Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Så skulle vi kunna spara tid

I mitt förra blogginlägg skrev jag att det kan ta fyra år från idé till publicering och att de två första åren går åt till att säkra finansieringen. Kanske var jag då lite väl pessimistisk kring hur lång tid den här processen tar, skriver Kasper Moth-Poulsen.

Som tur är har jag bra finansiering just nu, så om jag eller någon annan i mitt team får en ny idé, så kan vi ofta börja direkt. Om vi inte prioriterar att fokusera på att genomföra de idéer som vi fick för ett par år sedan.

Men vad skulle man kunna göra på systemnivå, som forskningsfinansiär, för att förkorta tiden från idé till påbörjat projekt? Det kan vara riskabelt att komma med förslag eftersom jag har liten, eller nästan ingen, erfarenhet av att bedöma forskningsansökningar. Jag tror dock att det kan finnas flera enkla åtgärder som skulle kunna förkorta tiden från idé till påbörjat projekt, utan att det behöver kosta extra.

Om finansiären hade mer än en utlysning per år, låt oss säga två för att göra det enkelt, skulle det gå högst sex månader från forskningsidé till att man kan söka. Samtidigt skulle det inte bli fler ansökningar att bedöma om de sökande bara fick söka max en gång per år. Jag gissar att merkostnaden för finansiären blir liten, trots att forskningen skulle kunna påbörjas sex till tolv månader tidigare jämfört med dagens system. Det skulle betyda oerhört mycket.

Den andra faktorn som påverkar hur snabbt ett forskningsprojekt kan ta fart är hur lång tid det tar att bedöma en ansökan. Den här processen kan pågå i upp till tio månader, vilket är en ganska stor del av tiden från ide till publikation. Jag hoppas att alla finansiärer i Sverige har tidsoptimerade och strömlinjeformade processer. Men om det vore möjligt att göra bedömningen bara lite snabbare, så skulle varje intjänad vecka faktiskt betyda ganska mycket i kapplöpningen om excellent forskning.

Vi kan jobba hårdare, anställa flera doktorander, förbruka mer forskningsmedel, men vi kan aldrig få tillbaka den förlorade tiden.

Mer om skribenten

  • Kasper Moth-Poulsen

    Forskare

    Han skriver om forskningsexcellens och vad som avgör hur snabbt forskningsidéer kan omsättas i publikationer. Kasper Moth-Poulsen försöker utveckla nya metoder för energilagring, solenergi, batterier och framtidens elektronik.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 20 februari 2017

Siv Engelmark

Det finns långt fler finansieringskällor för forskning idag än för 100 år sedan. När Knut och Alice Wallenbergs stiftelse bildades 1917 var den ett viktigt tillskott. Idag är stift...

Nyhet 13 oktober 2016

Natalie von der Lehr

Konkurrensen fungerar inte när en aktör nästan har monopol på marknaden. Och vinsten borde föras tillbaka till forskningen. Det är två av de vanligaste åsikterna när forskare disku...

Nyhet 11 oktober 2016

Natalie von der Lehr

Akademiska hus äger och förvaltar universitetslokaler i hela landet och ska bedriva verksamheten på affärsmässiga grunder. Det betyder en garanterad vinst för staten samtidigt som ...