Hur ska framtidens forskningsmedel fördelas?

I mitten av oktober hölls ett öppet digitalt informationsmöte. Ungefär samtidigt skickades en enkät ut till 250 organisationer såsom lärosäten, forskningsråd och aktörer inom civilsamhället, till exempel fackförbund.

− Vi vill få en bild av hur systemet uppfattas av dem som är i det, så vi hoppas att många ska svara på enkäten, säger Ingrid Petersson.

En av utredningens uppgifter är att se över hur väl dagens forskningsfinansieringssystem klarar att finansiera olika typer av forskning, som grundforskning respektive behovsmotiverad forskning.

Jag hoppas att man inte gräver ner sig i gamla diken och fäktas för sina egna intressen.

− Vi behöver båda delarna och den ena typen är inte finare än den andra. Vi behöver grundläggande forskning som hjälper oss att förstå världen vi lever i. Vi behöver också forskning som pekar ut lösningar på samhällsutmaningar såsom klimatförändringarna, läget i våra utsatta områden och energikrisen.

Ser du en risk att utredningen kan bidra till en dragkamp mellan grundforskning och behovsmotiverad forskning?

− Jag hoppas inte det. Jag hoppas att man inte gräver ner sig i gamla diken och fäktas för sina egna intressen.

Behövs en ny organisation?

Ingrid Petersson konstaterar att den internationella konkurrensen är hård inom forskarvärlden, och att en väl fungerande struktur för forskningsfinansiering är nödvändigt för att Sverige ska klara att hålla jämna steg med andra framstående länder

− Vi ska vara ledande. Det skrivs fram i forsknings- och innovationspropositionen, men vi tappar lite internationellt. Vi ligger till exempel inte lika högt när det gäller publiceringar som vi har gjort tidigare.

En fråga som utredningen ska titta närmare på är om det finns behov av en ny myndighetsorganisation. I många länder har man till exempel bara ett statligt forskningsråd.

− En fördel med att som Sverige ha flera är att det skapar en sund konkurrens mellan forskningsråden. Forskare lyfter också fram att mångfalden gör att det finns finansiering till olika typer av forskning.

Samtidigt kan det uppfattas som lite rörigt att man måste hålla koll på flera olika utlysningar och datasystem, konstaterar Ingrid Petersson.

− Vi kommer också titta på om det nuvarande systemet är kostnadseffektivt eller om den samlade kostnaden för ledning och styrning, administration med mera kanske är för hög.

Smalare eller bredare uppdrag?

Vad forskningsråden egentligen bör ägna sig åt kommer också att analyseras närmare i utredningen. Ingrid Petersson konstaterar att de svenska forskningsrådens uppdrag har breddats genom åren.

Utöver att utlysa medel publicerar man till exempel forskningssammanställningar och sprider forskningsresultat genom konferenser och publikationer.

Borde man bara fördela forskningsmedel och sluta med det andra?

− Jag vet inte var vi kommer landa i utredningen. Kanske kommer vi fram till att forskningsråden borde ha smalare uppdrag än idag, eller tvärtom att de borde användas till mer.

Förslagsturné till våren

Forskningsfinansieringsutredningen ska vara klar i september 2023. Till våren kommer en turné med workshops att genomföras för att samla in synpunkter från forskarvärlden om de förslag som utredningen planerar att lämna till regeringen.

Ingrid Petersson upplever att intresset för deras arbete är stort.

− Många lärosäten har hört av sig och vill att vi ska komma och presentera utredningen.

Utredningsuppdraget: En effektiv organisation för statlig forskningsfinansiering - Regeringens webbplats Länk till annan webbplats.