Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Eftersom bidrag från privata finansiärer ofta kan användas mer flexibelt än statliga medel blir de betydelsefulla i utvecklingen från doktorand och postdoktor till självständig forskare. Foto: National Cancer Institute/Unsplash

debatt

Privata stiftelser viktiga för unga forskares karriär

Idag tappar svensk medicinsk forskning i internationell konkurrenskraft. För att vända den negativa utvecklingen kan privata stiftelser spela en viktig roll genom att finansiera unga forskare, skriver företrädare för Jeanssons Stiftelser.

Sverige är ett av få länder inom EU vars utgifter till forskning och utveckling överskrider det uppsatta målet om 3 procent av BNP. En forskningsöversikt som Vetenskapsrådet gjorde 2019 visar dock att den svenska medicinska forskningen ändå har tappat i internationell konkurrenskraft under senare år. För att vända denna negativa trend kan vi inte förlita oss på utländska forskare som i perioder vistas i Sverige och på så sätt bidrar till den svenska forskningen. På sikt är ett lands ställning i den vetenskapliga världen till största del beroende av de forskare som är bofasta i landet. Den mest kritiska perioden under forskarkarriären är perioden mellan avslutad postdoktoral utbildning och tillträdandet av en fast akademisk tjänst.

Under denna period spelar privata stiftelser en betydande roll. Ett exempel är Jeanssons Stiftelser (JS), som har funnits sedan 1947 och varje år tar emot drygt 100 forskningsansökningar varav ungefär 17 procent beviljas finansiering. De senaste fem åren har Jeanssons Stiftelser betalat ut i genomsnitt 6,6 miljoner kronor till unga forskare i färd med att sätta upp egna forskargrupper inom det biomedicinska forskningsfältet. Mottagare till årets främsta ansökan får dessutom ta emot ett personligt pris, vilket i sig har ett meriteringsvärde.

För att vända denna negativa trend kan vi inte förlita oss på utländska forskare som i perioder vistas i Sverige

Under 2019 skickades en enkät ut till de 182 forskare som fått finansiering från Jeanssons Stiftelser under åren 2007–2017, i syfte att utvärdera bidragens betydelse för fortsatt forskning. Under denna period fördelade stiftelsen närmare 73 miljoner kronor till sammanlagt 182 forskare, varav 59 fick finansiering under två år i sträck. Av de 241 bidrag som delades ut under denna period togs 120 emot av kvinnor och 121 av män. Genomsnittsåldern på dem som beviljades bidrag har legat stabilt kring drygt 35 år. Män var i genomsnitt ett år yngre än kvinnor då de beviljades.

De öppna svarsalternativen i enkäten visade att bidragen hade spelat stor roll för etableringen som gruppledare. En mottagare skriver ”Bidraget från Jeanssons Stiftelser är mycket värdefullt då det medger flexiblare användning än statliga medel, exempelvis genom att möjliggöra stipendiering av forskningsintresserade studenter”. En annan skriver ”Er satsning tidigt i karriären var oerhört viktig för att få igång min egen forskning”. Av dem som fick medel från stiftelsen hade 81 procent också fått statligt stöd från Vetenskapsrådet och flertalet hade fått ett flerårigt förordnande som biträdande lektor eller annan motsvarande forskartjänst efter stödet från JS.

Privata stiftelser spelar en betydande roll under denna viktiga period i karriären eftersom bidragen från privata finansiärer ofta kan användas mer flexibelt.

Svensk forskning bekostas av statliga och privata medel och det är samspelet mellan dessa som möjliggör utvecklingen från doktorand och postdoktor till självständig forskare. Privata stiftelser spelar en betydande roll under denna viktiga period i karriären eftersom bidragen från privata finansiärer ofta kan användas mer flexibelt. Med hjälp av dem kan man till exempel anställa postdoktorer på stipendier. Uppföljningen av de 182 forskarna som fick finansiering från Jeanssons Stiftelser under åren 2007-2017 visade just på vikten av ett flexibelt stöd.

Detta behov har även uppmärksammats av andra stiftelser, som till exempel Åke Wibergs Stiftelse och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, som också stöder svenska medicinska forskare. Det ekonomiska stöd från alla mindre och mellanstora privata stiftelser betyder mycket för ett stort antal medicinska forskare – något som sällan får samma uppmärksamhet som forskningsstödet från de stora privata stiftelserna.

Coronakrisen har med all tydlighet visat vikten av medicinsk forskning. Vi vill uppmana fler privata stiftelser att stödja den svenska medicinska forskningens framtid med riktade satsningar på unga forskare i färd med att etablera egna forskargrupper.

Per Uhlén, institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik, Karolinska Institutet, Stockholm, Jeanssons Stiftelser

Marie Berlin, Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA), Stockholm universitet

Gabriel Westin, Jeanssons Stiftelser

Mats Bendrik, Jeanssons Stiftelser

Anita Aperia, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm, Jeanssons Stiftelser

Forskningsbarometern 2021, Svensk forskning i internationell jämförelse, Vetenskapsrådet Länk till annan webbplats.

Forskningsöversikt 2019, Medicin och hälsa, Vetenskapsrådet 2019 Länk till annan webbplats.

Jeanssons Stiftelser stöder medicinsk forskning

I ledningen för Jeanssons Stiftelser Länk till annan webbplats. ingår två etablerade forskare med kompletterande bakgrund inom biomedicinsk forskning, en ekonom, en jurist och en representant för familjen som initierade stiftelsen genom en donation.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 12 juni 2024

Charlie Olofsson

Det har gått ett år sedan regeringen drog in det riktade anslaget till utvecklingsforskningen. Många forskare upplever att det har blivit svårare att få finansiering på grund av de...

Nyhet 11 juni 2024

Johan Frisk

Sverige behöver fler forskare. Vid svenska lärosäten finns många doktorander och postdoktorer från länder utanför EU. Men långa handläggningstider och krångliga regelverk gör det s...

Debatt 10 juni 2024

Sveriges unga akademi

EU minskar budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. I förhandlingarna inför nästa ramprogram måste våra nyvalda EU-parlamentariker verka...