Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
tre valbås

Foto: Fialotta Bratt

debatt

Ta vara på lärosätenas potential

Förväntningarna på att universitet och högskolor ska bidra till den stora omställning värden står inför är stora – med rätta! Men för att lärosätena ska kunna leva upp till dem krävs bland annat ökade basanslag, stärkt autonomi och mindre detaljstyrning av forskningen, menar Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) i Curies debattserie om vilka frågor som är viktigast inför valet.

De senaste åren har präglats av Covid-19 pandemin, vars effekter gått att tygla tack vare ett globalt samarbete mellan universitet och läkemedelsindustri. Världen har sedan kastats in i ytterligare ett krig med stora följder för det globala säkerhetsläget och för världsekonomin. Demokratin är ifrågasatt och hotad på många håll och Agenda 2030 realiseras för långsamt. Detta innebär att människor dagligen dör på grund av hunger och vattenbrist, och att förutsättningarna för att våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn ska kunna leva ett bra liv på vår planet minskar med varje dag som går.

Erfarenheterna av global forskningssamverkan visar, inte minst i samband med Covid-19 pandemin, att vi tillsammans kan göra världen bättre. Som läget i världen och i Sverige ser ut idag måste vi som arbetar inom högre utbildning och forskning ta oss an många stora problem på olika nivåer. Världens och Sveriges framtid är beroende av ett universitets- och högskolesystem som bidrar till internationell kunskapsutveckling av högsta kvalitet och relevans. Alla är medvetna om det.

Ändå prioriteras viktiga frågor ned i den offentliga och politiska diskussionen. Den inriktar sig i alltför hög grad på att möta den omedelbara fruktan vi alla känner inför krig och våld medan övergripande frågor som avgör mänsklighetens framtid tappas bort. Som frågorna kring förmågan att ställa om till en hållbar framtid. De kräver forskning för ny kunskap som sedan omsätts i utbildning, utveckling och innovation.

Det finns en betydande samsyn och engagemang kring de mycket stora utmaningar Sverige och världen står inför. Detta bildar en god grund för samarbete med näringsliv och offentlig sektor men har ännu inte lett till de kraftfulla åtgärder som krävs.

Högskolesektorn har mycket goda förutsättningar att fortsätta lämna avgörande bidrag till omställningen och förväntningarna på universitet och högskolor är med rätta mycket stora. Dessvärre yttrar de sig ofta kontraproduktivt genom alltför detaljerade instruktioner, riktade forskningsanslag via ombud och resurskrävande kontroller. Till det kommer att resurserna för det omfattande utbildningsanslaget under lång tid kraftigt urholkats samtidigt som ökade ambitioner till breddad rekrytering, livslångt lärande, omställning i arbetslivet och validering lagts till.

Det finns därför behov av reformer för den sektor som med sina 500 000 studenter och akademiska lärare rymmer en betydande del av landets framtidshopp.

  1. Autonomi och akademisk frihet behöver stärkas. Akademisk frihet bör grundlagsskyddas och autonomin stärkas genom mindre detaljstyrning.
  2. Lärosätenas roll i omställningen till öppen vetenskap bör öka. Konkreta och övergripande uppdrag ges nu till Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket, men eftersom lärosätena arbetar från ax till limpa med forskningsbaserad kunskapsbildning för samhällsutveckling bör de få en starkare samlad roll för öppen vetenskap (genom SUHF). Staten behöver även bidra till en gemensam e-infrastruktur för detta arbete.
  3. Det behövs en högskoleproposition som inbegriper både forskning och utbildning för bästa samhällsnytta på kort och lång sikt. Den bör präglas av tillit snarare än detaljerad styrning. Ett stärkt utbildningsanslag är nödvändigt över lag men i synnerhet inom området teknik och naturvetenskap där ersättningen halverats sedan 1990-talet. Minska styrningen av forskning och det direkta ackordet inom utbildning så att fokus kan vara på kvalitet och utveckling. Då kan vi fortsätta att möta både studenter, den nuvarande arbetsmarknaden och samhällets behov av utbildning och forskning.
  4. Öka basanslagen. Vi har ett starkt och komplext högskolelandskap där varje lärosäte utvecklar sin profil genom att kombinera forskning, utbildning och samverkan. Att meritera och resurssätta detta kräver fler nya verktyg och arbetssätt men förutsätter en ökad andel basanslag för forskning – Sverige sticker nu ut med sin låga andel.

Den svenska akademin tillhör de starkaste i världen. Förhoppningarna och kraven är högre än någonsin – samtidigt som uppmärksamhet, resurser och ledning inte hållit jämna steg. I andra delar av världen ökar man investeringarna, hos oss stagnerar de. Den enorma omställning som världen behöver, som skapar konkurrenskraft och framtidshopp kräver mer. Vi är redo.

Styrelsen för Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 23 augusti 2022

Sveriges unga akademi

Inför valet 2022 beskriver Sveriges unga akademi sina visioner för svensk forskning och högre utbildning. Centrala beståndsdelar är fria projektmedel fördelade i öppen konkurrens, ...

Debatt 14 juni 2022

Naturvetarna

Viktiga forskningspolitiska frågor som påverkar framtiden är märkligt osynliga i valupptakten. Det är oroväckande. Politiken får inte bli en bromskloss för en hållbar samhällsutvec...

Nyhet 19 november 2019

Siv Engelmark

Nederländerna ligger i topp när det gäller flera mått för att mäta forskningsframgångar. Den främsta framgångsfaktorn är öppenhet, enligt Ingrid van Engelshoven som är minister för...