Satsa på naturvetenskap för att nå målen i Agenda 2030

Naturvetare kan hitta och genomföra de lösningar som behövs för att skapa en hållbar framtid men det kräver att regeringen ökar utbildnings- och forskningsanslagen till naturvetenskaperna rejält.

Naturvetare har en helt central roll i arbetet för att nå målen i Agenda 2030 och lösa de samhällsproblem vi har med bland annat antibiotikaresistens, vattenförsörjning och hållbar energiförsörjning. För att Sveriges forskningspolitik ska kunna möta både nationella och globala samhällsutmaningar krävs mycket stora satsningar på kvalitet inom naturvetenskaplig utbildning och forskning samt på kompetens­försörjningen av naturvetare.

En övervägande del av naturvetenskaplig forskning och innovation bedrivs idag utanför universiteten och högskolorna: inom sjukvården, på FoU-intensiva företag, kommuner, forskningsinstitut och andra myndigheter. Målet med forskningspolitiken bör därför vara att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att bedriva forskning generellt, oberoende av utförare. Ett gott forskningsklimat kännetecknas av god tillgång till högutbildade medarbetare med specialistkompetenser, närhet till och möjlighet att samverka med andra kunskapsintensiva aktörer, välfungerande forskningsinfrastruktur samt goda möjligheter för de som bedriver forskning inom akademin och utanför att samarbeta.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens forsknings- och utvecklingsbarometer visar att tillgången på kompetens är den allra viktigaste faktorn för var företagen väljer att förlägga sin FoU samtidigt som: ”Fyra av tio företag uppger också att det generellt är svårt eller mycket svårt att rekrytera FoU-personal i Sverige.”

Vi behöver därför locka fler unga till naturvetenskaplig forskning. Då behöver löner och anställningsvillkor för forskarstuderande och forskare på landets lärosäten förbättras. Det måste också finnas möjlighet till risktagning och en stor frihet i valet av forskningsfrågor. För att uppnå detta måste de direkta statsanslagen öka. Samtidigt behöver storleken på de konkurrensutsatta forskningsmedlen till naturvetenskap öka för att gynna den nyfikenhetsdrivna forskningen. Vetenskapsrådets medelbidrag 2018 inom naturvetenskap var 866 000 kronor per år, vilket knappast räcker för att finansiera en doktorand om pengarna också ska delfinansiera en forskargruppsledare.

Regeringens förslag i forskningspropositionen måste:

• attrahera unga till naturvetenskaplig forskning genom förbättrade anställningsvillkor i högskolan. Antalet tidsbegränsade anställningar behöver minska och möjligheten att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra måste tas bort.
• kraftsamla resurser på naturvetenskaperna för att garantera kvaliteten i den naturvetenskapliga forskarutbildningen och forskningen samt säkra kompetensförsörjningen till våra forskningsintensiva företag så att vi kan hitta och genomföra de lösningar som behövs för att skapa en hållbar framtid.
• stödja den fria grundforskningen och leda till en långsiktig finansiering och styrning bland annat genom att öka basanslaget, motverka krav på motfinansiering och avskaffa produktivitetsavdraget.
• öka Sveriges attraktivitet som forsknings- och innovationsnation och som destination för utländska investeringar i forskning och utveckling.
• förbättra utbyte med det omgivande samhället och utöka forskares karriärmöjligheter.
• förbättra infrastrukturen för naturvetenskaplig forskning.

Per Klingbjer, förbundsdirektör, Naturvetarna
Tobias Lundquist, utredare, Naturvetarna

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens forsknings- och utvecklingsbarometer Länk till annan webbplats.