Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Lär studenter hur IT-tekniken påverkar deras yrken

Digitaliseringen är inte bara en teknikfråga, utan bör handla om hur verktygen ska användas. Det menar Carola Aili, lektor i pedagogik vid Lunds universitet, i en kommentar till Darja Isaksson som tidigare intervjuats i Curie. Studenterna behöver kompetens att hantera frågor om IT-stöd i sin kommande yrkesutövning.

porträtt Carola Aili

Carola Aili. Foto: Ulrika Oredsson.

Darja Isaksson, rankad som 2016 års viktigaste opinionsbildare och numera medlem i regeringens innovationsråd, undrar i Curie (Lärosäten viktiga för digitalisering, 2016-04-12) varför lärosätena har så svårt att anpassa sig till digitaliseringen. Hon påpekar hur universiteten pliktskyldigt sätter upp några öppna nätbaserade kurser, men menar att det behövs betydligt större satsningar på IT-baserade utbildningar, så att folk kan studera vid sidan av jobbet. Observationen må vara korrekt men som strategisk opinionsbildare missar hon det absolut viktigaste, och det har inte att göra med hur undervisningen paketeras utan med innehållet.

Det räcker inte att yrkesutövare kan hantera olika dataprogram. De måste ha verktyg för att vara kritiska och konstruktiva i frågor om hur programmen kan samspela med deras yrkessammanhang.

Den nya tekniken har stora möjligheter att, rätt använd, bidra till ett positivt och innovativt arbetsliv, men fel använd skapar den ineffektivitet, onödiga kostnader och minskad kvalitet.

Vidden av digitaliseringen av arbetslivet blir allt klarare. Decennier av forskning visar vilka konsekvenser den fått; snabb kommunikation, enklare samarbete, stora databanker, kontroll av arbetsprocesser.

Andra konsekvenser är negativa; programvaror som bara delvis är adekvata för den yrkesgrupp som ska använda dem, program som inte är kompatibla med varandra, så kallade kvalitetstjänster som flyttar fokus från kvalitet i genomförande till sådant som är lätt mätbart. En del av dessa effekter leder till personliga kriser när professionella inte upplever att de längre hinner göra ett gott arbete. Digitaliseringen tycks kunna bidra till att människor blir sjuka. Stressrelaterade sjukdomar, kognitiv stress och utmattningssyndrom blir allt vanligare sjukskrivningsdiagnoser.

Polisen har aldrig tidigare haft så många digitala kvalitetssystem som idag men ändå pekar en del statistik på att man aldrig löst så få brott som nu. Lärare har interaktiva skrivtavlor, surfplattor till varje elev, digitala kvalitetssystem och kan ladda ned färdiga lektioner från lektion.se, men ändå har Sverige stora problem med elevernas måluppfyllelse. De professionellas nya digitaliserade arbetsuppgifter verkar inte alltid leda till att arbetet blir effektivare eller får högre kvalitet. I vissa exempel kanske tvärtom, att döma av larmrapporter.

Ohälsa rapporteras allt oftare och kopplingar görs till det digitala arbetslivet. Socialsekreterare vittnar om kris för att de inte hinner med det egentliga arbetet med klienterna när dokumentationen tar onödigt lång tid och allvarliga missar görs. Bris pekar på att barn faktiskt dött (1). Och andelen barn som misstänks fara illa ökar (2).

Lärare stressas av mejlbördan från föräldrar och riskerar att bli utbrända (3). Läkare ska hålla reda på mer än tio grafiska gränssnitt och inloggningar (4). De rapporterar om stress, men ännu har ingen undersökt konsekvenserna av de beslut som läkaren tar under stress.

Sverige tycks inte ha använt den digitala tekniken för att skapa ett bättre arbetsliv och hälsosammare arbetsplatser. Sammantaget tyder konsekvenserna av digitaliseringen att det behövs ett omtänk. Ett område för sådant omtänk handlar om hur vi utbildar blivande yrkesverksamma vid våra lärosäten.

