Åtta reformer som får fart på forskningens konkurrenskraft

Enligt regeringen krävs en tydlig inriktning mot excellens för att svensk forskning ska vara konkurrenskraftig och svara mot samhällets utmaningar. Javisst, säger jag, till ministern, men frågan är på vilka premisser vi ska uppnå detta mål.

Svensk forskningsfinansiering i form av basanslag och medel från statliga forskningsfinansiärer har trots stora ekonomiska satsningar inte uppnått målen vad gäller kvalitet eller spets i en internationell jämförelse. Det saknas också riktade forskningsinsatser från statliga aktörer mot svenska styrkeområden. I någon mån kompenseras bristerna med privata medel från olika stiftelser. Jag noterar också att industrin investerar mer än dubbelt så mycket på forskning och utveckling än vad staten gör. Men, där Sverige rör sig framåt rör sig nu konkurrerande länder ännu fortare. Så, det är något som inte stämmer i den förda politiken.

Stiftelser kan dessutom verka agilt där regleringsbrev eller politiska låsningar bromsar handlingskraften

Jag föreslår åtta reformer:

1. Inför en fyrklöver av myndigheter: Grundforskning, Strategisk Forskning, Innovation och Forskningsinfrastruktur. De tre första matchar EU:s pelarmodell och motsvarar det som föreslagits av Forskningsfinansieringsutredningen (Fofin). Infrastruktur är en strategisk fråga för landet med egen logik och bör därför inte vara del i en myndighet för grundforskning eller vetenskap, något som utredningen vill. En dedikerad myndighet för infrastruktur har också bättre möjligheter att stå emot utträngningseffekter när satsningar på utrustning ställs mot projektutlysningar. Alternativt, förlägg infrastrukturfrågorna till en stiftelse enligt kanadensisk modell. Stiftelseformen möjliggör långsiktiga åtaganden och underlättar avtal för internationella samarbeten och valutasäkring.
   
   
2. Ge lärosätena institutionell autonomi. Tag bort det nyligen införda villkoret om statlig värdegrund i högskolelagen. Detta då ”akademisk frihet” inte får begränsas av ”respekt” för hur forskningsresultat kan komma att uppfattas av någon lättkränkt gruppering. Samtidigt behöver lärosätena från sin sida svara med stärkt meritokrati och inte lämna woke-over till antiliberala krafter.
   
   
3. Omfördela en större andel basanslag efter prestation. Det verkar kvalitetsdrivande i flera led. Omfördelningen kan ske utifrån vetenskaplig excellens, utbildningsresultat och samverkan med näringslivet.
   
   
4. Renodla rollerna för högskola och universitet. Det leder till önskad profilering och kraftsamling.
   
   
5. Genomför goda förslag från tidigare utredningar. Ett exempel är förslaget i utredningarna Internationalisering, (SOU 2018:3) och Innovationsstöd, (SOU 2012:41) att 2 procent av bidragen från de statliga forskningsråden ska användas för att nyttiggöra forskningen. Stiftelsen för strategisk forskning praktiserar detta med framgång.
   
   
6. Verka för att flera forskningsstiftelser skapas i Sverige – och tillför nytt kapital till de offentliga forskningsstiftelserna Stiftelsen för strategisk forskning, KK-stiftelsen, Mistra och Stint. Deras verksamhetsmål är pricksäkert relevanta för svensk konkurrenskraft, hållbar utveckling, kompetensförsörjning och internationalisering. Som ett alternativ skulle en myndighet för strategisk forskning (Fofin:s förslag) få lägga forskningsuppdrag på dem. Detta skapar riktmärken för vetenskaplig excellens, effektivitet och förnyelse. Likaså kan stiftelserna administrera längre forskningsprogram än vad myndigheter får göra. Stiftelseverktyget för forskning har prövats med utmärkt resultat inom exempelvis IT, miljö, avancerade material och livsvetenskaperna, se Klas Eklund Stiftelserna ett kvartssekel (2019). Samtidigt har stiftelsernas insatser över 30 år byggt en kompetensbas av forskare som andra finansiärer som Knut och Alice Wallenbergs Stiftelser kan använda för avstamp till sina megasatsningar, till gagn för Sverige. Stiftelser kan dessutom verka agilt där regleringsbrev eller politiska låsningar bromsar handlingskraften, som för forskningssatsningar på GMO, kärnkraft, metaller och mineral, 6G, samverkan med Taiwan samt stöd till ukrainska forskare som flytt till Sverige, för att nämna några exempel ur SSF:s portfölj.
   
   
7. Premiera teknikvetenskaplig forskning. Forskning inom detta område har minskat betydligt i Sverige under det senaste decenniet, trots att det är den som skapar själva möj­ligheterna till att hållbart lösa samhällsutmaningarna. Här välkomnar vi Fofin-utredningens förslag om att skapa en myndighet för strategisk forskning.
   
   
8. Inför ett varaktigt rådgivande organ inom forskning och innovation till statsministern, gärna i kombination med vetenskapliga rådgivare till respektive departement. En kunskapsnation byggs inte bara underifrån.

Slutligen vill jag uppmana till att undvik den moraliska risken i följande argument för att avvisa reformer:

Men vi gör ju så bra vi kan;
och så är det någon annans fel;
fast om vi bara fick mer resurser, så...

Jag efterlyser inte i första hand mera medel till forskning. I alla fall inte innan reformerna jag beskrivit ovan genomförs. Mera pengar in i det nuvarande systemet har ju under flera decennier snarare visat sig skala upp problemen med avtagande konkurrenskraft eftersom lärosätena både ökat i antal och spritt sin verksamhet tunt. Kontrollera alltså premisserna.

Lars Hultman, professor i materialfysik, vd Stiftelsen för Strategisk Forskning