ERC har lyft Europas forskning

När ERC bildades år 2007 var det för att ge långsiktiga, stora bidrag till forskarinitierade projekt. Till skillnad från annan forskning EU stödjer var det ett enda krav som skulle uppfyllas för att få stödet: att forskningen är excellent.

Ett viktigt mål med upplägget var att stärka den globala konkurrenskraften hos europeisk forskning. Och det har man lyckats med mer än väl, enligt ERC:s ordförande Jean-Pierre Bourguignon som refererar till en rapport från den oberoende analysfirman Clarivate Analytics.

Enligt rapporten har gapet mellan amerikansk och europeisk forskning minskat sedan Europeiska forskningsrådet startades. Forskare med finansiering från ERC bidrar i hög grad till det. De citeras i genomsnitt lika mycket som forskare vid världens bästa universitet.

– Det ska vi vara stolta över. ERC-forskares andel av de allra mest citerade artiklarna är bland de högsta i världen, säger Jean-Pierre Bourguignon.

Fler stöd till unga

ERC bildades på initiativ från forskarsamhället för att stödja forskare från alla ämnesområden och alla delar av världen, som vill forska i Europa. Det styrs av ett vetenskapligt råd där Sverige har varit representerat från starten fram till 2014 genom Carl-Henrik Heldin, professor vid Uppsala universitet. Han har först varit ledamot och därefter vice ordförande mellan 2011 och 2014.

– Jag är väldigt nöjd med hur ERC har utvecklats och tycker att stödet har blivit väldigt bra. Vi har lyckats täcka in hela karriärens olika faser. Jag är särskilt nöjd med stödet ”Consolidator grant” som en forskare kan få efter 7–12 år efter examen. Då är man ännu inte konkurrenskraftig. Man behöver konkurrera med jämnåriga innan man tar sig an de stora kanonerna, säger han.

Under programmets tio år har 7 000 forskare fått stöd. Jean-Pierre Bourguignon lyfter särskilt fram att två tredjedelar av dessa är under 40 år.

– Det ger unga forskare en möjlighet tidigt i karriären. Många länder stödjer inte unga forskare som de borde och ser inte att forskningen kan förlora unga med stor potential, säger han, och nämner som en jämförelse att medelåldern för en forskare som får sitt första stöd från den amerikanska finansiären National Institutes of Health är 42 år.

Färre kvinnor än män

Programmet lyckas dock inte locka kvinnor i samma utsträckning som män. Bara drygt en fjärdedel av ansökningarna kommer från kvinnor. I vissa av de senaste ansökningsomgångarna har beviljandegraden för kvinnor varit likvärdig med eller till och med något högre än för män, men överlag har kvinnor lyckats något sämre än män.

Det varierar mellan olika typer av medel, men även mellan olika länder och olika vetenskapliga områden. Tydligast är skillnaden inom ”Life Sciences” där beviljandegraden för kvinnor ofta är lägre än för män.

Anna Lönnroth Sjödén, som är enhetschef för Life Sciences på ERC, tycker det är svårt att uttala sig om orsakerna till att det ibland går sämre för kvinnor än för män.

– Vi har jobbat hårt för jämställdhet bland annat genom att regelbundet informera expertpanelerna om vikten av likabehandling och med att uppmärksamma dem på att det kan finnas omedvetna fördomar. Det är svårt att detektera om det finns.

Mindre försiktiga

Andelen av de beviljade medlen som gått till Sverige har varierat genom åren. Den var störst 2007 då Sverige fick drygt sju procent av pengarna, och minst 2014 då bara lite drygt två procent hamnade här. Jean-Pierre Bourguignon tror att fler stöd skulle kunna hamna i Sverige om vi vore mindre försiktiga i vår framtoning.

– Ni borde vara mindre blygsamma, mer aggressiva i en positiv mening, till exempel inför ERC:s bedömarpaneler. Sverige är ett bra forskningsland. Men andelen ERC-stöd är inte vad den borde vara. Det är förvånande. Sverige borde ta tag i detta.

Det arbetet pågår. Vetenskapsrådet har på regeringens uppdrag kartlagt och analyserat svenska forskares deltagande i ERC. I augusti lämnade de en rapport med förslag på hur mer stöd ska gå till Sverige (se separat artikel).

Carl-Henrik Heldin tycker att det viktiga är att svenska forskare söker bidrag för nya och innovativa idéer – och att de lägger ner tid på ansökan.

– Man måste lägga mycket tid och stor möda på att formulera ansökan väl för att ha en chans i den hårda konkurrensen.

Fortsätter efter 2020

ERC:s budget har ökat nästan varje år sedan starten. Den är nästan det dubbla i nuvarande Horisont 2020 jämfört med det föregående forskningsprogrammet och utgör strax under 17 procent av den totala budgeten.

Jean-Pierre Bourguignon hoppas att andelen ska bli ännu större i det program som om fyra år ska ersätta Horisont 2020. Han hyser inga tvivel om att ERC kommer att finnas kvar.

– Det har blivit en succé. Mitt hopp är att ERC:s andel ska öka till 25 procent av forskningsbudgeten i nästa ramprogram.

Läs också i Curie: Svenska forskare behöver mer stöd