Industrin kräver satsning på högskolan

Kompetens har länge varit en bidragande orsak till att globala industriföretag väljer att bedriva verksamhet i Sverige. Utbildningsnivån på den svenska arbetsmarknaden är generellt hög och tillgången på kvalificerad arbetskraft har varit god. På senare år har dock kompetensförsörjningen blivit en växande utmaning för företagen. Antalet högskoleplatser har ökat, men satsningarna saknar koppling till samhällets behov.

På en tuff global marknad baseras besluten om var investeringar i produktion och forskning ska etableras på var i världen villkoren är bäst. Utan kraftfulla satsningar på naturvetenskap och teknik riskerar Sverige gå miste om framtida investeringar och därmed arbetstillfällen, ekonomi och välfärd.

Kompetenskrisen är redan ett faktum: 70 procent av företagen uppger att de har svårt att rekrytera högkvalificerad personal och 60 procent av företagen varnar för att kompetensbristen redan är ett hinder för klimatomställning. Samtidigt som det blivit allt svårare för företagen att rekrytera har resurserna till tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar urholkats: kostnaderna överstiger idag anslagen med 15 000 kronor per student.

En viktig förklaring till det växande kompetensbehovet är att företagen nu står inför en av de största förändringarna i modern tid – ett teknikskifte för en hållbar och fossilfri produktion.

Bristen på resurser har blivit värre och värre i decennier. För att återställa 1990-talets nivåer krävs nu en höjning av anslagen med 1,5 miljarder kronor. Resursbristen har lett till försämrad kvalitet genom mindre lärartid, mindre tid i labbsalar och utdaterad utrustning. Detta försvårar studenternas möjligheter att lyckas med utbildningen och riskerar ge utbildningarna en sämre relevans. Kvalitet, attraktivitet och genomströmning fordrar att anslagen återställs. Lärosätena behöver också ytterligare resurser för omställning och livslångt lärande för yrkesverksamma.

Till år 2030 behöver kemiindustrin rekrytera 10 000 nya medarbetare med eftergymnasial utbildning och ytterligare
6 000 med forskarutbildning

Till år 2030 behöver kemiindustrin rekrytera 10 000 nya medarbetare med eftergymnasial utbildning och ytterligare 6 000 med forskarutbildning. En viktig förklaring till det växande kompetensbehovet är att företagen nu står inför en av de största förändringarna i modern tid – ett teknikskifte för en hållbar och fossilfri produktion.

Ikem-företagens produktion ligger tidigt i industrins värdekedja och producerar varor som är nödvändiga i den övriga industrins förädlingskedjor. Här skapas också biobaserade drivmedel, digitala och resurssmarta läkemedelprocesser och kemisk återvinning av plast. Med en energi- och klimateffektiv produktion kan våra medlemmar ta fram hållbara produkter med låg miljöpåverkan till användare i hela värdekedjan. Men högteknologisk, klimatsmart produktion och innovation medför ett betydande behov av högutbildad kompetens.

Sverige har alla förutsättningar i världen att bli ledande i klimatomställning och förbli attraktivt för nya investeringar. För att hejda den negativa utvecklingen och tillvarata den potential som finns i Sverige så måste kompetensbristen stävjas. Det görs genom att satsa på ingenjörer och naturvetare. Återställ anslagen till lärosätena för utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Bara så kan industrin ställa om och Sverige nå klimatmålen i tid.

Nils Hannerz, näringspolitisk chef, Ikem