Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Ett expresståg kommer rusande fram.

Humaniora går som på räls, såväl i som utanför Sverige. Men inom forskningspolitiken finns ingrodda föreställningar om nyttiga och onyttiga vetenskapsområden. Foto: Depositphotos.

debatt

Hellre ökad insikt än ökade anslag

Forskningen inom humaniora går som på räls. Fortfarande är den dock en outnyttjad resurs. Det menar tankesmedjan Humtank som efterlyser en forskningspolitik som tar tillvara humanistisk kunskap om de stora samhällsutmaningarna.

Porträttbild Lovisa Brännstedt

Lovisa Brännstedt

Mer pengar till oss! Det brukar bli slutsatsen när företrädare för ett vetenskapsområde skriver en debattartikel om det egna områdets värde, samhällsnytta och allmänna angelägenhet. För den nationella tankesmedjan Humtank, som företräder humaniora, står ökade anslag alltid högt på önskelistan. Området har ju drabbats hårt av åratal av snedfördelning: den låga studentpengen här är skräckexemplet nummer ett. Vi i har belyst detta kontinuerligt i olika Länk till annan webbplats.rapporter (1). Och för några månader sedan kom en Länk till annan webbplats.rapport från DIK (2) som gav ytterligare konturer åt eftersattheten: humanvetenskaperna har 59 procent av studenterna men blott 20 procent av resurserna.

Porträttbild Linus Salö

Linus Salö

Ändå är det faktiskt inte pengar som står högst på vår forskningspolitiska önskelista. Det vi framför allt saknar är en samlad förmåga till analys, insikt, pejl på omvärlden och en riktningsgivande diskussion – sådant som möjliggör en vision om lärosätenas mål och mening. Vi önskar oss en forskningspolitik som håller sig ajour med tiden. En sådan politik vore guld värd både för humaniora och samhället. Den skulle aktivt ta till vara humanistisk kunskap om de viktiga frågor vi har att arbeta med i samhället idag. Mycket händer redan – vad vi väntar på är forskningspolitikens respons.

Ändå är det faktiskt inte pengar som står högst på vår forskningspolitiska önskelista.

University World News rapporterade nyligen om att filosofiämnet vid Universitetet i Oslo kammat hem fem ERC-anslag på kort tid och att universitetet lanserar nya, tvärdisciplinära, utbildningsprogram som har högt söktryck (3). Vid KTH har forskare i historia fått ERC-bidrag flera år i rad (4).

Det här är toppar i en tydlig trend: humaniora går som på räls, såväl utomlands som på hemmaplan. Det gäller både humaniora i tvärvetenskapliga kombinationer och i sin egen rätt. Och flera forskningsfinansiärer är med på tåget; vid nämnda KTH har Wallenbergstiftelserna nyligen gått in med ett mångårigt stöd för att implementera humanistisk kunskap om klimatfrågor inom ramen för lärosätets ingenjörsutbildningar.

Det finns en tydlig efterfrågan på humanistisk kunskap och kompetens på arbetsmarknaden. En Länk till annan webbplats.stor studie från Lunds universitet visar att studenter som tar examen i ett humanistiskt ämne har mycket goda chanser att få ett kvalificerat arbete (5). Vidare visar kartläggningar att svensk humanistisk forskning står sig utomordentligt bra i internationell jämförelse; faktum är att Sveriges andel högciterade publikationer ligger som högst över världsgenomsnittet inom humaniora, följt av biologi (6).

Hellre pejl än några extra miljoner

Idel durackord kring humaniora, således? Nja, det är tveksamt om det som sker biter på forskningspolitikens ingrodda föreställningar om nyttiga respektive onyttiga vetenskapsområden. Exempelvis aviserade regeringen i senaste budgetpropositionen en omfördelning av resurser i syfte att ytterligare stärka redan gynnade vetenskapsområden. Det görs sannolikt inte av illvilja utan av oförmåga att hänga med i tiden.

