Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

NYHET

Amerikanska forskare bävar inför Trump

USA är extremt polariserat för närvarande, och inte bara ifråga om traditionella politiska frågor som skatter, familjepolitik eller sociala frågor. Även forskning har börjat ifrågasättas i världens mäktigaste forskningsnation, vilket fått amerikanska akademiker att mobilisera. Såväl forskningsresultat som finansiering ligger i vågskålen.

USA spenderade 2015 enligt National Science Foundation Länk till annan webbplats.uppskattningsvis 500 miljarder dollar på forskning och utveckling. De huvudsakliga finansieringskällorna är den offentliga finansieringen, som står för 117 miljarder, och näringslivet, som står för 345 miljarder. Av de offentliga medlen utgjordes 113 miljarder dollar av federala (nationella) medel. Endast fyra miljarder dollar utgjordes av delstatliga medel.

Med andra ord sker en enorm pengarullning inom amerikansk forskning, vilket givetvis får betydande positiva effekter runtom i världen också.

Men nu utmanas forskarvärlden i USA rejält av politiker på central nivå, primärt genom den nyvalde president Trump. Bland annat visas motståndet av att inga forskare engagerats i den nya administrationen.

– Hittills är det nog rimligt att säga att inga forskare eller personer med tydlig vetenskaplig bakgrund har utsetts till någon högre offentlig post, säger Rush Holt, doktor i fysik och vd för American Association for the Advancement of Science (AAAS).

AAAS är världens största sammanslutning av forskare, som varje år dessutom arrangerar en stort uppmärksammad vetenskapskonferens i en större amerikansk stad. Den senaste konferensen ägde rum i Boston den 16-20 februari i år– nästa konferens går av stapeln den 15-19 februari 2018 i Austin, Texas.

Inga beslut alls om vetenskap

AAAS bevakar noggrant utvecklingen kring den nya presidentadministrationen, dess attityder till forskning och dess beslut kring forskningens villkor.

– Det finns inga indikationer på att övergångsteamet, eller presidenten och hans nära rådgivare, uppfattar vetenskap som en viktig tillgång för dem i sitt beslutsfattande, säger Rush Holt.

Det handlar, menar Rush Holt, därmed inte så mycket om dåliga beslut kring vetenskap, utan om att det inte varit några beslut kring vetenskap från det nya amerikanska presidentämbetet. Just osäkerheten inför den nya, erkänt populistiska, politiska administrationen kan förvisso utgöra skäl för att avvakta med alltför långtgående eller alltför olycksbådande bedömningar om hur läget för forskarna i USA blir under Trump. AAAS gör dessutom inte några framtidsprognoser kring forskningens villkor, endast analyser av det hittillsvarande läget.

– Men, tillägger Rush Holt, själva osäkerheten runt den här maktskiftet är större än kring något tidigare jag sett under de flera decennier som jag följt amerikansk politik.

Forskningsbudgeten har följt ekonomin

En av AAAS:s analyser handlar om utvecklingen av federala forskningsutgifter från år till år. AAAS visar att forskningsbudgeten följt ekonomin tämligen väl, med en nedgång i anslagen runt åren 2010-2013, efter finanskrisen och i samband med den amerikanska kongressens ekonomiska problem. I dagsläget spenderar USA cirka 0,8 procent av den federala budgeten på forskning och utveckling, av vilket hälften går till icke-försvarsrelaterad forskning. Och hälften av dessa federala medel, lite mer än 30 miljarder dollar, går till grundforskning.

En annan fråga är vilka som lägger mest på forskning – republikaner eller demokrater? Här har Sidita Kushi, som är doktorand i statsvetenskap vid Northeastern University i Boston visat att inga stora skillnader egentligen har förelegat historiskt, även om USA under republikanskt styre tenderat att spendera något mer på forskning. Denna skillnad verkar dock helt bero på att republikaner lagt mer medel än demokraterna på försvarsrelaterad forskning. Demokraterna å sin sida verkar ha lagt mer pengar på energi- och miljöforskning. Åtminstone hittills.

Forskningsbudgeten läggs av kongressen i USA, medan presidenten endast ger rekommendationer. Och kongressledamöternas inställning är i många fall kända.

– Vi kan göra ganska goda gissningar, och det ser inte särskilt bra ut för forskningen. Vi befinner oss i en finansieringsklyfta för de kommande åren, känd som ”kvarstad” som startade för några år sedan, säger Rush Holt, som tidigare var kongressledamot för Demokraterna.

