska samarbetet förbättrar den vetenskapliga kvaliteten på forskningen, och 69 procent rapporterade att samarbetet ger mervärde eftersom det bidrar till regionalt samarbete och nätverkande.

Nästan lika många, 67 procent, uppgav att det nordiska samarbetet har bidragit till att bygga upp en kritisk massa och/eller expertis inom deras ämnesområden. Nästan 60 procent av de tillfrågade säger att nordiskt forskningssamarbete har ökat deras möjligheter att nå framgång i EU-forskning eller annat internationellt samarbete. En majoritet säger att eftersom infrastruktur och data delas är nordiskt samarbete också kostnadseffektivt.

NordForsk finansierar mycket forskning som använder nationella hälsodata och data från andra offentliga register. Hälften av projektledarna har rapporterat att nordiskt mervärde skapas genom att data från flera nordiska länders register kan användas i samma projekt. 44 procent rapporterar också att nordiskt forskningssamarbete skapar mervärde eftersom forskningen adresserar behov som är unika för de nordiska länderna. Nästan lika många påpekar att mervärde skapas genom att nordiska projekt fokuserar på företeelser som är speciella för Norden.

En majoritet säger att eftersom infrastruktur och data delas är nordiskt samarbete också kostnadseffektivt.

Totalt 26 procent av projektledarna svarar att det nordiska samarbetet ökar mängden resultat från forskningen och därmed ger tydligare och mer kvalitetssäkrade slutsatser. Endast 12 procent rapporterar att det samarbete som NordForsk har finansierat har lett till ökad industriell utveckling och samarbete i Norden.

Den slutsats vi kan dra av de resultat som presenteras i effektrapporten är att nordiska forskningsprojekt ger tydliga mervärden när man jämför med rent nationella projekt. När nationella forskningsråd investerar i nordiska forskningsprojekt bidrar de till ökad vetenskaplig kvalitet, mer regionalt samarbete och kostnadseffektiv delning av infrastruktur och data.

Omfattningen av det nordiska forskningssamarbetet är dock begränsat. För att verkligen dra nytta av de tydliga fördelar som nordiskt samarbete medför bör de nationella forskningsmyndigheterna och forskningsråden i Norden verka för fler och mer omfattande nordiska utlysningar i NordForsks regi.

NordForsk Impact Report 2023 Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 24 april 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

Debatten om kompetensbrist och relevant utbildning för framtiden väcker en central fråga: Hur kan vi effektivt integrera STEM och samhällsvetenskap för att möta framtidens utmaning...

Debatt 8 april 2024

Magnus Karlsson och Jonas Stier

Att forskning inom akademin ska komma samhället till del är en självklarhet. Men när kraven på samhällsnytta definieras för snävt riskerar de att strypa nya tankar, skriver Magnus ...

Debatt 2 april 2024

Mia Bernhardsen, Svenskt Näringsliv

Dålig matchning mellan utbildning och arbetsmarknad hindrar idag tillväxt, konkurrenskraft och välstånd. För att komma till rätta med den kompetensbrist som råder krävs inte bara i...