Replik: Se över hela etikprövningssystemet

Överklagandenämnden för etikprövnings, Önep, tillsynsverksamhet har under de senaste två åren resulterat i flera fällande beslut, även för ringa överträdelser. I samtliga fall har Önep anmält forskaren i fråga till åtal, något som de enligt lagen är skyldiga att göra när det föreligger skälig misstanke om brott mot etikprövningslagen. Svidén uttrycker oro för att Önep kan uppfattas som repressiva när de anmäler forskare till åtal för mindre allvarliga förseelser, vilket nog får sägas vara en befogad farhåga. Han vill därför att regeringen ger Önep befogenhet att bedöma hur pass allvarligt brottet är och möjlighet att rikta kritik istället för att åtalsanmäla. Tanken tycks vara att en sådan ”mildring” av regelverket skulle kunna stilla den oro som den ökade tillsynen väckt inom forskarsamhället.

Vi håller med om att det är problematiskt att forskare åtalsanmäls för förseelser av mindre allvarlig art och att det vore bra om nämnden kunde fatta mer nyanserade beslut. Men lika problematiskt är att forskare under nuvarande regelverk inte har någon möjlighet att få Öneps beslut överprövade. Öneps tillsynsbeslut kan nämligen endast överklagas om de gäller förbud eller föreläggande. Detta trots att ett tillsynsbeslut i vilket det konstateras att brott mot etikprövningslagen skett kan få stora konsekvenser för enskilda forskares anseende och ha en negativ påverkan på karriär- och finansieringsmöjligheter, oavsett om beslutet följs av en åtalsanmälan eller ej.

Ett talande exempel är att det krävs etikprövningstillstånd för att använda sig av riksdagens öppna data eller debattartiklar skrivna av företrädare för politiska partier, då dessa innehåller känsliga personuppgifter i form av politiska åsikter.

Svidén framhåller också att det behövs ett system för etikprövning för att skydda forskningspersoner, samt att detta oundvikligen innebär att forskningens frihet i viss mån begränsas. Vi håller med om detta, men som det ser ut i dag försvåras vissa typer av forskning på ett sätt som inte står i proportion till det faktiska skyddsbehovet. Detta är en orsak till den kritik som på senare tid framförts mot etikprövningssystemet.

Ett talande exempel är att det krävs etikprövningstillstånd för att använda sig av riksdagens öppna data eller debattartiklar skrivna av företrädare för politiska partier, då dessa innehåller känsliga personuppgifter i form av politiska åsikter. Det finns även exempel på det omvända: att etiskt problematisk forskning inte behöver etikprövas – det kan exempelvis handla om integritetskränkande forskning som inte innefattar behandling av personuppgifter som räknas som känsliga i lagens mening och därför inte omfattas av etikprövningslagen.

Etikprövningssystemet behöver alltså ses över. Översynen bör ta hänsyn till samtliga forskningsdiscipliner och utgå från behovet av ett välfungerande och rättssäkert system som säkerställer ett proportionerligt och väl fungerande skydd för forskningspersoner, i linje med etikprövningslagens uttalade syfte. Samtidigt behöver kunskapen om etikprövningssystemet bli bättre bland forskare och forskningshuvudmän. Såväl SUHF som dess enskilda medlemmar bedriver redan i dag ett aktivt arbete för att avhjälpa de brister som finns.

Oron i forskarsamhället och kritiken mot systemet bottnar inte enbart i okunskap utan också i nyligen vunna insikter om vad etikprövningslagen innebär.

För att komma till rätta med de problem som vi står inför i dag krävs att vi kan tala öppet om de brister som finns och föra en konstruktiv dialog om hur de kan avhjälpas. Oron i forskarsamhället och kritiken mot systemet bottnar inte enbart i okunskap utan också i nyligen vunna insikter om vad etikprövningslagen innebär. Alla aktörer måste ta sin del av ansvaret för att få etikprövningssystemet att fungera. Det gäller inte bara forskare och forskningshuvudmän utan också regeringen, riksdagen och de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av etikprövningslagen. SUHF ser fram emot att vara en del av detta gemensamma arbete.

SUHF:s expertgrupp för etikfrågor, genom

Stefan Eriksson (verkställande ledamot)

Jonas Åkerman (ledamot och sekreterare)

Mats Johansson (ledamot)