Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Även tidskrifterna måste ta sitt ansvar för forskningsfusket

Vetenskapliga tidskrifter har ett stort ansvar för att avslöja oredlighet. Allt fler artiklar dras tillbaka, enligt en ny studie av Christian Berggren och Solmaz Filiz Karabag, vid Linköpings universitet. Men The Lancet har inte agerat efter sina Macchiarini-artiklar.

Montage av man med kort vitt skägg och mörkhårig kvinna

Christian Berggren och Solmaz Filiz Karabag

Skandalerna på Karolinska institutet (KI), och det faktum att det krävdes en dokumentärfilmare på SVT för att något skulle hända, har väckt en omfattande diskussion om lämpliga åtgärder. Flera kloka inlägg i Curie, till exempel av Per Aspenberg (160608), har påpekat att det inte räcker med ändrade regler och administrativa kontroller; avgörande är snarare insatser för att skapa en akademisk kultur av läsning, reflektion och kritisk granskning. En viktig roll här, som dock inte alls diskuterats i Macchiarini-fallet, är de vetenskapliga tidskrifternas ansvar.

Det är ju inte rektorer eller forskningsdirektörer som bedömer och kvalitetsgranskar forskares vetenskapliga bidrag. Den rollen har sedan länge de internationella tidskrifternas peer-review system tagit över. Genom att anlita fackkunniga och anonyma kollegor för systematisk granskning av inskickade bidrag förväntas de gå i god för att publicerade resultat är trovärdiga och bygger på sund vetenskaplig praxis. Publicering i sådana tidskrifter är därför en central del i det akademiska systemet: genom detta blir forskare befordrade, beviljas externa forskningsmedel och kan söka attraktiva tjänster. Macchiarini är inget undantag – hans artiklar i ansedda The Lancet gjorde honom internationellt känd innan han kom till KI.

Men precis som inom idrotten leder stora belöningar till risker för fusk och oredlighet. Därför finns också procedurer för att dra tillbaka, det vill säga offentligt diskvalificera, publicerade artiklar. I en stor studie publicerad i PLOS 2012 identifierades inte mindre än 4 449 offentligt tillbakadragna publikationer under perioden 1928-2010; mycket få före 1980, lite fler 1980-2000, och en tiofaldig ökning 2000-2010 1. Men i fallet KI och den artificiella luftstrupen har The Lancet inte gjort någonting! En mycket uppmärksammad Lancet-artikel från 2011 av Macchiarini och tjugo medförfattare beskrev den ”banbrytande” inoperationen av en artificiell luftstrupe indränkt i stamceller. Artikeln avslutades med att ”resultaten visar att en framgångsrik återbildningsstrategi för detta organ genomförts … och givit bevis för livskraften i denna metod”. Även 2012 och 2014 publicerades artiklar av Macchiarini i The Lancet, och redaktionsmedlemmen David Holmes bidrog med en idol-intervju om ”kirurgen som överskrider gränser”. 2014 förde läkare på Karolinska Sjukhuset fram allvarlig kritik av de metoder som The Lancet salufört som så framgångsrika. Och i maj 2015 publicerade Bengt Gerdin en omfattande analys av oredligheterna i Macchiarinis metoder. Inget av detta har lett till tillbakadraganden i The Lancet.

Passiviteten i denna ansedda tidskrift är desto mer anmärkningsvärd mot bakgrund av den ökade inom vetenskapsområden som traditionellt haft lägre prestige än medicinsk forskning.

Det ökande antalet tillbakadraganden är sannolikt bara toppen på isberget eftersom tidskrifternas negativa incitament, det vill säga att inte göra någonting alls, är så starka.

