Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Lärosätena måste få goda förutsättningar för sitt kvalitetsarbete

Lärosätenas kvalitetsansvar, forskarkarriären och kunskap om högskolans verksamhet är centralt för att nå de nationella målen för forskningspolitiken. Det skriver Universitetskanslerämbetet, UKÄ, inför den kommande forskningspropositionen.

Två män, den vänstra med snnaggat hår och glasögon, den högra med mustasch och kort skägg.

Anders Söderholm och Martin Söderhäll.

Det produceras mer forskning, i fler länder och på fler lärosäten än någonsin tidigare. Enligt flera mått klarar sig Sverige relativt väl i den internationella konkurrensen. För att behålla en framskjuten position måste lärosätena ges goda förutsättningar i sitt kvalitetsarbete. Universitetskanslersämbetet har i vårt inspel till den forskningspolitiska propositionen, identifierat ett behov av att:

  1. Stärka lärosätenas kvalitetsansvar. Systemet för att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete avseende forskning måste få möjlighet att verka långsiktigt. Det krävs för att uppnå regeringens mål.

  2. Öka, samla och tillgängliggör kunskapen om hela högskolans verksamhet. De data som genereras inom forskningssystemet utgör ett viktigt underlag för att säkerställa och stimulera lärosätenas kvalitetsarbete. Kapaciteten att analysera informationen bör dock utökas samtidigt som informationen bör göras mer lättillgänglig för aktörer på alla nivåer i systemet.

  3. Anlägga ett strategiskt fokus på forskarkarriärer. Att en forskarkarriär, både inom och utanför akademin, uppfattas som attraktiv är av yttersta vikt för att Sverige ska kunna behålla en framskjuten position bland världens forsknings- och innovationsländer.

UKÄ:s granskningar ska säkerställa att lärosätena systematiskt och effektivt bidrar till att stärka och utveckla forskningens kvalitet. Fokus för granskningen ligger på hur lärosätet tar hand om den information som uppföljning, kollegial granskning och utvärdering genererar. Detta tydliggör att ansvaret för kvaliteten i forskningen ligger hos lärosätena. Även det ramverk för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning som tagits fram av lärosätena genom SUHF klargör att ansvaret ligger där. Samtidigt ger ramverket en god grund för att utveckla lärosätenas kvalitetsarbete.

Men det behövs mer, och inte minst mer samlad, kunskap om forskningssystemets funktion och vad som skapar högkvalitativ forskning. Sådan kunskap är nödvändig för att lärosätena ska kunna organisera sin verksamhet effektivare och genomföra strategiska prioriteringar i syfte att höja kvaliteten i den forskning som bedrivs. Det är också viktigt att med stöd av myndigheterna på området följa upp konsekvenserna av de reformer som berör forskningen i akademin och de som utför den. Genom att stärka vår roll som en central kunskapsnod för hela akademins verksamhet vill UKÄ främja en ändamålsenlig styrning på alla nivåer i systemet. Ett led i detta är att knyta en expertgrupp med bred representation från samhällets olika sektorer till oss.

Sverige är ett av de länder i världen som lägger störst andel av BNP på forskning och utveckling (cirka 3,3 procent 2017). Att satsa på en forskarkarriär borde vara attraktivt i ett sådant land, för såväl inhemska som utländska studenter. Under den senaste tioårsperioden har dock andelen i den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildning halverats. Samtidigt lämnar utländska doktorander i hög utsträckning Sverige efter avlagd doktorsexamen. Den här utvecklingen kan få långsiktiga konsekvenser för kompetensförsörjning inom både akademin och andra samhällssektorer.

En hög andel tidsbegränsade anställningar för forskarutbildad personal inom högskolan kan vara en förklaring till utvecklingen. Bristen på ekonomiska incitament att genomgå en forskarutbildning samt ett meriteringssystem som inte verkar främja den rörlighet mellan akademi och omgivande samhälle som efterfrågades i den förra forskningspolitiska propositionen kan vara andra förklaringar. Här kan UKÄ bidra med viktig kunskap för att stärka diskussionen på området. Vi kan också bistå med underlag för beslut såväl inom universitet och högskolor som på nationell nivå.

Genom att förverkliga de tre förslagen vi lyft fram kan regeringen ytterligare stärka förutsättningarna för en fortsatt kvalitetsutveckling vid svenska lärosäten. På så vis ökar också möjligheten att nå de nationella målen för forskningspolitiken.

UKÄ:s inspel till forskningspropositionen 2021 (pdf) Länk till annan webbplats.

Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning (SUHF:s hemsida) Länk till annan webbplats.

UKÄ yttrar sig över Styr- och resursutredningen (regeringens hemsida) (pdf) Länk till annan webbplats.

Rapport från UKÄ: Andelen av svenskarna som påbörjar en forskarutbildning har halverats (pdf) Länk till annan webbplats.

Analys från UKÄ: Många tidsbegränsat anställda i högskolan (pdf) Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Ingen information tillgänglig