Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
en bunt tidningar

Idag krävs det etikprövningstillstånd för att använda sig av debattartiklar skrivna av företrädare för politiska partier – eftersom dessa innehåller känsliga personuppgifter i form av politiska åsikter. Foto: Depositphotos

debatt

Replik: Se över hela etikprövningssystemet

Det är problematiskt att Önep:s tillsynsbeslut inte kan överklagas. Dessutom försvåras viss forskning på ett sätt som inte står i proportion till behovet av att skydda forskningspersoner, samtidigt som det finns etiskt problematisk forskning som inte omfattas av lagens krav på etikprövning. Därför behövs en genomgripande översyn av det svenska etikprövningssystemet. Det skriver SUHF:s expertgrupp för etikfrågor i en replik på förslaget från Jörgen Svidén vid Önep om att ändra etikprövningslagen.

Överklagandenämnden för etikprövnings, Önep, tillsynsverksamhet har under de senaste två åren resulterat i flera fällande beslut, även för ringa överträdelser. I samtliga fall har Önep anmält forskaren i fråga till åtal, något som de enligt lagen är skyldiga att göra när det föreligger skälig misstanke om brott mot etikprövningslagen. Svidén uttrycker oro för att Önep kan uppfattas som repressiva när de anmäler forskare till åtal för mindre allvarliga förseelser, vilket nog får sägas vara en befogad farhåga. Han vill därför att regeringen ger Önep befogenhet att bedöma hur pass allvarligt brottet är och möjlighet att rikta kritik istället för att åtalsanmäla. Tanken tycks vara att en sådan ”mildring” av regelverket skulle kunna stilla den oro som den ökade tillsynen väckt inom forskarsamhället.

Vi håller med om att det är problematiskt att forskare åtalsanmäls för förseelser av mindre allvarlig art och att det vore bra om nämnden kunde fatta mer nyanserade beslut. Men lika problematiskt är att forskare under nuvarande regelverk inte har någon möjlighet att få Öneps beslut överprövade. Öneps tillsynsbeslut kan nämligen endast överklagas om de gäller förbud eller föreläggande. Detta trots att ett tillsynsbeslut i vilket det konstateras att brott mot etikprövningslagen skett kan få stora konsekvenser för enskilda forskares anseende och ha en negativ påverkan på karriär- och finansieringsmöjligheter, oavsett om beslutet följs av en åtalsanmälan eller ej.

Ett talande exempel är att det krävs etikprövningstillstånd för att använda sig av riksdagens öppna data eller debattartiklar skrivna av företrädare för politiska partier, då dessa innehåller känsliga personuppgifter i form av politiska åsikter.

Svidén framhåller också att det behövs ett system för etikprövning för att skydda forskningspersoner, samt att detta oundvikligen innebär att forskningens frihet i viss mån begränsas. Vi håller med om detta, men som det ser ut i dag försvåras vissa typer av forskning på ett sätt som inte står i proportion till det faktiska skyddsbehovet. Detta är en orsak till den kritik som på senare tid framförts mot etikprövningssystemet.

Ett talande exempel är att det krävs etikprövningstillstånd för att använda sig av riksdagens öppna data eller debattartiklar skrivna av företrädare för politiska partier, då dessa innehåller känsliga personuppgifter i form av politiska åsikter. Det finns även exempel på det omvända: att etiskt problematisk forskning inte behöver etikprövas – det kan exempelvis handla om integritetskränkande forskning som inte innefattar behandling av personuppgifter som räknas som känsliga i lagens mening och därför inte omfattas av etikprövningslagen.

Etikprövningssystemet behöver alltså ses över. Översynen bör ta hänsyn till samtliga forskningsdiscipliner och utgå från behovet av ett välfungerande och rättssäkert system som säkerställer ett proportionerligt och väl fungerande skydd för forskningspersoner, i linje med etikprövningslagens uttalade syfte. Samtidigt behöver kunskapen om etikprövningssystemet bli bättre bland forskare och forskningshuvudmän. Såväl SUHF som dess enskilda medlemmar bedriver redan i dag ett aktivt arbete för att avhjälpa de brister som finns.

Oron i forskarsamhället och kritiken mot systemet bottnar inte enbart i okunskap utan också i nyligen vunna insikter om vad etikprövningslagen innebär.

För att komma till rätta med de problem som vi står inför i dag krävs att vi kan tala öppet om de brister som finns och föra en konstruktiv dialog om hur de kan avhjälpas. Oron i forskarsamhället och kritiken mot systemet bottnar inte enbart i okunskap utan också i nyligen vunna insikter om vad etikprövningslagen innebär. Alla aktörer måste ta sin del av ansvaret för att få etikprövningssystemet att fungera. Det gäller inte bara forskare och forskningshuvudmän utan också regeringen, riksdagen och de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av etikprövningslagen. SUHF ser fram emot att vara en del av detta gemensamma arbete.

SUHF:s expertgrupp för etikfrågor, genom

Stefan Eriksson (verkställande ledamot)

Jonas Åkerman (ledamot och sekreterare)

Mats Johansson (ledamot)

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 13 oktober 2014

Lisa Kirsebom

Allt fler och större biobanker byggs för medicinsk big data-forskning. Pratar vi för lite om säkerheten – eller för mycket? Det senare, tycker två forskare som Curie har talat med....

Nyhet 6 februari 2019

Teresia Borgman

Forskningsetik bör diskuteras i betydligt större utsträckning än idag och fler behöver ta ansvar för de här frågorna. Det menar forskare som Curie talat med. – Vi väljer väg när d...

Nyhet 13 december 2017

Anders Nilsson

En rad nyheter som berör forskningsetik har på kort tid presenterats på europeisk och svensk nivå: nya uppförandekoder, nya rekommendationer för etisk prövning och en ny myndighet....