Vanliga yrkesutövare behöver utveckla kompetenser för att bli drivande när det gäller att använda IT-lösningar som utvecklar och förbättrar arbetet utifrån sin profession. Här måste yrkesutövare ute på fältet få sin röst stärkt. Studenter inom till exempel vård- och omsorg, PA-program, och psykologutbildningar får lära sig väldigt lite eller inget om vad IT-system och IT-stöd är och i vilken utsträckning dessa kan hota eller stödja deras arbete. Blivande lärare får inte lära sig att den flod av IT-stöd som skolor köper in nästan aldrig är evidensbaserade eller att forskning pekar på att de pedagogiska programmen överlag har stora kvalitetsbrister (5). Vi saknar professionella med rätt kompetens för att ställa krav på det IT-stöd de verkligen behöver som stöd i utredningar och beslutsfattande, och som har förmåga att underbygga ett nej till digitaliserat arbete som de inte vill tvingas in i. Att göra reseräkningar i svårhanterlig programvara är något som många upplever påfrestande i synnerhet när man gör det sällan. Denna typ av ”sällanuppgifter” är det ur arbetsmiljösynpunkt kanske bättre att experter gör åt medarbetarna.

Många yrkesgrupper måste lära sig att utveckla och hantera vardagliga problem som mejlpolicy, kravet/möjligheten att alltid vara nåbar och hur man sållar i den enorma informationstillgången. Men vi behöver också fler lärare, personaladministratörer, socionomer, psykologer och så vidare med kompetens om hur användandet av IT-system formar arbetsprocesser och beteende, både organisatoriskt och individuellt, samt kompetens att analysera och bedöma IT-stöd. De behöver kunna värdera programvara i relation till det egna informationsbehovet, bedöma informationssäkerhet och etiska frågor kopplade till teknikanvändning, de behöver kunna göra övervägningar kring vad datautvinning ur systemen kan respektive inte kan användas till.

Utbildningarna vid våra lärosäten behöver resurser för att justera innehållet i utbildnings- och kursplaner för denna nya professionella kompetens – att kunna vara både kritisk och konstruktiv i frågor om IT-stöd (6). Nästa generation professionella måste själva kunna formulera vilket IT-stöd de behöver och vilka de borde slippa för att inte riskera att falla offer för den ökade administrativa bördan.

Varför är det så tyst om detta? Frågor om hur IT-tekniken formar professionella praktiker behöver komma högt upp på agendan, för lärosätena, för de professionella yrkeskårerna, för IT-företagen och inte minst för forskare som intresserar sig för arbetslivet.

Carola Aili, lektor i pedagogik vid Lunds universitet

1 Bungerfeldt, U & Stahre, P (2015). Bris kräver att regeringen agerar. (Sverigesradio.se, tisdag 14 april 2016).

2a Antalet anmälda fall av barn som riskerar fara illa har ökat från 140 000 år 2012 i hela landet till 220 000 år 2014. (Socialstyrelsen respektive en enkät från RadioP4 Stockholm)
2b Polisanmälningarna om misshandel och sexuella övergrepp mot barn har flerfaldigats enligt BRÅ)

3a Lärare och rektorer drunkar i e-post från arga föräldrar (DN, 2015-01-29)
3b Nio av tio skolor i Stockholms län får krav efter inspektion (Arbetsmiljöverket)

4 Forssell, A., & Westerberg, A. I. (2014). Administrationssamhället: Studentlitteratur

5 Sjödén, B. (2015). What makes good educational software? Lund University Cognitive Studies, 164

6a Aili, C., & Nilsson, L.-E. (2016). Preparing higher education students for the new landscape of governance. Tertiary Education and Management, 22(3), 249-265.
6b Aili, C & Nilsson, L-E. (2015). Dual learning – a challenge for higher education in the new landscape of governance. Tertiary Education and Management, Routledge. Accepted: 26 Jun 2015. Published online: 18 Aug 2015.

Curie: Lärosäten viktiga för digitaliseringen

Lektionsdatabas för lärare: Lektion.se Länk till annan webbplats.

Läkartidningen: Sverige hänger bra med i "digitaliseringsloppet" Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 20 november 2024

Ulrika Wallén, Svenskt Näringsliv

Dagens system för att finansiera högre utbildning har mer än 30 år på nacken. Nu ska resurstilldelningen reformeras och Svenskt Näringsliv har fem förslag till regeringen på hur de...

Krönika 16 oktober 2024

Ibland kan ämnet som gav dig kalla kårar under skolåren väcka ditt intresse senare i livet. Julia Qiu skriver om hur hon fick en helt ny syn på matematik när hon började sin master...

Debatt 24 april 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

Debatten om kompetensbrist och relevant utbildning för framtiden väcker en central fråga: Hur kan vi effektivt integrera STEM och samhällsvetenskap för att möta framtidens utmaning...