Forskningspolitik ska i vissa stycken förekomma framtida skeenden genom att tidigt förutse var och hur strategiska satsningar bör ske. Det är en grannlaga uppgift, nästan övermäktig i ett land som Sverige där vi kommit att sakna en samlad, stabil och utbyggd förmåga för forskningspolitisk analys. Att så blivit fallet framhåller Lundaprofessorerna i forskningspolitik Mats Benner och Sylvia Schwaag Serger i rapporten "Ändra allt!? En högskolepolitik för vår tid" (7). Som forskningsnation framstår Sverige här som friskt satsande men något obetänksam, stundtals vilse: proportionellt sett pumpar Sverige in mer pengar i systemet än de flesta andra länder, men vi verkar inte veta vad vi vill eller vart vi är på väg. Humtank kan tillägga: i den mån riktning finns är den enkelspårig och en smula klichéartad, för humanioras del sällan framsynt.

Som forskningsnation framstår Sverige här som friskt satsande men något obetänksam, stundtals vilse

Vad vi önskar inför den kommande forskningspropositionen är en svensk forskningspolitik som värdesätter alla vetenskapsområden i relation till lärosätenas uppgifter och de utmaningar som samhället står inför. Här är humanistisk forskning en outnyttjad resurs. Vi skulle också vilja slippa ogrundade antaganden om fristående kursers påstått ringa värde: en student som har en kandidatexamen i ekonomi och samtidigt läst två terminer tyska har ju ett mycket starkare cv än kurskamraterna som utgick från att engelska räckte. Inte heller är det meningsfullt att dra skarpa linjer mellan kompetens som direkt svarar mot arbetsmarknadens upplevda behov och kunskap som är av livslång glädje och nytta för individer och de samhällen som de verkar i.

Vad vi efterlyser är moderna, uppdaterade perspektiv på humanistisk kunskap som inte bygger på föråldrade föreställningar om vad samhällsnytta, innovationskraft eller anställningsbarhet är. Hellre pejl än några extra miljoner – ja, eller omvänt: med ökad insikt och en mer kunskapsrik diskussion så vänder vi snedfördelningen av resurser på sikt. Det vore till gagn för både humaniora och samhället.

Lovisa Brännstedt, Lunds universitet och verksamhetsledare Humtank
Linus Salö, Stockholms universitet och verksamhetsledare Humtank

1. Humanioras pris och värde: Resurser och utbildningskvalitet (rapport från Humtank Länk till annan webbplats.)

2. Att förstå och förklara samhället (rapport från DIK) Länk till annan webbplats.

3. Five ERC grants: Philosophy is the new star at Oslo University (website of University World News) Länk till annan webbplats.

4. Three ERC humanities grants in three years for KTH (website of University World News) Länk till annan webbplats.

5. Humanistisk kunskap och kompetens: En rapport om alumners nytta av studier i humaniora och teologi (Lunds universitets webbplats) Länk till annan webbplats.

6. Forskningsbarometern 2023 (Vetenskapsrådets webbplats) Länk till annan webbplats.

7. Ändra allt!? En högskolepolitik för vår tid (rapport skriven av Mats Benner och Sylvia Schwaag) Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 19 mars 2024

Frida Lundmark, Lif

Forskningspolitiken måste stärka branschens konkurrenskraft och utveckla sjukvården. Det kräver samverkan på internationell, nationell och regional nivå inom sektorns alla fält, sk...

Debatt 4 mars 2024

Johan Kuylenstierna, Formas

Omställningen till ett fossilfritt samhälle är i full gång. Samtidigt behöver den civila beredskapen stärkas, till exempel genom säkrad livsmedelsförsörjning och robust infrastrukt...

Debatt 19 februari 2024

Lars Hultman, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF)

Inrätta fyra myndigheter för forskningsfinansiering varav en med ansvar för forskningsinfrastruktur. Satsa också på forskningsstiftelser, prestationsbaserade basanslag och öronmärk...