Otrygga karriärvägar skrämmer bort unga forskare

I dagarna lämnar Sulf sitt inspel Länk till annan webbplats. till regeringens forskningspolitiska proposition 2024. Det överskuggande problemet med svensk forskning är att det idag inte är speciellt lockande för unga att välja en forskarkarriär, varken för personer från Sverige eller från andra länder. Otrygga karriärvägar skrämmer bort unga forskare. Under den senaste 10-årsperioden har andelen i den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildning halverats.

Regeringen behöver därför omgående genomföra omfattande åtgärder för att öka forskaryrkets attraktivitet och därmed ge Sverige förutsättningar att återigen bli en ledande forskningsnation. Utan forskare blir det ingen forskning.

Under den senaste 10-årsperioden har andelen i den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildning halverats.

Vi gav forskarna själva, Sulfs medlemmar, möjlighet att lyfta vilka frågor Sulf ska driva inför forskningspropositionen. Så här svarar en forskare:

”Som doktorand som snart ska disputera är karriärvägarna helt klart viktigast för mig. Jag skulle helst av allt fortsätta med min forskning inom life science men många av oss juniora forskare känner att det är omöjligt att fortsätta med en akademisk karriär. Vi drömmer alla om att få en tillsvidareanställning men dessa går i princip bara att få genom att komma in i tenure-track-systemet. När en sådan tjänst utlystes på min institution fick vi in 700 sökningar för en enda tjänst..."

När en sådan tjänst utlystes på min institution fick vi in 700 sökningar för en enda tjänst

För att göra forskarkarriären mer lockande föreslår Sulf att regeringen fokuserar på finansiering, jämställdhet, akademisk frihet och demokrati. Först då skapas de förutsättningar som saknas idag för en attraktiv, trygg och transparent forskarkarriär.

1. Finansiering: För forskningen är huvudproblemet att för stor del av de statliga anslagen tar omvägen över externa forskningsråd vilket skapar obalans i finansieringen. För den högre utbildningen har ersättningsbeloppen per student urholkats kraftigt. Därför måste de direkta anslagen till forskning och ersättningsbeloppen för högre utbildning samlas till ett anslag för forskning och utbildning samt ökas kraftigt. Om anslagen till forskning inte ökas måste befintliga forskningsmedel omfördelas från forskningsråden och ges direkt till universitet och högskolor i form av ökat basanslag. En ökning av resurserna skulle ge lärosätena mer långsiktiga förutsättningar så att de kan skapa mer attraktiva karriärvägar och anställningar för forskare och universitetslärare.
   
   
2. Jämställdhet: Öka jämställdheten i akademin genom transparenta tillsättningsprocesser, tydliga karriärvägar, lika belastning och arbetsbörda och samma möjligheter till att forska. Ambitionsnivån på lärosätenas jämställdhetsarbete behöver höjas på alla nivåer i den akademiska karriären. En viktig förutsättning för att lärosätena ska kunna ta ett större ansvar för jämställdhet i den akademiska karriären är att rådigheten över framförallt forskaranställningar stärks genom att öka andelen basanslag. Med rådighet menar vi att lärosätenas makt över anställningarna behöver öka. Idag är det i många fall forskningsråden som i praktiken bestämmer vem som ska anställas, eller så bestäms det i små forskargrupper som blir som små företag i företaget. Lärosätet blir bara ett forskarhotell. Det är också viktigt att det på sikt sker en strategisk satsning till de områden som har många studenter, förslagsvis genom en forskningsanknytningsresurs.
   
   Ökad andel basanslag skulle kunna bidra till fler tillsvidareanställningar och tydligare karriärvägar för kvinnor och män inom akademin. Med ökade basanslag kan lärosätena vidta åtgärder för att stoppa underfinansieringen av kvinnodominerade forskningsområden. Ökad jämställdhet gynnas av ett systematiskt jämställdhetsarbete, tydliga förutsättningar i finansieringen, tydliga karriärvägar, trygga anställningar och en god arbetsmiljö.
   
   
3. Akademisk frihet och demokrati: Grundlagsskydda den högre utbildningens frihet och lärosätenas autonomi. Vetenskap och faktabaserad kunskap är ett centralt fundament för vår demokrati, för mångfalden och för de mänskliga rättigheterna. Varken dagspolitik, intressegrupperingar eller trollfabriker ska få styra vad som får forskas på eller undervisas om vid våra lärosäten.
   
   Universitet och högskolor ska hålla emot populism, faktaresistens och konspirationsteorier samt fungera som ett skydd mot ökad polarisering och förenkling i samhällsdebatten.

Regeringen bör i den kommande forskningspolitiska propositionen föreslå omfattande åtgärder inom finansiering, jämställdhet, akademisk frihet och demokrati. Det är nödvändigt för att Sverige ska behålla sin attraktivitet som forskningsnation för högkvalificerade personer från såväl Sverige som andra länder. Först då ser vi att Sverige får förutsättningar att återigen bli en ledande forskningsnation.

Sanna Wolk, förbundsordförande, Sulf
Karin Åmossa, samhällspolitisk chef, Sulf