Så kan forskningspolitiken stärka life science

I slutet av 2024 presenterar regeringen den forskningspolitiska propositionen. Redan nu har den dock pekat ut en tydlig inriktning för forsknings- och innovationspolitiken Det handlar om excellens, internationalisering och innovation, samt om näringslivets roll som drivhus för innovation.

Lif, som är de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation, välkomnar regeringens uttalade ambition att lyfta näringslivets roll samt att den ser forskning och innovation som integrerade delar. Att sätta forsknings- och innovationspolitiken i en bredare näringspolitisk kontext är avgörande för att stärka svensk life science.

Life science-sektorn är Sveriges dolda basnäring, och dess betydelse för svensk ekonomi växer stadigt.

Life science-sektorn är Sveriges dolda basnäring, och dess betydelse för svensk ekonomi växer stadigt. Sektorn bidrar idag med över tio procent av vår totala export, varav läkemedel står för drygt sju. De senaste tio åren har läkemedelsexporten ökat med 140 procent och det finns en enorm potential för branschen att fortsätta växa och bidra till svensk ekonomi och en bättre folkhälsa över hela världen. Men vår position är inte given. Den internationella konkurrensen om life science-företagens investeringar hårdnar. Både länder i vår närhet och globalt har stora ambitioner.

Sverige, liksom EU, har över tid tappat i andel av de globala investeringarna inom Life Science. Tidigare har Sverige haft fördelar i form av en väl utbyggd hälso- och sjukvård som omfattar hela befolkningen och en forskningsinriktad hälso- och sjukvård med utbyggd infrastruktur. Men detta försprång minskar i takt med att andra länder satsar på att förbättra villkoren för kliniska prövningar inom sjukvården, och på så vis lockar till sig läkemedelsföretagen.

För att attrahera investeringar och talanger, och stärka den svenska life science-sektorn, krävs ett attraktivt klimat för forskning och innovation. Satsningarna i Sverige måste ligga på minst samma nivå som i andra länder och skapa goda förutsättningar för företagen att förlägga sina forskningsinvesteringar i Sverige. Det gäller också att på ett enkelt sätt kunna beskriva vad Sverige kan erbjuda företagen, med tydliga nationella ingångar.

För forskande läkemedelsföretag är det avgörande att forskning, innovation och samverkan med näringslivet hanteras i en politisk kontext där också regioner, som huvudmän för hälso- och sjukvården, ingår.

Om Sverige ska vara ledande i att införa precisionsmedicin i hälso- och sjukvården behöver ambitionsnivån höjas rejält.

Sverige har en lång tradition och ett gott renommé som innovationsland, men det saknas fortfarande en tydlig nationell modell för partnerskap mellan näringslivet och offentliga aktörer inom life science. För att få full utväxling på de investeringar som staten, regionerna och företagen gör inom life science behövs bättre samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Nya, mer nära samverkansformer som gör det möjligt för företag att i än högre grad bidra till forskning och innovation bör etableras.

Inför regeringens forskningspolitiska proposition vill Lif särskilt lyfta följande punkter:

• Strategiska satsningar på samverkan inom life science-systemet. För att möta de samhällsutmaningar vi står inför behöver samarbetet mellan akademi, hälso- och sjukvård och life science-företag öka. Adressera företagens behov i forsknings- och innovationspolitiken genom nya innovativa samverkansformer för att utveckla och stärka Sveriges konkurrens- och attraktionskraft.

• Ett nationellt partnerskap för fler kliniska prövningar. För att öka antalet kliniska läkemedelsprövningar måste Sverige stärka sin internationella attraktionskraft. Förslaget om SweTrial - ett nationellt partnerskap där de aktörer som är involverade i kliniska läkemedelsprövningar tar ett gemensamt ansvar för att utveckla Sveriges kapacitet måste förverkligas. Syftat med SweTrial är att fler företag ska välja att genomföra sina läkemedelsprövningar här och att fler patienter ska få chansen att prova nya behandlingar.

• Tillgång till hälsodata - centralt för forskning och innovation. All medicinsk forskning och utveckling av nya läkemedel är beroende av tillgång till hälsodata. Det behövs en nationell digital infrastruktur för effektiv och säker hantering av data från olika källor. Denna ska också adressera företagens behov av data. Lif efterlyser en lagstiftning som gör det enklare för läkemedelsföretagen att använda data i ett annat syfte än det ursprungliga vid utvecklingen och uppföljningen av behandlingar.

• Nationell samordnande infrastruktur för precisionsmedicin. Om Sverige ska vara ledande i att införa precisionsmedicin i hälso- och sjukvården behöver ambitionsnivån höjas rejält. Lif efterlyser en nationell samordnande funktion som bryggar från forskning till klinisk implementering. Denna ska kunna prioritera och utveckla implementeringsplaner för en jämlik och effektiv struktur för precisionsmedicin. Ansvarsfördelningen mellan staten och regionerna måste vara tydlig.

Dessa strategiska satsningar är investeringar i Sveriges välfärd och konkurrenskraft och har stor betydelse för att positionera Sverige som en ledande life science-nation.

Frida Lundmark, sakkunnig life science, Lif – de forskande läkemedelsföretagen