Stort förtroende för forskning i Norden

I alla nordiska länder finns forskargrupper som är mycket framgångsrika inom grundforskning. Forskarnas arbetsvillkor har stora likheter i Norge, Sverige, Finland och Danmark, men en del skiljer sig åt.

− I Finland och Norge styr politikerna tydligare vad forskarna ska ägna sig åt än i Sverige och Danmark, säger Gunnar Öquist, professor emeritus vid Umeå universitet.

Han har i olika sammanhang utvärderat nordisk forskning, hur förutsättningarna ser ut och hur de olika nordiska ländernas forskning står sig internationellt.

− Till skillnad från övriga nordiska länder har Norge ett stort nationellt forskningsråd som ska stödja all slags forskning och innovation.

Norge behöver inte EU men mer fri forskning

Pengarna får rådet från olika departement som talar om vad pengarna ska användas till.

− För att stärka forskningens kvalitet önskar forskarna, på goda grunder, att mer av pengarna kom utan adresslappar. Norge behöver mer av fri forskning, säger Gunnar Öquist.

Han tror inte att norska forskare upplever att det är en nackdel att Norge inte är med i EU. Landet har avtal som gör att norska forskare kan söka forskningsfinansiering från EU på samma sätt som medlemsländernas forskare.

För några år sedan gjorde Gunnar Öquist en utvärdering av det norska forskningssystemet tillsammans med forskningsprofessor Mats Benner. Rapporten till Norges forskningsråd fick namnet ”Room for increased ambitions”.

− Norge avviker också från de övriga nordiska länderna genom att ha en förhållandevis bra basfinansiering av universiteten. Tyvärr använder de inte pengarna särskilt klokt. De skulle kunna använda medlen för att styra mer mot kvalitet för att prestera bättre, säger Gunnar Öquist.

Danmark satsar på de bästa

Dansk grundforskning står sig bra i internationella jämförelser och är i klass med forskningen vid Harvard, Oxford, Cambridge och Stanford. Det visar en internationell utvärdering som Danmarks Grundforskningsfond lät göra 2013.

Liselotte Højgaard, professor i medicin och teknologi vid Köpenhamns universitet, var ordförande i fondens styrelse under perioden 2013−2018. Hon säger att Danmarks Grundforskningsfond haft enorm betydelse sedan den inrättades för tjugofem år sedan.

− Fonden finansierar ren grundforskning av högsta kvalitet och har ett långsiktigt perspektiv. Hittills har mer än hundra Centers of Excellence fått stöd under tio år och forskarna får stort förtroende under tiden. Nyckelorden är flexibilitet, frihet och tillit, säger Liselotte Højgaard.

Hon upplever att centren stimulerat och förbättrat forskningen vid andra delar av Danmarks universitet och även påverkat inställningen till kvalitet.

− De har fått oss att erkänna att vissa forskare är bättre än andra, och att excellens är det vi behöver inom forskningen för att hitta lösningar på stora problem. Kvalitet är viktigt.

Aktivt ledarskap och garanterad lön

Liselotte Højgaard får medhåll av Gunnar Öquist, som också varit med och utvecklat Danmark Grundforskningsfond. Han var medlem i fondens styrelse i åtta års tid innan han avgick 2013.

− Jag tror att man i Sverige, Norge och Finland är mer toleranta mot medioker forskning än i Danmark. De prioriterar excellens.

Men deras framgångar kan också bero på att de har ett mer aktivt akademiskt ledarskap som satsar på rekrytering och miljöbyggande, framhåller han.

− Dessutom finns − vid sidan av de offentliga forskningsråden och Grundforskningsfonden − stora privata forskningsfonder med mycket pengar att fördela i Danmark, säger Gunnar Öquist.

En tydlig skillnad mellan Danmark och Sverige gäller finansieringen av akademiska tjänster: I Danmark tillåter man inte i någon större utsträckning att man inrättar tillsvidare tjänster som bygger på externa resurser.

− Danska universitet har pengar att betala löner till sina professorer och lektorer. I Sverige måste ofta unga kreativa forskare förlita sig på att dra in hela eller delar av sin egen lön, vid sidan av arbetet med att finansiera och driva en forskargrupp, säger Gunnar Öquist.

”Kungahusen förankrar forskningen i samhället”

När det gäller attityden till både grundforskning och annan forskning finns stora likheter inom Norden, menar Liselotte Højgaard. Nordbor har liknande värderingar, och både politiker och allmänhet i de nordiska länderna känner stort förtroende för forskare och forskning.

− I Tyskland och USA är förtroendet för forskningen lågt, och att vi inte har det så kan bero på många saker. Vi har mer jämlika samhällen, inte så mycket hierarki och forskare här har en annan attityd. Forskare i Norden försöker bjuda in, dela med sig och kommunicera så att människor förstår.

Hon är medlem i styrelsen för danska ”Kronprinsparrets fond” som bland annat finansierar forskning, och tror att kungahusen har stor betydelse för allmänhetens inställning till forskning.

− Våra kungligheter står bakom olika forskningsinstitutioner och är väldigt engagerade i forskning.

Människor som inte tar del av forskning själva följer kungligheterna i veckotidningar och tar intryck av vad de gör och säger, menar Liseotte Højgaard.

− Jag tycker att kungahusen i Norge, Danmark och Sverige gör ett extremt viktigt jobb för att förankra forskningen i samhället. Man kan fundera på om det är en slump att länder som Holland, Belgien, Storbritannien, Danmark och Sverige − som har demokrati och kungahus − också hör till de länder som är mest framgångsrika inom forskningen.

Läs också i Curie:

Grundforskare – nyfiken och fri? (Curie)

Stark grundforskning ger bra tillämpningar (Curie)

Långsiktighet ger kreativ grundforskning (Curie)