Samarbete mellan akademi och företag leder till toppen

IVA och utbildningsdepartementet anordnade nyligen en hearing om den framtida forskningspolitiken. Seminariet var inriktat mot akademier, stiftelser och företag och samlade över 200 medverkande. Hearingen kompletterade den dialog som statsrådet och departementet har med bland annat lärosäten och andra organisationer.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, berättade redan i sitt inledande anförande att innovation kommer finnas med i den kommande forskningspropositionen. Det välkomnar IVA. Vi vill att forskning, utbildning och innovation ska ses som en helhet. Propositionen bör vara en del av en nationell strategi för kunskap, stärkt konkurrenskraft och hållbarhet.

Sverige är en ledande kunskapsnation men är det svenska systemet organiserat på bästa sätt för att nå ovanstående mål? Många steg har tagits i rätt riktning under de gångna åren. Men räcker de i den allt hårdare internationella konkurrensen med nya starka kunskapsekonomier på frammarsch, inte minst i Asien?

Sverige har i huvudsak bra underlag för vår framtida kunskapsproduktion. Det finns mängder av utredningar om resursfördelning, autonomi, ledningsfunktioner, internationalisering och mycket annat. Men vägen till reformer och beslut kan ibland bli lång och ofta har reformerna blivit uddlösa. Det bidrar till en otydlighet om färdriktningen.

Sverige behöver starka, nyskapande lärosäten och ett system som gynnar högkvalitativ och nyskapande forskning, utbildning och samverkan. Vi har en högskolesektor med många lärosäten med delvis olika, men var för sig viktiga roller i samhället. Det som saknas är en tydlig strategi för utveckling av lärosätena till den absoluta internationella toppen. I dag finns, enligt Times Higher Education, bara två svenska universitet bland de hundra bästa. Det är lika många som i lilla Singapore. Nederländerna har sju universitet bland de hundra bästa och utvecklas snabbare som innovationsland.

Systemet för styrning och finansiering av vårt kunskapssystem ska gynna både nyskapande forskning och att forskningsresultat används för att lösa dagens och framtidens utmaningar. Förutom bredd i högskolelandskapet, måste vi våga satsa på spets, lärosäten som kan tävla med de allra bästa i världen. Sverige placerar sig ofta väl i internationella innovationrankningar. Men samtidigt finns inte ett enda svenskt lärosäte bland Europas hundra bästa på Reuters lista som rangordnar de mest innovativa universiteten (2019). Nederländerna har nio. Inte sällan är det samma universitet som toppar listorna för både akademisk excellens och innovation.

Mobilitet och kunskapsöverföring mellan högskolor och företag behöver öka och det är viktigt att premiera lärosäten för framgångsrik samverkan. Tyvärr gynnar inte dagens incitament detta i tillräcklig utsträckning.

IVA har stora förväntningar på höstens forskningsproposition.

Tuula Teeri, professor, VD Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

Martin Wikström, forskningspolitisk expert, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien