Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Målarburk med grön färg, ovanpå burken en pensel med färg på, i högra hörnet syns locket med grön färg på. 

Inom de branscher som IKEM företräder tillverkas exempelvis färg, plastförpackningar, läkemedel, däck, olja och asfalt. Foto: Boxed Water Is Better/Unsplash

debatt

Regeringen måste säkra industrins innovationskraft

Innovations- och kemiindustrin står inför en av vår tids största utmaningar: klimathotet. Samtidigt drar regeringen undan mattan för svensk innovation och forskning genom kraftiga neddragningar till Vinnova och lärosätena. Det kommer försvåra näringslivets möjlighet att möta samhällsutmaningarna, anser IKEM.

porträttbild Lena Svendsen

Lena Svendsen. Foto: Bengt Säll.

Innovations- och kemiindustrin har nycklarna till industrins gröna omställning. IKEM:s medlemsföretag finns tidigt i värdekedjan och producerar insatsvaror som är nödvändiga i den övriga industrin. Det som pågår just nu är den största industriella revolutionen sedan industrins barndom. För att förändra både hur och vad vi producerar, och samtidigt bibehålla vår konkurrenskraft, ska vi på mindre än 30 år ställa om en industri som har utvecklats under 150 års tid. Klimatomställningen kräver elektrifiering och att branschen kan ställa om från fossil råvara till förnybar genom kemisk återvinning, infångning och återvinning av koldioxid (CCU) och bioråvara.

Det som pågår just nu är den största industriella revolutionen sedan industrins barndom.

EU:s kemikaliestrategi pekar ut produktion av säkra och hållbara kemikalier som avgörande. En kommande begränsning av PFAS ställer enorma krav på företags innovationsförmåga för att inte riskera klimatomställningen och samhällsviktiga produkter som läkemedel och dricksvatten.

I den nyligen presenterade statsbudgeten föreslår regeringen neddragningar på nästan 20 procent på innovationsmyndigheten Vinnova, från 3,5 till 2,9 miljarder kronor. Samtidigt får universiteten och högskolorna ett sparbeting på 0,5 procent. Hur ska Sverige och svensk industri kunna möta klimathotet och samhällsutmaningarna när förutsättningarna för forskning och innovation försämras?

Regeringen måste ta tillvara det engagemang som finns för de kommande strategiska innovationsprogrammen (Impact Innovation), men det är inte tillräckligt. För att innovations- och kemiindustrin ska kunna hålla jämna steg med omvärlden krävs en rad kraftfulla åtgärder. Sverige behöver bland annat fler doktorander inom industrirelaterade områden, betydande investeringar i forsknings- och innovationsprogram där företagen själva identifierar behoven, statligt stöd till strategiska satsningar med stor potential inom hållbar kemi och hållbar läkemedelsproduktion. Dessutom behövs stöd till teknikintensiva småföretag som arbetar för den gröna och digitala omställningen.

2024 blir ett svältår, men låt det bli tillfälligt!

Regeringen har utsett näringslivet till Sveriges miljörörelse. För att vi ska kunna fortsätta driva omställningen krävs bättre förutsättningar. Utan betydande statliga investeringar riskerar svensk industri att dräneras på såväl innovationer som konkurrenskraft. De kraftiga neddragningar som pågår riskerar att viktiga områden blir helt utan finansiering.

Hösten 2024 förväntas nästa forskningspolitiska proposition beslutas och i budgetpropositionen för 2025 förväntas förslag och beräkningar om de finansiella förutsättningarna för nästkommande fyraårsperiod (2025-2028) att presenteras. 2024 blir ett svältår, men låt det bli tillfälligt! Regeringen måste genomföra kraftfulla investeringar på forskning och innovation i den kommande forskningspolitiska propositionen. Det är avgörande för industrins konkurrenskraft och svensk klimatomställning.

Lena Svendsen, ansvarig för forsknings- och innovationspolitik, IKEM

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Nyhet 8 november 2023

Redaktionen

Han skriver i gränslandet mellan humaniora och naturvetenskap och hur dessa ämnen kan befrukta varandra. Johan Frostegård är professor i medicin vid Karolinska institutet och speci...

Debatt 23 oktober 2023

Datainstitutet Ymner

En omorganisation från fem till tre myndigheter för forskningsfinansiering förbättrar inte kvaliteten på svensk forskning och innovation. Det oberoende datainstitutet Ymner vill he...

Nyhet 27 september 2023

Marie Granmar

Det finns skillnader mellan industri och akademi, men likheterna blir allt fler, tycker Mattias Thuvander, som gått från akademin till industrin och tillbaka igen. Men det är inget...