I en stor studie av oredlighet och redaktionella motåtgärder som vi nyligen publicerade i open access-journalen PLOS gick vi igenom samtliga artiklar som dragits tillbaka inom ekonomi, organisation och ledning från 2005 till 2015 (se ”Misconduct, Marginality, and Editorial Practices in Management, Business, and Economics” 2. Före 2005 förekom inga tillbakadraganden alls. Därefter har de stigit år från år, och 2015 var ”all time high” med 63 tillbakadragna artiklar! Ledande tidskrifter som Research Policy har inte passivt väntat på att institutioner eller enskilda författare skall komma med förslag på rättelser eller tillbakadraganden. De har lagt ned ett omfattande arbete på att själva undersöka misstänkta fall, till exempel av författare som publicerat artiklar med oförenliga resultat utifrån samma material i olika tidskrifter.

I vår enkät till 60 tidskrifter med publika tillbakadraganden framkom att sådana processer kan vara ytterst arbetskrävande, och också innebära risk för allvarliga legala implikationer, när författare anlitar advokater och hotar med stämningar! Det ökande antalet tillbakadraganden är därför sannolikt bara toppen på isberget eftersom tidskrifternas negativa incitament, det vill säga att inte göra någonting alls, är så starka.

Samtidigt visar studien, som vi redovisar i PLOS, att intresset för etiska frågor är stort på de samhällsvetenskapliga tidskrifterna. I en andra enkät till tusen tidskrifter uppgav nästan hälften av de 298 som svarade att de skaffat program för att upptäcka plagiat innan publicering, och att de även aktivt arbetar med metoder för att undvika så kallad salamipublicering, där forskare skivar sina resultat i lövtunna skivor i syfte att maximera antalet publikationer. Ett flertal redaktörer efterlyste också tips och idéer på förbättrat renhållningsarbete och på hur de kan uppmuntra kreativa, men samtidigt tillförlitliga bidrag. Vi redovisar i studien ett antal förslag, alltifrån nya former för granskning till hårdare krav på att bifoga relevanta datafiler 2.

KI:s externa granskare från Polismyndigheten med flera får ursäkta: I forskarsamhället är det de internationella tidskrifterna som har huvudrollen när det gäller att vidmakthålla den organiserade skepsis, som enligt vetenskapssociologen Robert Merton är så avgörande för akademins livskraft. Om tidskrifterna och deras förlag sviker det ansvaret är vi illa ute. Det är inte alltid vi kan räkna med att icke-fackkunniga filmare skall avslöja oredlighet, nonchalerande av beprövade metoder och etiska övertramp!

Christian Berggren
Professor i industriell organisation vid Linköpings Universitet, med forskning om innovationsprocesser och vetenskaplig publicering

Solmaz Filiz Karabag
Docent i industriell organisation vid Linköpings Universitet, med forskning om innovationer och företagsstrategier i tillväxtekonomier

Debatt av Per Aspenberg: Universitetens granskningskultur vittrar sönder (Curie)

A Comprehensive Survey of Retracted Articles from the Scholarly Literature | PLOS ONE. 2012 (Engelska) Länk till annan webbplats.

Källor:

1) Grieneisen M. L. and Zhang M.A. Comprehensive survey of retracted articles from the scholarly literaturem PLOS ONE. 2012; 7:1-22 (Engelska) Länk till annan webbplats.

2) Karabag S.F. and Berggren C. Misconduct, Marginality and Editorial Practices in Management, Business and Economics Journals PLOS ONE. 2016 (Engelska) Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 12 juni 2024

Frontiers förlag

Vi uppskattar diskussionen om forskningspublicering och öppen vetenskap, men den måste bygga på fakta och inte på åsikter, skriver Frederick Fenter på Frontiers i en replik på Göra...

Debatt 31 maj 2024

Formas, Forte, Vetenskapsrådet

Forskning som är bekostad av offentliga medel måste publiceras omedelbart öppet tillgänglig. Däremot har forskare rätt att själva välja var de vill publicera sig. Och det är inte p...

Debatt 29 maj 2024

Christian Berggren, Bengt Gerdin, Solmaz Filiz Karabag, Jolanta Pielaszkiewicz

Obligatoriska etikkurser och övergripande policies spelar en marginell roll när det gäller att förhindra tvivelaktig forskning. Det som däremot har betydelse är när öppna diskussio...