De amerikanska budgetlagarna stipulerar på det sättet att alla icke nödvändiga utgifter automatiskt ska kapas när statskassan överskrids, oavsett vilket departement eller politikområde utgifterna utgår från. Vid det senaste kongressmötet beslöt ledamöterna hålla fast vid det hårda sparprogrammet, vilket alltså också påverkar forskningsutgifterna.

– Och Trumpadministrationen har sagt att de kommer att kräva ett ännu hårdare bantningsschema för regeringens utgifter, säger Rush Holt.

Partierna ser olika på klimatforskning

Han påpekar dock bistert att oavsett finansieringsläget har själva synen på vissa forskningsresultat numera kommit att skilja sig åt på ett mycket oroväckande sätt mellan Republikanerna och Demokraterna. Framför allt gäller det klimatforskning.

– Det är en ovanlig demokrat som inte tror att klimatförändringen är mänskligt orsakad och att det inte krävs hårda regleringar för att hantera den. Och det är en ovanlig republikan som tror tvärtom, att klimatförändringen sker, är orsakad av människor och kräver tydliga regeringsbeslut.

Här får han i allt väsentligt medhåll från Sidita Kushi, som i sin forskningsartikel ”Breaking Science Stereotypes: Examining the Effects of Party Politics on Federal R&D Funding” i Journal of Science Policy & Governance (volym 7, utgåva 1, augusti 2015) skriver att ”förkastande av klimatvetenskap, miljöskydd och evolutionen från det republikanska partiet har gjort att forskare och vanliga medborgare har kommit att känna att en partipolitisk klyfta jäser”.

Även Erik Loomis, uttalad Trumpkritiker och assisterande professor vid historieinstitutionen på universitetet i Rhode Island, ger stöd åt hypotesen.

– Det här återspeglar hur extrema amerikanska konservativa inom det republikanska partiet har blivit, säger han. Republikaner i kongressen är absolut emot forskning om klimatförändring.

Erik Loomis har upprepade gånger uttryckt oro över det ilsket medie- och forskningskritiska förhållningssättet hos Trumpadministrationen. Som erkänt vänsterinriktad debattör har han ofta hamnat i skottgluggen för främlingsfientliga högerskribenter, och har dessutom hamnat på den extremkonservativa organisationen Turning Point USA:s ”Professor Watchlist”, där vänsterakademiker registreras för sina åsikters skull. Organisationen föreläser för, och rekryterar, unga studenter för att i sin tur förmedla radikalkapitalistiska och ibland anti-miljö-inriktade budskap.

– Det handlar om collegeungdomar som försöker hitta forskare särskilt inom klimatforskning och miljöforskning och sedan läggs denna torftigt sammansatta bevakningslista över professorer upp.

Erik Loomis menar att kritik mot misshagliga forskare från extremistiska debattörer förekommit länge. Den stora skillnaden nu är att de personer som finansierar deras webbsidor i och med Trumps makttillträde har tillgång till alla nivåer av det amerikanska samhällsstyret.

– Så inte bara professorer som jag själv, som uttalar mig politiskt, utan även ickepolitiska professorer som bara forskar kring utrotningshotade arter, klimatet och så vidare är på bevakningslistan, och det är mycket oroande.

Läs mer: National Science Foundation Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Forskarprotester i USA

Den amerikanska forskningsarenan präglas idag av stor osäkerhet kring forskningens framtida villkor. Ledande politiker ifrågasätter öppet bland annat klimat- och viss miljöforskning. Budgetarna för ett antal myndigheter, såsom USA:s motsvarighet till Naturvårdsverket, har krympts väsentligt, inte minst på forskningssidan.

Med anledning av det har flera protestaktioner och andra åtgärder genomförts av forskare i landet, exempelvis klimatforskningsprotester i San Francisco den 13 december 2016 och stora forskarprotester i Boston den 19 februari 2017, med fokus på nedskuret miljöforskningsstöd.

Den 22 april 2017, på Earth Day, planeras en stor marsch. Forskare såväl runtom USA som i andra länder uppmanas delta.

Du kanske också vill läsa

Debatt 22 maj 2024

Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...

Debatt 29 april 2024

Gunilla Källenius, Karolinska institutet

Universitetens krav på att externa finansiärer ska stå för alla indirekta kostnader gör att svensk forskning går miste om många miljoner. Eftersom internationella finansiärer som E...

Debatt 6 mars 2024

Katarina Bjelke, Vetenskapsrådet

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...