Satsa på kunskap för omställningens tid

Regeringens forsknings- och innovationsproposition bör ta sikte på den föränderliga tid vi befinner oss i och på den kunskap som krävs för att skapa en robust och god samhällsutveckling för alla. Ingen kan veta exakt vad framtiden bär med sig, men något vi vet är att människor behöver mat på bordet, rent vatten i kranen och infrastruktur att lita på. För det behövs en forsknings- och innovationsproposition som skapar förutsättningar att hitta långsiktigt hållbara lösningar, och samtidigt utvecklar Sveriges konkurrenskraft.

Att 2023 är det varmaste år som hittills uppmätts är oroväckande, men har samtidigt skapat incitament att accelerera utvecklingen till ett fossilfritt och hållbart samhälle. Under FN:s klimatkonferens, COP28, konstaterade de medverkande länderna att betydande investeringar behöver göras under de kommande tio åren för att hålla jordens medeltemperatur under två graders uppvärmning, vilket forskningen slår fast som en kritisk gräns.

... men något vi vet är att människor behöver mat på bordet, rent vatten i kranen och infrastruktur att lita på.

När förutsättningarna ändras, antingen på grund av klimatförändringar och extremväder eller på grund av geopolitiska skeenden, behöver nya frågor besvaras. Sverige, och världen, behöver ha beredskap för att hantera flera typer av kriser och utmaningar på samma gång. Men vi behöver också ta vara på alla de nya möjligheter som utvecklas.

I Sverige har regeringen antagit en ny klimathandlingsplan och en uppdaterad livsmedelsstrategi håller på att ta form. Att genomföra det politiken vill kräver kunskapsgrundade beslut och möjligheten att utveckla och tillämpa nya lösningar. Forskning och innovation inom områden som samhällsplanering, infrastruktur, vattenhantering, kemikaliehantering och livsmedelsförsörjning är en helt nödvändig grund för detta.

Formas vill under 2025–2028 därför fortsätta stärka de nationella forskningsprogrammen inom klimat, livsmedel, hållbar samhällsbyggnad samt hav och vatten. Vi vill också skapa utrymme för mer långsiktig finansiering inom våra utlysningar inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggnad.

... bland annat för att samverkan mellan akademi och industri är en svensk styrkegren.

Vi ser att behovet av kunskapsuppbyggnad kring mark, med fokus på hållbar markanvändning, fysisk planering och markhälsa har ökat. Frågor om naturresurser och råvaror för näringslivets och samhällets gröna omställning och konkurrenskraft är tätt sammankopplade med våra landskap och därmed med samhällets förmåga att hantera markens många olika användningsområden.

På liknande sätt hamnar den svenska skogen i fokus för flera processer. En bredare kunskapsuppbyggnad kring skogens olika nyttor krävs för att möta olika samhällsmål och samtidigt gynna markägare och belysa skogens roll i ett globalt perspektiv.

Den första goda nyheten är att svensk forskning är stark inom dessa områden. Agronomi, biologi, humaniora och geovetenskaper är några av de ämnesområden där Sverige, sett till vetenskapliga citeringar, sticker ut positivt vid en internationell jämförelse. Det kan man till exempel läsa i Vetenskapsrådets forskningsbarometer 2023. Formas har stöttat forskning inom bland annat jordbruk, skogsbruk och tvärvetenskaplig miljövetenskap i drygt två decennier. Mätt i vetenskapliga publikationer har finansieringen byggt upp svenska styrkeområden. Det ser vi också i hur svenska forskare, kommuner och konsortier lyckas få EU-finansiering inom Formas ansvarsområden.

En bredare kunskapsuppbyggnad kring skogens olika nyttor krävs

Den andra goda nyheten är att Sverige också står sig bra i olika innovationsindex, bland annat för att samverkan mellan akademi och industri är en svensk styrkegren. Staten har alltid haft en viktig roll i att stödja denna samverkan. Under mars lanserar vi därför Impact innovation, nästa generations samverkansprogram, tillsammans med Energimyndigheten och Vinnova. Forskningen är till sin natur internationell och det finns potentiellt mycket att vinna på att kroka arm med andra länder i forsknings- och innovationssamarbeten.

Utöver samverkan behöver vägen mellan grundforskning och dess tillämpningar kortas på andra sätt, så att kunskap kommer övriga samhället till del snabbare. Som forskningsfinansiär har vi ett ansvar för detta. Därför tar vi fram kunskapssammanställningar inom miljöområdet, skapar arenor för dialog och kunskapsspridning, och ger möjlighet till finansiering för att kommunicera forskning.

Johan Kuylenstierna, generaldirektör Formas – ett forskningsråd för hållbar utveckling