Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Tillsammans kan ingenjörer och forskare hitta lösningar

För att möta världens stora utmaningar, till exempel klimatomställningen, krävs ökat samarbete och ökad samfinansiering mellan industri, akademi och samhälle. Det skriver Volvokoncernen inför den kommande forskningspropositionen.

Tunnhårig man med glasögon, svart kavaj och blå slips.

Lars Stenqvist. Foto: Bo Håkansson

Volvokoncernen är Sverige största privata företag sett till omsättning. Vi har tillverkning i 18 länder och försäljning i 190 länder men bedriver 60 procent av vår forskning och utveckling i Sverige. Svensk industris framgångar bygger mycket på ett mångårigt och framgångsrikt samarbete mellan industri, akademi och samhälle som lett till nya innovativa tekniska lösningar.

Men nu står vi inför helt nya utmaningar där klimatomställningen är en av de allra viktigaste. Samtidigt sker en omdanande teknikutveckling som ger oss förutsättningar att skapa de lösningar som krävs. För oss i fordonsindustrin handlar det bland annat om elektrifieringen av våra fordon och om de möjligheter som den allt snabbare digitaliseringen av samhället ger, bland annat självkörande fordon.

För att bibehålla och stärka Sveriges konkurrenskraft är det därför viktigt att vi fortsätter att utveckla den svenska modellen med ett nära och starkt samarbete mellan samhälle, industri och akademi. De kommande forskningspropositionerna är viktiga verktyg i detta arbete. Det kommer att krävas ökade privata investeringar men också större satsningar från statens sida.

Ett av de viktigaste inslaget på senare år är de pengar som kanaliserats via innovationsmyndigheten Vinnova. Tillsammans med Energimyndigheten och Trafikverket driver Vinnova programmet Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI). Det bidrar till att svensk fordonsindustri idag ligger i framkant när de gäller elektriska, självkörande och uppkopplade fordon. Öka därför innovationsanslagen från 2021 och framåt.

Staten måste fortsätta satsa på test- och demonstrationsmiljöer. Idag läggs miljardbelopp på forskningsinfrastruktur kopplad till grundforskning men för tillämpad forskning är läget inte lika gynnsamt. För att lyckas med systeminnovationer är det viktigt att den tillämpade forskningen får tillgång till test- och demonstrationsmiljöer. Det nya elektromobilitetslabortoriet SEEL och provbanan Asta Zero är två bra exempel.

Vi stödjer regeringens fokus på kvalitet i utbildning och forskning. Det är nödvändigt att lärosätenas ledningar tar ansvar för att deras utbildningar är anpassade till arbetsmarknadens krav. Med dagens snabba teknikutveckling är det mycket viktigt med fortsatta satsningar på livslångt lärande. Staten måste bidra med vidareutbildningsmöjligheter för yrkesverksamma. För att bidra till klimatomställningen krävs också fler avancerade högskoleutbildningar som behandlar komplexa energilagringssystem med bränsleceller eller batterier.

Forskning är långsiktigt. De beslut som tas kring årets forskningsproposition påverkar svensk konkurrenskraft i framtiden. Utmaningarna är större än någonsin, men jag är övertygad om att ingenjörerna och forskarna i Sverige kommer att hitta de lösningar som krävs om vi fortsätter att arbeta tillsammans.

Lars Stenqvist
Teknisk direktör Volvokoncernen

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 30 april 2019

Redaktionen

Hon skriver om kombinationen forskning och företagande. Johanna Björklund forskar om datorsystem som tolkar sammansatt media och är universitetslektor vid Umeå universitet. På sin ...

Nyhet 2 februari 2017

Helena Östlund

Nu byggs ESS – Sveriges största forskningssatsning någonsin – utanför Lund. När den tas i bruk 2023 blir den världens bästa neutronspridningsanläggning. ESS kommer att skapa helt n...

Krönika 29 maj 2019

I mitt förra inlägg berättade jag om hur jag som nydisputerad datavetare startade ett företag tillsammans med min klasskamrat Rickard, skriver Johanna Björklund.