Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Hur länge har det varit på detta sätt?

En ofta diskuterad fråga bland universitetens och högskolornas forskare och lärare gäller den växande administrationen. Många blir upprörda så fort ämnet kommer på tal, skriver Thomas Kaiserfeld.

Förvaltningen ses inte sällan som det yttersta skälet till arbetets alla små förtretligheter. Här hittar flera orsaken till den ständigt ökande overheaden. Samma sak med de återkommande utvärderingarna av kärnverksamheten, ofta mer betraktade som hinder än som hjälp.

Till detta kan läggas illa verksamhetsanknutna planer och strategier som interfolieras av policyer för än det ena, än det andra. Alla har de självklara lydelser om demokratiska och lika värden, att vi inte ska kränka varandra samt att det alltid måste finnas alkoholfria alternativ vid representation och klimatkompensation vid tjänsteresor.

Många ser grunden till detta i universitetens och högskolornas ekonomiredovisningssystem. Där finansieras kärnverksamheten genom öronmärkta penninganslag från statsmakten samt andra bidragsgivare och beställare samtidigt som stödfunktionernas resurser tas ut som en variabel andel av dessa anslag. Resultatet har blivit att kostnaderna för lärare och forskare är begränsade på ett övertydligt sätt samtidigt som förvaltningskostnaderna saknar tak.

Behövs en ny administrativ kraft är det bara att ticka upp overheaden någon promille. Istället för att analysera kostnaderna för en kurs och sätta av dem och sedan lägga det som händelsevis blir över på stödfunktionerna gör vi tvärtom. När stödfunktionerna fått sitt kan vi undervisa och forska på det som råkar bli över. Räcker inte pengarna får vi avskeda en lärare eller forskare.

Frågan är hur länge det har varit på detta sätt? När började forskare och lärare uttrycka sitt missnöje? Här nedan finns ett citat. Ett årtal har jag ersatt med XXXX, vilket år är det? Och vilket år skrevs texten? Rätt svar följer i nästa inlägg.

”En majoritet av de verksamma [vid svenska universitet och högskolor] menar att det administrativa arbetet ökat något eller mycket sedan XXXX. Bland gruppen av professorer, lektorer och övriga lärare dominerar attityden att ökningen är avsevärd. Det finns dock en stor grupp som inte redovisar någon uppfattning, kanske beroende på att de ej varit anställda vid högskolan en längre tid.

Mängden administrativt arbete är en sak, storleken på förvaltningen vid en högskola eller ett universitet en annan. Det finns uppenbart en stor grupp bland de verksamma som menar att den lokala förvaltningen vuxit för snabbt. Denna attityd tycks vara relativt jämnt fördelad mellan de olika kategorierna.”

Mer om skribenten

  • Professor i idé- och lärdomshistoria

    Han skriver om forskning och forskarvärlden. Thomas Kaiserfeld forskar bland annat om kunskapsöverföring inom jordbruket i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 25 januari 2022

Sara Nilsson

Excellenssatsningar ska stödja framstående forskning inom olika fält. För att lyckas med satsningen måste man dock ta hänsyn till att vetenskapsområden har olika förutsättningar. ...

Krönika 21 april 2013

De stora ansökningsperioderna är över. Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet och ett antal stiftelser har fått ta emot mängder av ansökningar från forskare som längtar efter a...

Krönika 25 mars 2013

När jag var doktorand så fanns det äldre kolleger som hävdade att doktorandperioden egentligen var sötebrödsdagar, skriver Anna-Karin Edstedt Bonamy.