Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
person sedd bakifrån, läser data på en dataskärm

De flesta ärenden som har överlämnats till åtal har gällt forskningsprojekt som bedrivits utan någon etikprövning alls. Foto: ThisisEngineering RAEng/Unsplash

debatt

Låt Önep slippa anmäla lindrigare brott mot etikprövningslagen

Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, har fått kritik för att den anmält forskare till åklagare vid mindre allvarliga förseelser. Men detta är det enda alternativ nämnden har när den bedömer att det finns skälig misstanke om brott mot etikprövningslagen. Vi vill att regeringen ger oss befogenhet att bedöma hur pass allvarligt brottet är och möjlighet att rikta kritik istället för att åtalsanmäla, skriver kanslichefen Jörgen Svidén.

porträttbild Jörgen Svidén

Jörgen Svidén

Det har på senare tid i olika sammanhang uttryckts en oro i forskarvärlden och en kritik mot nuvarande etikprövningssystem och tillsyn. Oron verkar framförallt bottna i en okunskap om att så kallade känsliga personuppgifter kräver etikprövning. Inom delar av forskarvärlden har det väckt uppståndelse när Överklagandenämnden för etikprövning har överlämnat vissa ärenden till åklagare, då det funnits skälig misstanke om brott mot etikprövningslagen. Överklagandenämnden ser mot bakgrund av detta behov av att göra vissa klarlägganden.

Det är därmed korrekt att etikprövningen inskränker forskningens frihet: forskare får inte göra vilka ingrepp de önskar eller samla hur många känsliga personuppgifter som helst utan att det finns inbyggda skydd för de personer som deltar i forskningen.

Det finns system för etikprövning i stort sett i hela västvärlden. Sverige var relativt sent med en lag; Etikprövningslagen trädde i kraft 2004. Sedan dess har forskning med människor som riskerar att utsättas för fysisk eller psykisk påverkan eller för integritetsintrång i form av behandling av känsliga personuppgifter krävt etikprövningstillstånd. Etikprövningslagen finns för att skydda forskningspersoner mot alltför riskfylld forskning, det är en skyddslagstiftning till fromma för forskningspersonerna. Det är därmed korrekt att etikprövningen inskränker forskningens frihet: forskare får inte göra vilka ingrepp de önskar eller samla hur många känsliga personuppgifter som helst utan att det finns inbyggda skydd för de personer som deltar i forskningen. Det är inte förbjudet för forskare att i sin forskning utsätta människor för fysiska, psykiska eller integritetsmässiga risker, men sådan forskning får utföras först efter ett etikprövningstillstånd.

Fram till 2020 fanns i praktiken ingen tillsyn av lagen. Att forska utan tillstånd när ett sådant skulle ha behövts enligt lagen, eller i strid med ett utfärdat tillstånd, fick därför oftast inga konsekvenser. Riksdagen ansåg att det behövdes en fungerande tillsyn över att etikprövningslagen följs. Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, fick detta ansvar när den inrättades 2020.

För att tillsynen ska kunna bli än mer lärande behöver nämnden andra befogenheter när forskare gör avsteg från lagen som kan betraktas som mindre allvarliga.

Vem som helst är fri att anmäla ärenden till nämnden. De flesta anmälningar kommer dock från de universitet där forskningen har bedrivits. I några av dessa fall har nämnden funnit skälig misstanke om att forskning har bedrivits utan tillstånd. Enligt gällande lagstiftning är nämnden då skyldig att göra en anmälan till åklagare. Efter en sådan anmälan är det åklagaren som bedömer om det misstänkta brottet är ringa eller grovt, vem eller vilka som är ansvariga samt om gärningen begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet.

Flertalet av de ärenden som hittills har överlämnats till åtal har gällt forskningsprojekt som bedrivits utan någon etikprövning alls. Detta har till exempel gällt några av de fall som särskilt lyfts fram av olika debattörer i media på sistone. Bland dessa fall finns bland annat forskning som hanterat känsliga personuppgifter och provtagningar av forskningspersoner inom ramen för covid-19, i båda fallen utan etikprövningstillstånd. Ett annat fall rör forskning med känsliga personuppgifter där tillstånd visserligen funnits, men inte för den forskning som bedrivits.

Det enda verktyg som nämnden har idag är att göra anmälan till åklagare.

Överklagandenämnden eftersträvar en lärande tillsynsverksamhet och satsar därför mycket på information till forskarsamhället. För att tillsynen ska kunna bli än mer lärande behöver nämnden andra befogenheter när forskare gör avsteg från lagen som kan betraktas som mindre allvarliga. Det enda verktyg som nämnden har idag är att göra anmälan till åklagare. Om nämnden finner att det finns skälig misstanke om brott mot etikprövningslagen måste en åtalsanmälan ske. Det är därefter åklagaren som gör bedömning av hur allvarligt brottet är och om det funnits uppsåt eller oaktsamhet.

Denna tvingande åtalsplikt skulle behöva ändras, vilket nämnden också påtalat för regeringen. När nämnden anmäler förseelser av mindre allvarlig art till åtal riskerar den att framstå som repressiv. Dessutom betraktar de forskare som anmäls ofta själva anmälan som en dom, oavsett om brottet har varit ringa, om oaktsamhet inte kan konstateras eller om förundersökning inte inleds.

Att forskningspersoner fortsatt behöver skyddas genom en reglerad process och att lagstiftningen fordrar tillsyn råder däremot inget tvivel om.

Jörgen Svidén, kanslichef vid Överklagandenämnden för etikprövning

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 18 februari 2021

Sven Stafström och Bengt Brülde

Att på vetenskaplig grund ifrågasätta resultat ska inte blandas ihop med diskussionen om vilka vägval som bör göras i ljuset av resultaten. För att få ett sunt debattklimat forskar...

Debatt 23 februari 2021

Jonas Björck och Olle Lundberg

Om forskning ska vara samhällsrelevant måste den också ägna sig åt hur vi kommer dit vi borde vara. Att skilja mellan vad som är kunskapsbaserade argument för en åtgärds lämplighet...

Debatt 10 februari 2016

Fallet med den omstridde kirurgen Paolo Macchiarini visar tydligt på behovet av en oberoende instans för att utreda misstänkt oredlighet i forskning, skriver Göran Collste och Stel...