Nu vill vi se en satsning på naturvetenskapen!

Fler civilingenjörer ska utbildas – det är bra. Men det behövs också fler naturvetare. Världen står inför stora utmaningar där naturvetenskaplig forskning och kompetens är en viktig del av lösningen. Den stora kompetensbrist som idag råder på arbetsmarknaden riskerar att slå mot såväl den gröna omställningen som mot Sveriges konkurrenskraft.

Årets Nobelpris gick till forskningsrön om kvantprickar, blixtsnabba ljuspulser och modifieringar av mRNA-molekylen. Detta är naturvetenskapliga landvinningar som bidrar till att utveckla samhället. Med mRNA kunde vi till exempel på mindre än ett år få fram ett vaccin under covidpandemin. Förutom banbrytande upptäckter skapar forskningen nya jobb.

Det kostar att erbjuda en kvalitativ utbildning med tillgång till lärare och laborationer – men det är en investering som lönar sig.

Återväxten av framtidens forskare är dock oroväckande låg. Den naturvetenskapliga forskarbanan är inte attraktiv för svenska studenter. Idag är svenska doktorander i minoritet på många naturvetenskapliga utbildningar som är viktiga för att utveckla nya tekniska lösningar för en hållbar framtid. Samtidigt hindras utländska forskare från att etablera sig i Sverige

Det kostar att erbjuda en kvalitativ utbildning med tillgång till lärare och laborationer – men det är en investering som lönar sig. Den satsning som regeringen nu gör på utbildningar inom naturvetenskap och teknik täcker inte upp för den urholkning av finansieringen som skett det senaste decenniet. Under denna period har söktrycket till forskarutbildningar inom området minskat med 24 procent. Allt färre söker också naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet och antalet högpresterande elever sjunker, särskilt inom matematik. Denna negativa trend måste vi vända.

De vittnar om omfattande brister i arbetsförhållandena på lärosäten där de är verksamma, brister som går ut över forskningen.

En tredjedel av Naturvetarnas närmare 35 000 medlemmar är forskarutbildade och har nyckelroller för att lösa många av samhällets utmaningar. De vittnar om omfattande brister i arbetsförhållandena på lärosäten där de är verksamma, brister som går ut över forskningen. Kortsiktig finansiering leder till dålig kontinuitet och betungande administration. Varken forskning eller forskare är betjänta av den typ av gig-ekonomi som nu råder med utbrett bidragsberoende.

Sverige har goda förutsättningar att bedriva en forskning i framkant och omsätta resultaten till samhällsnytta. Vi har relativt sett flest anställda i högteknologisk produktion och kunskapsintensiv tjänstesektor av alla EU-länder och toppar i innovationsförmåga. Vi ligger också i topp när det gäller patentansökningar sett till befolkningsstorlek.

Men politiken har ofta orealistiska förhoppningar om snabba framsteg på kort tid.

Men politiken har ofta orealistiska förhoppningar om snabba framsteg på kort tid. Forskning och innovation är ett lagarbete som vinner på att olika kunskaper, erfarenheter och perspektiv möts. Det krävs nyfikenhet, mod och uthållighet.

Nu behöver vi flytta fram positionerna för att stå oss i konkurrensen, och regeringens uppgift är att skapa förutsättningar för detta. Viljan och ambitionerna finns men måste backas upp av seriösa, långsiktiga åtaganden.

Naturvetarna föreslår:

• Öka anslagen till kvalitativ naturvetenskaplig forskning för att driva omställningen till ett hållbart, resilient samhälle.
• Ge stabil, långsiktig finansiering till lärosäten och forskningsinfrastruktur som främjar kontinuitet och utveckling.
• Säkra återväxten av forskare genom stärkt utbildning, trygga anställningar och fler karriärvägar.
• Verka för att fler utländska forskare söker sig till Sverige samt att de både vill och får möjlighet att stanna.

Frida Lawenius, förbundsdirektör Naturvetarna

Läs mer:

Inspelet till regeringen på Naturvetarnas webbplats Länk till annan webbplats.